Gästskribent Ulf Ulfvarson: Att klara katastrofer och krig

Försvarsberedningens delrapport 2017:66 nämner det som behöver åtgärdas för att Sverige skall ha tillräcklig civil beredskap. Det är åtskilligt vilket betyder att åtskilligt saknas: ”Det rör bl.a. planering för att klara en mer omfattande störning eller avbrott i viktiga försörjningsflöden, lagerhållning av strategiska varor som t.ex. vissa livsmedel, läkemedel eller drivmedel, behov av manuella eller analoga reservsystem för vissa centrala funktioner för det fall elektroniska kommunikations- och/eller it-nät skulle slås ut.” Alltså har inte ens planeringen för en beredskap kommit igång.

Strax före andra världskriget var det annorlunda. Den 27 augusti 1939, några dagar innan andra världskriget bröt ut, talade statsminister Per Albin Hansson på Skansen i Stockholm om folkförsörjningen och det militära försvaret. Han sa bland annat: ”Genom den statliga uppläggningen av reservförråd, som pågått under senare år, ha vi väsentligt stärkt våra möjligheter att uthärda en avspärrning” (referat i SvD 1939-07-28, sid 11). Han sammanfattade läget med de vida kända orden: ”Vår beredskap är god”. Snart var Sverige kringränt av kriget. När det gäller mattillgången blev statsministerns bedömning i stort sett bekräftad. Många varor ransonerades, men det fanns hela tiden varor att ransonera. Hungerkravaller, som pågått under första världskriget, upprepades inte.

Per Albin Hansson nämnde inte tillgången till vatten, värme och sanitet. Och inte heller hur maten kunde lagas och förvaras i hushållen. Kanske betraktade han sådant som ohotat. Det var i varje fall mindre hotat då än nu. Omkring hälften av befolkningen bodde på landsbygden mot en femtedel idag. Man var beroende av vädret för goda skördar och vatten i brunnarna, men inte, som idag, av att stora tekniska system måste fungera för att tillfredsställa primära behov. Enligt luftskyddsplanen för Stockholms skulle stadens befolkning till 50 procent bosätta sig i landsorten vid ett krigsutbrott.

Sverige har sedan industrialismens genombrott och särskilt efter andra världskriget byggt upp ett välfärdssamhälle, som gett invånarna hög levnadsstandard och längre liv. Det har skett med storskalig teknik, centralisering och kostnadsminimering. Alternativen har minskat och sårbarheten för störningar blivit överväldigande.

Vattenförsörjningen var sårbar då som nu, men vattenförbrukningen var lägre. I större städer hade knappt hälften av flerfamiljshusen vattenklosett, i Stockholm något fler. Torrdass på gården eller vinden var vanligt, en avundsvärd facilitet om vattnet inte kommer till vattenklosetterna. Det är inte svårt att föreställa sig inomhusmiljön i lägenheter och trapphus i ett modernt flerfamiljshus där vatten, el och ventilation upphört att fungera.

För matlagning var vedspis det vanligaste på landsbygden 1939. I städerna var gasspis vanligt även om vedspisar ännu förekom medan elspis hörde till undantagen. Vid elavbrott slutar kyl- och frys att fungera. Hushållen kan ha sprit- eller gasolkök i reserv. Men för att ta hand om innehållet i de stora frysarna behövs också konserveringsapparat. I motsats till 1930-talet är dagens skafferiutrymmen otillräckliga för förvaring av större mängder konserver och torra varor. Kalla matkällare, som fanns förr är mindre vanligt i flerfamiljshus.

I städer och på landsbygden värmdes många bostäder med öppna eldstäder och kakelugnar, vilket gav flexibilitet. I Stockholm fanns vattenburen centralvärme i mer än hälften av bostäderna med kol- eller kokseldade värmepannor, som också kunde att eldas med inhemska bränslen som ved eller torv. Idag är bostadsuppvärmningen till närmare 85 procent direkt eller indirekt elberoende. Mobila värmekällor för bränslen av olika slag kan värma upp enstaka rum vid elavbrott men knappast en hel bostad. Dessutom är det inte möjligt att lagra upp särskilt mycket flytande bränsle i lägenheter och inte problemfritt att använda beroende på att förbränningsgaserna släpps ut direkt i bostaden.

