”Med empati blir AI-tekniken oumbärlig!”

Lennart Bengtsson

Detta läser jag i det senaste numret av Affärsvärlden (18/12 2017) vilket föranleder följande reflektion.

Artificiell intelligens (AI) har nu blivit ett vedertaget begrepp och kommer med säkerhet att spela en allt viktigare roll för oss. Säkert blev många förvånade för ett antal år sedan när det visade sig att datorerna spelade schack så bra att till och med de ledande schackmästarna blev schack matt. Själv förlorade jag för det mesta mot en enkel schackdator som fick plats i rockfickan. Numera kan man säkert ladda ned en schackapp till sin mobil som kan slå de flesta.

Under senare tid när det blivit möjligt att koppla datorerna till jättelika databaser har de också blivit frågesportmästare som i det amerikanska Jeopardy. Det senaste framsteget för AI är kanske när ett datorprogram nyligen slog stormästaren i det kinesiska brädspelet go. Go är ett intuitivt strategiskt spel som är vida mer komplext än schack och programmerarna utvecklade programmet genom att låta datorn spela mot sig själv under en längre tid och lära sig genom trial and error så väl att datorn till slut blev omöjlig att slå för en människa. Dessutom blev programmet så komplext att man inte längre kunde följa dess olika steg.

Tanken att låta datorprogrammen förbättra sig genom systematisk övning har visat sig mycket framgångsrik och är en av orsakerna att Googles översättningar numera blir allt mer användbara och ständigt förbättras. Kanske kommer snart den dag då till och med översättarna blir ställda åt sidan. Händer detta behöver vi inte längre lära oss främmande språk längre utan alla kan i princip kommunicera via en hörsnäcka och en röstöversättare.

Det är sannolikt att allt fler servicefunktioner kommer att datoriseras fullt ut och ersättas med AI. Banktjänster är sedan flera år helt automatiserade. Själv har jag inte besökt ett bankkontor på de senaste tio åren fastän jag fortfarande undantagsvis använder telefontjänster. Ett annat uppenbart område är legala tjänster som redan idag underlättas genom att praktiskt taget all laginformation finns tillgänglig på Internet. Hyggligt välutbildade personer kan därför själva söka den laginformation som önskas. Att utveckla flexibla söksystem i sådana lagdatabaser är första steget mot ett fullständigt AI-system.

För utbildning passar AI perfekt. Redan nu kan de som är tillräckligt studiemotiverade finna allt som önskas på nätet och betydligt bättre och mer professionellt presenterat än vad dagens läroanstalter kan erbjuda. Det enda som behövs idag är ett trevligt användarorienterat interface säg i form av en humaniserad robot med en behaglig röst. Vill man exempelvis
lära sig latin eller ett något inom matematiken kallar man bara på sin husrobot som rullar fram till bästa länstolen med bildskärm och andra lämpliga visuella och optiska hjälpmedel.

Hur kommer då nu empatin in i bilden? Först måste vi då definiera vad vi menar med empati. Givetvis är den undervisande husroboten inte som Caligula i Alf Sjöbergs film Hets eller som min bistra fransklärare som plågade mig med de oregelbundna verben, utan i stället lugn, sympatisk, humoristisk och uppmuntrande. Det är väl vad som menas med empati. Inga elaka gliringar eller otrevliga personangrepp. Som jag ser det skulle min undervisande husrobot utstråla empati och göra allt för att fånga mitt intresse. Säkert hade jag blivit en hejare på franska om jag hade haft en sådan möjlighet under min gymnasietid.

Det är ingen tvekan att AI kommer att revolutionera vår tillvaro på ett sätt som det är svårt att föreställa sig då praktiskt taget inget är omöjligt. Risken är förstås att det en dag blir som Hannes Alfvén (under pseud. Olof Johannesson) skrev i Sagan om den stora datamaskinen 1966, nämligen att AI till slut kommer fram till att vi människor egentligen är ett stök och inte längre behövs.

33 thoughts on “”Med empati blir AI-tekniken oumbärlig!”

  1. Erik Björn-Rasmussen skriver:

    Lennart: Tack för intressant utläggning beträffande framtiden för AI. Men beträffande empati har du bara delvis rätt. Du förbiser interaktion människa till människa i de känsligaste av alla interaktioner. Nämligen i offentligt finansierad medicinsk service, i sjukvården. I den bok om sjukvård som kommer om några månader reder jag bland annat ut begreppen om förhållandet mellan IT och empati. I en patient-läkar-relation utgör empati ett tvåvägs flöde av förståelse och förtroende. En patient som känner att en läkare verkligen på djupet önskar förstå deras medicinska (och psykologiska) problem kvitterar detta med ett djupt förtroende för just denna läkare. Detta tvåvägs flöde behövs inte i möten av tekniskt enkel natur. Men desto mer i de möten som kan beskrivas som komplexa.

    Om och när, i ett komplext fall, en sådan förståelse-förtroende-relation är upprättad kan IT och för den delen också AI komma in och stödja relationen och den medicinska service som kan byggas på den som bas. Men det går inte att vända på kuttingen. Varken AI eller dess lillebror IT kan skapa ett ömsesidigt förtroende mellan två individer.

    Liked by 4 people

  2. Bo Svensson skriver:

    Om jag har rätt i att medvetande finns överallt men att skärpan beror på graden av ordning och komplexitet i skeendet, kommer vad som händer framdeles inte längre att vara vårt ansvar utan den artificiella intelligensens.