Under 1930-talet saknade många flerfamiljshus i städerna hissar, vilket begränsade våningshöjden och därigenom gjorde husen mindre sårbara vid långvarigt elavbrott. Utan fungerande hiss är lägenheter högre upp svårtillgängliga människor med rörelsehinder.

Tillverkning av gengasaggregat, som ersatte importerade motorbränslen kom snabbt igång efter krigets början. Cykeln fick ökad betydelse. Antalet cyklar ökade från 2,2 miljoner år 1939 till 3 miljoner 1947. Trots satsning på cykelbanor och cykelleder och en ökande befolkning minskar cyklandet trendmässigt sedan flera decennier idag. Räknat i antal cykelresor per invånare var minskningen 38 procent från mitten av 1990-talet till 2014.

Enligt en undersökning publicerad i Lancet 2017 har BMI för män i Sverige ökat från 23,5 år 1975 till 26,9 år 2016 och för kvinnor under samma period från 23,7 till 25,5. Gränsen för övervikt är 25, vilket betyder att ca hälften av befolkningen är minst överviktiga. Var fjärde man och var femte kvinna är fet (BMI lika med eller över 30).

Det kan vara en tillfällighet att medelvikten ökar samtidigt som cyklandet minskar. Men det kan inte uteslutas att övervikt minskar cyklandet. Omvänt kan motion motverka övervikt. I alla händelser medför fetma en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Bara det minskar beredskapen för krig och stora katastrofer.

Sjukvården är mycket effektiv idag. Därmed är många fler beroende av att den fungerar. Vid krig och större katastrofer kollapsar äldrevård och sjukvård i takt med allt annat. Rörelsehindrade äldre eller kroniskt sjuka människor får inte den hjälp deras tillvaro hänger på. Om läkemedelsindustrin inte kan leverera livsnödvändiga mediciner, exempelvis insulin, dör många ganska omgående.

Förutom att lagra livsmedel är civil beredskap idag något helt annat än vad den var för 80 år sedan inför andra världskriget. Moderna hus byggs inte med kakelugnar, öppna spisar eller vedspis i köket. Miljöregler gör det i praktiken omöjligt. Av samma skäl är gengasen inte längre ett alternativ till motorbränslen. Nöden har visserligen ingen lag, men innan den står för dörren gäller hindrande bestämmelser. Någon evakuering av civilbefolkningen till landsorten är inte längre möjlig.

”I dag är Sverige så bräckligt att det i princip är kört vid krig eller en större katastrof” (Johanne Hildebrandt, Svenska Dagbladet den 28 december 2017 i en kommentar till Försvarsberedningens delbetänkande). Det är lätt att hålla med henne. Senast den 19 maj 2019 skall Försvarsberedningen avge sin slutrapport. Om inte apokalypsen inträffar dessförinnan får vi då veta lite mer om vad man skulle kunna göra för att förhindra den.

Ulf Ulfvarson är professor emeritus vid KTH.

32 thoughts on “Gästskribent Ulf Ulfvarson: Att klara katastrofer och krig

  1. Palle skriver:

    Ulf: Ansvarslösheten hos riksdagspolitikerna i allmänhet och regeringarna Göran Persson och Fredrik Reinfeldt i synnerhet upphör aldrig att förvåna. Naturligtvis fanns det anledning till en omstrukturering av totalförsvaret med anledning av Sovjet-imperiets implosion 1991, men att totalt avveckla allt vad försvar heter!? Bristerna i det rudimentära militära försvaret är troligen välbekanta för de flesta, men att psykologiskt, civilt och ekonomiskt försvar i stort sett utraderats kanske är mindre bekant. Citat från förordet till Kungl. krigsvetenskapsakademiens rapport/vitbok:
    http://kkrva.se/wp-content/uploads/2017/12/KV21-vitbok-171214.pdf

    ”Den sammantagna utvecklingen inom teknik, samhällsutveckling och stormakternas angreppsmetoder har i operativa spel tydligt visat att vi är på gränsen till försvarslösa om en sådan konflikt skulle drabba oss inom de närmaste åren. Vi har idag inte ens ett rudiment till civilt försvar – cyberattacker slår ut elförsörjningen i hela landet, vilket gör att det mesta stannar i Sverige – telefonnät, mobilnät, betalningssystem, för att ta några exempel. Folk börjar svälta efter ca en vecka när livsmedelslagren är tömda. Angriparens utnyttjande av sociala media skapar panik, misstroende och uppgivenhet. Övergår angreppet till militära insatser kommer de kvalificerade förbanden inom armén och marinen med stor sannolikhet att slås ut eller inte komma till verkan. Våra ledningssystem och robotarnas målsökare är exempel på områden där cyberinsatser och elektronisk krigföring gör systemen verkningslösa. Det behövs ett radikalt omtag av hela totalförsvaret. Det civila försvaret måste åter byggas upp från grunden.”

    Mot bakgrund av ovanstående och den totalt ansvarslösa migrationspolitiken skulle jag inte beteckna den s.k. sjuklövern som politiska partier utan snarare som kriminella organisationer.

    Liked by 11 people

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Eftersom den civila och ekonomiska beredskapen är nästan obefintlig är det tur att politikerna även har förstört det militära försvaret mycket mer än en fiende någonsin skulle kunna göra. Därför kommer ett krig bli så kort att inte många hinner att svälta ihjäl och då behövs inte heller några befolkningsskyddsrum, sådana som Katarinaberget vid Slussen som snart kommer att byggas om till bussterminal.

    Det militära försvaret kommer aldrig någonsin att kunna byggas upp till den nivå det hade 1970, efter 25 års oavbruten upprustning efter WW2. Arméns kapacitet kan numera kanske ännu räcka till för att återupprätta svensk överhöghet över Järvafältet och övriga f.d. militära övningsfält i Sverige.

    Liked by 1 person

  3. Moab skriver:

    Det är som vanligt våra politikers fel att det blivit så här, de är oändligt usla.

    En vedspis är fantastisk, jag tillbringade julen i ett hus som värms med den centrala vedspisen, den värmer vattnet i elementen, och vi kokade julskinkan på spisen också. Det jag verkligen ser som en revolution dock och som man aldrig hör talas om, jag gissar för att det ger folk verkligt oberoende från staten är denna maskin:

    http://www.okofen-e.com/en/pellet_boiler/

    Är någon intresserad av att börja sälja denna? Jag undersökte för några år sedan ett annat system, före detta forskare från Volvo hade utvecklat inte en liten strirlingmotor som Ökofen, utan förminskat en gasturbin som skulla användas som motor, det verkade mycket lovande men jag fick ett märkligt intryck, det var nästan som de fått betalt för att lägga ner utvecklingen. Hur som helst, Ökofens system verkar fantastiskt, värme och el från pellets, sedan skall man bara skaffa internet direkt från en utländsk satellit sedan kan man klippa alla kablar 🙂 och skaffa hagelbrakare.

    Liked by 2 people

  4. worlpresscomsite skriver:

    Hans Högqvist.
    Det är ett helt osannolikt svek mot befolkningen att inte ha ett försvar och att ha avskaffat ens ett rudimentärt lager för befolkningens överlevnad.
    Sovjetunionen med satellitstater upphörde att existera, tolkning = det blir aldrig mer krig!
    Ingen mins längre året utan sommar 1816, tolkning = det blir aldrig mer ett gigantiskt vulkanutbrott!
    Slutsats i båda fallen = det behövs ingen beredskap.
    https://anthropocene.live/2018/02/12/sveriges-obefintliga-beredskap

    Vid krig eller katastrof kommer människor att äta människor……

    Liked by 1 person

  5. ...och sen då? skriver:

    Någon gång sent 70-tal gick en engelsk teve-serie i svensk television. Dess dramaturgi byggde på att samhället kollapsade. Och skildrade vad som då hände på ett rent mänskligt plan. Minns en kamp om kvarvarande resurser. Fyllda tankbilar, matvarulager och vapen blev genast åtråvärda. Och terrängbilar. Människor slog sig så småningom samman i allt större grupper. Men innan dess stod människa mot människa. Individ mot individ. Ingen gick egentligen att lita på. Kampen om de sinande resurser blev helt överordnad. Och våldet eskalerade. Våld i grupp blev nyckeln till reell överlevnadsförmåga. Vissa rövarband företog räder långt ut på landsbygden och in i stadskärnor. För att leta fram mer gömda och glömda resurser. Eller röva av andra. Många olika typer av klurigt gömda och försvarade hemmabaser uppstod. Det fysiska skyddet för större grupper krävde även ett stort mått av planering och strategiskt tänkande. Men ändå levde man i stort sätt på lånad tid. För hur skulle sådd på åkrar, djurhållning och övrig mer fast resurstillväxt kunna övervakas och skyddas? I princip var man tillbaka i folkvandringstiden. Där grupptillhörigheten hjälpte till i skiftande alliansbyggen. Det gällde att hela tiden att överflygla och besegra andra i sin förmåga till överlevnad. Knappas ett scenarion som handlar om vilka varor vi själva råkar ha lagrat i hus och hem för användning under någon veckas avbrott – för att allt sedan skall bli som vanligt igen.

    Gilla

  6. Sven-Erik Vänneå skriver:

    Ett märkligt sätt att från myndighetshåll förhålla sig till det civila försvaret är när Havs o Vattenmyndigheten driver utrivning och nedläggning av småskalig vattenkraft på landsbygden samtidigt som MSB och Civilförsvaret ser värdet att bevara tillgången på elförsörjning i närområdet i händelse av störningar på elnätet.

    Liked by 3 people

  7. historiker skriver:

    En märklig omständighet är att frekvensen nya insjuknanden i schizofreni i Norge under andra världskriget minskade med 15 %, enligt professor Ö. Ödegård (”grand old man” i norsk psykiatri).
    Enligt svenska journalfilmer från samma tid minskade antalet insjuknanden i ”nervsjukdomar” under krigsåren och enligt andra uppgifter sjönk antalet självmord drastiskt i hela Europa dagarna runt krigsutbrottet. Förklara detta den som kan – man skulle ju kunna tänka sig att motsatsen skulle gälla.

    Gilla

      • Pär skriver:

        Helt riktigt. Malthus hjälpte Darwin in på rätt spår. Tillväxtens gränser och tillgängliga resurser hänger samman. Både för bakteriekulturer och för mänskliga kulturer. Inga odlingar växer upp bortom molnen.

        Gilla

      • cmmk10 skriver:

        Det är väl ett rent biologiskt axiom; att alla livsformer expanderar till någon restriktion träder in.

        Tror man dessutom på evig tillväxt, i ett fysisk begränsat system så är man ”antingen ekonom eller galen”.

        Gilla

  8. Willy Lindqvist skriver:

    Alla erfarenheter är glömda och inga nya erfarenheter har gjorts. Vad har landets politiker och ansvariga sysslat med under alla år?

    Gilla

  9. Olov Jansson skriver:

    När sovjetiska förband på östfronten överflyglades av tyska armén under WW2 levde många av dessa ryska soldater resten av kriget som partisaner i skogen. Även många civila anslöt sig. Man byggde kojor i avskild terräng och klarade av att leva i sträng kyla. Kanske dags att studera hur praktisk överlevnad kan ta sig ut i ett nordiskt klimat, under mer svåra förhållanden. Erfarenheter finns en bit bortom Östersjön. Kanske någon redan börjat gräva i dessa. Rentav någon tjänsteman på MSB, i detta nu, sittande i en varm kontorsmodul med en kopp kaffe i ena handen.

    Gilla

  10. Magnus Rosensparr skriver:

    Enligt min mening borde någon ideellt sinnad och välbeställd person eller organisation bekosta distributionen av denna initierade, pedagogiska och välformulerade artikel till alla hushåll i Sverige.

    Dessutom borde det klargöras för allmänheten att Sverige idag inte har något nämnvärt skydd alls vid ett kraftigt angrepp på landet, vare sig civilförsvars-mässigt eller militärt. Ett omedelbart medlemskap i NATO är därför Sveriges enda möjlighet under överskådlig tid att undvika att drabbas av utplåning som suverän nation.

    Även om vi imorgon påbörjade ett kraftfullt återuppbyggande av nationens egen försvarsförmåga, beredskaps- och förrådskapacitet samt självförsörjningsgrad, skulle det troligen dröja flera decennier innan vi skulle vara tillbaka på 1947 års nivåer, och då utan något som helst statsfinansiellt utrymme för några s. k. reformer i övrigt.

    En annan fråga som allmänheten har anledning att ställa sig är följande. Om den försvars- och försörjningsoförmögna svenska staten skulle bli utsatt för militär aggression, kommer troligen de flesta av de mer än en miljon personer som invandrat till Sverige under senare tid att försvinna ur landet. Och då är frågan var vi andra som är kvar ska ta vägen?

    Liked by 1 person

  11. K. Ulvert skriver:

    En sak som skribenten berör är att vid vattenbrist upphör våra toaletter att fungera. Visst kan man avända dem utan att spola några gånger, men sen är det stopp och fullt. Vad gör man då? Den som bor i villa kanske kan gräva en grop och tömma sina hinkar däri, men hur gör man i ett hyreshus i ett hyresområde med tusentals människor?
    De sjukdomar som dåliga latriner hjälper till att sprida har dödat mångfalt fler än själva krigen, en erfarenhet att ta till sig.
    Jag är mycket orolig.

    Gilla

  12. Lennart Granqvist skriver:

    Det finns likheter mellan 3:e rikets undergång och den svenska rikets begynnande färd mot sin egen undergång,
    I det tyska fallet var den styrande klassen i full gång med meddela order till en krigsmakt som redan var nedkämpad.
    Order efter order meddelades,till ingen nytta.

    I det svenska fallet meddelar ett skadeskjutet,under 4 %, miljöparti order efter order om meningslösa miljösatsningar och andra utmaningar på migrantkaoset,ordrar som efter valet i september 2018 kommer att slängas i papperskorgen.

    Ångrar partierna DÖ-överenskommelsen?
    Hade inte ett nyval varit bättre?

    Liked by 2 people

    • Anders skriver:

      Det finns en likhet till: ju närmare kollapsen man kommer desto intensivare är förföljelsen av dissidenterna. Filmen ”Der Untergang” visar sanningsenligt hur man t.o.m. under slutstriderna om Berlin sökte upp och avrättade de som avfallit från nazitron.

      Gilla

  13. Anders skriver:

    Det är väl perfekt om svenskarna svälter igen vid en kris. Då blir det ju ännu lättare att fylla landet med araber och afrikaner. Mission fulfilled.

    Gilla

  14. Pekka Rousu skriver:

    Det behövs bara ngr hundra ondsinta för att helt slå ut Sverige. Vatten. Biologiska vapen. Noll kontroll. Inte dyrt eller svårt. Några personer per attack. Sprida ngr döda och många sjuka. Kommunikation. IT-attacker billigt men svårt. Enklare att såga ner/spränga 50 torn för att ta bort alla telefoner och datorer. 2 personer per torn max 30 minuter. Öresundabron. Två lastbilar med ngr ton sprängmedel skulle förorsaka stopp i månader. Tåg. 5 kg sprängämne och utlösning av tåg (ingel elektronik behövs). Finns tusentals mil med räls. 50 enkla lådor (500 kr/st) som utplaceras samtidigt. Flyg. Ett granatgevär att skjuta på landande plan. Skott på 100 meter på mål som är 100 meter som flyger långsamt enkelt att träffa. 4 skyttar per 10 flygplatser samtidigt. Kärnkraftsverk har noll skydd. 10 beväpnade män/anläggning med enkla sprängmedel stoppar helt elproduktion. Sedan vänta en månad och köra delvis repetition. Ngr hundratusen döda omedelbart om det sker i december i början av vintern. På en vinter kanske 1 miljon döda. Kanske några miljoner. Repetitioner för att hålla kvar skräck.

    Gilla

  15. Fredrik Siarsson skriver:

    Det finns redan ett facit. Skälet till förråden som hade lagt upp 1939 bottnade i erfarenheter från första världskriget då människor i Sverige svalt. Kravaller för bröd och potatis blev vardag i Stockholm. Skillnaden den gången var att det fanns polis och militär som kunde hålla ordningen. Hur tror ni att det kommer att fungera den här gången? Polisen klarar knappt av sina åtaganden till vardags, än mindre i kris. Folk som inte kan skydda sig själva och sina familjer kommer att bli rov för hänsynslösa kriminella som skiter i samhället och bara ser till sin egen grupp. PK-ister kommer att tycka att ”någon” måste ordna situationen och i solidaritetens namn ta från dem som har haft framförhållning nog att lägga upp lager.

    Själv har jag sett till att det finns mat för några månader, skaffat utrustning att koka, klorera och lagra vatten samt ordnat möjlighet att lyssna på radio, använda belysning och ladda telefon med dynamo och sollcell. Allt till en kostnad av drygt 2000 kr. ALLA kan minska sin sårbarhet om bara viljan finns med några hundralappar köper man sig en vecka.

    Man kan ha mycket synpunkter på hur detta borde vara organiserat men det är bara att inse att staten har sagt upp sin del av avtalet med medborgarna och satsat pengarna på trisslotter som inte gav någon vinst.

    Liked by 1 person

    • Hedvig skriver:

      @ Fredrik Siarsson 16 februari, 2018 at 21:59

      Du får gärna ge oss en lista på vad vi stadsbor kan behöva lagra för en eventuell kris. Det finns ju inte längre några myndigheter som ger oss medborgare denna livsnödvändiga information.

      Gilla

  16. Emil skriver:

    Vi kan väl konstatera att politikerna har haft långt viktigare göromål för händerna. Tid och pengar har istället gått till: Försörjning av folk som kommit långväga, främst unga män. Somliga av dem behöver mycket hjälp och stöd då de ingått i IS, dessa bär med sig traumatiska upplevelser. Synd om dem är det tycker våra herrar politikerna. Mycket resurser, enormt mycket t.o.m. går åt till alla välfärdens olika områden, skola, sjukvård, omsorgen…allt blir hårt prövat och ansatt. I ljuset av detta är det förstås inte svårt att förstå att vissa områden blir åsidosatta. De som kommer hit och jobbar, sköter sig och vill vara en del av Sverige är välkommna. De som inte är välkommna och som vi lägger allt för mycket resurser på är folk som inte vill jobba, inte följer lagar och regler, är grovt kriminella, sexuella predatorer, religiösa fanatiker o.s.v. Alla dessa i de senare kategorierna bör Sverige sända tillbaks så fort det bara är möjligt. För att detta ska bli möjligt behöver vi byta ut våra politiker. Vi gör det tillsammans i höst!

    Gilla

  17. Lars skriver:

    Svenskt policy under ett decennium har varit att skapa trygghet genom att delta i internationella operationer. Flyg vid krisen i Libyen, trupp till Afghanistan. Det ger träning och det ger stöd, men har det haft betydelse för landets säkerhet om man ser till de brister den här artikeln belyser och har man använt knappa resurser rätt?

    https://www.adlibris.com/se/bok/nato-in-afghanistan-fighting-together-fighting-alone-9780691170879

    Den genomlysning som presenteras i den här boken ger en intressant bild av hur Nato fungerade i Afghanistan. Länderna var bundna av villkor satta av de egna regeringarna och rådgjorde innan de gick med på operationer. Vissa kontingenter, som Tysklands, var stora, men med kraftigt begränsande villkor, vissa var små, som Sveriges, och kunde av den anledningen inte operativt användas för strid. Dessa begränsat användbara styrkor var självklart till nytta. Den aktiva krigföringen fick dock föras med i första hand amerikanska och Brittiska styrkor. Danmark hade en större styrka än Sverige och gjorde också mer operativt farliga insatser.

    Nu påvisar den här artikeln den svenska sårbarheten och förvarets problem med resurser läser vi ständigt om.

    Jag funderar hur det jag beskriver och den här artikeln stämmer in i Nato debatten? Påverkas försörjningsläget till det positiva vid Nato medlemskap eller är det egalt? Påverkas svensk försvarsförmåga positivt och överväger det förhållandet att Sverige och Finland är buffertstater mellan Nato och Ryssland och mindre intressanta för Ryssland vid ett krig mot Nato trupp i central Europa?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s