    Liked by 1 person

  3. oppti skriver:

    Önskvärt vore en bättre uppföljning av klimatmodellerna. Där kan AI göra skillnad!
    Att helt skylla dagens uppvärmning på växthusgaser , när man känner till periodiska processer och ökad solinstrålning(solar brightening) som kan förklara en del av uppvärmningen från 1980 ger åtminstone mig kalla kårar.
    Vad är de ute efter?
    Ny religion eftersom de kallar oss som vill se en balanserad debatt för förnekare-gissar jag!

    Liked by 2 people

  4. Fredrik Östman skriver:

    Många av de exempel på enkel användning av datorer du anför förtjänar inte alls beteckningen artificiell intelligens; frågan är om någon av dem gör det. Det har blivit ett mode att kalla lite större dataprogram artificiell intelligens trots att det inte alls är det.

    Intelligens är förmågan att förutse framtiden. Det är typiskt att många exempel kommer från spel och lekar, som är utformade just för att kraftigt förenkla och möjliggöra synen in i framtiden. Vi använder dem för att träna vår intelligens. När det gäller det artificiella neurala nätet som spelar go så bra börjar vi närma oss, men go är trots all sin sofistikerade komplexitet mycket enklare än en vardaglig transaktion i snabbköpskassan. Jag hade för mig att de hade använt go-mästares gamla spel för att programmera det, men jag kan ju ta miste.

    Det som gör att alla talar om artificiell intelligens är väl den för närvarande pågående utvecklingen av självkörande bilar, som ju i någon mån måste förutse framtiden, om än inom ett tämligen strikt regelsystem, och det faktum att den snacksalige levande affärs-talismanen Elon Musk är inblandad.

    Det är mest besvärjelser och mystik.

    Liked by 4 people

  5. Fredrik Östman skriver:

    Du har förväxlat empati med dumsnällhet, falskhet och lismande. Empatin är förmågan att sätta sig in i en annan människas situation. Denna förmåga kan användas till gott och ont. Svenskar har mycket svårt för empati men bufflar sig fram ändå.

    Liked by 1 person

  6. Fredrik Östman skriver:

    Jag hittade det där numret i gaten på Arlanda igår och räknade tre ”hen” och en extremsocialistisk uppmaning i en underrubrik att ”Japan” (vem?) må se tilll att lika många kvinnor som män lönearbetar i framtiden! Hur har Dagens industri tänkt sig att det skall bli fler japaner om Japan begår samma misstag som vi har gjort i Västeuropa, betraktat ur ett annat perspektiv än Dagens industris extremsocialistiska? Dagens norrskensindustriflamma?

    Liked by 3 people

    • uppstigersolen skriver:

      Just Japan och antalet barn var ju illa valt. Trots att de har det trångt, eller kanske därför, föds det väldigt få barn i Japan. Att lika många kvinnor som män lönearbetar behöver ju inte betyda att fler kvinnor börjar arbeta. Det kan ju likaväl betyda att färre män lönearbetar. Jag gillade ju att lönearbeta men alla gör inte det.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Det allvarliga missgreppet är att betrakta sysselsättningsstatistik som livets mening. Enkannerigen statistik som påvisar att många har förlorat orienteringen i livet. Barn är inte livsstilsaccessoarer och deras uppfostran ingen hobby eller fritidssysselsättning. Inte heller är det något man kan ”dela lika” på. Lönearbete är inte heller något uppfyllande eller självförverligande livsmål, utan ett nödvändigt ont. Inte en siffra rätt i Dagens norrskensindustriflamma.

        Liked by 1 person

  7. barbecue skriver:

    Idag var jag och fikade med en kompis på ett anrikt mysigt café i stan. Av oss som var där, i ett nästan fullsatt café, satt 80% och stirrade ner i sina mobiler och 20% satt och konverserade. Gamla som unga, familjer i olika konstellationer av generationer och par, det spelade ingen roll, alla satt och stirrade på sina mobiler. De få som satt och konverserade utan mobilerna var väninnorna. De andra såg ut att vara helt beroende av att surfa på mobilerna.

    När jag kom hem såg jag en intressant video om Artificiell Intelligens (AI) Det handlar om att tekniken ska ta över våra hjärnor, och i förlängningen våra tankar så att vi tror att de tankar vi tänker är våra egna, med hjälp av inprogrammerad nanoteknik som vi andas in. Första steget är att göra folk beroende av smartphones, andra steget är att folk ska skaffa sig tekniska tillbehör att sätta på kroppen som t ex små klockor som är som små datorer (vilket jag hört folk längta efter) för att betala bussbiljetter med och annat. Sånt som görs med mobilerna idag. Tredje steget är att man ska operera in ett chip i kroppen, vilket SJ redan har infört för att läsa av biljettköp. I och med det tredje steget så kan kontrollen över folks hjärnor ske via det inopererade chipset och de inandade programmerade (säkert ständigt programmeringsbara) nanopartiklarna. Så nu vet ni. Science fiction är redan här och målet är att vi ska bli lydiga robotar. För vilka? Det är säkert på flera olika nivåer detta sker.

    Jag förstår att vissa av er kan tycka att det låter som jag svamlar 🙂 Samtidigt vet jag att en del av er förstår vad jag menar 🙂 Det är inte helt otroligt att det faktiskt skulle kunna vara så nu när man ser pusselbitarna läggas.

    Liked by 4 people

    • olle reimers skriver:

      Socialism heter ett system som vill lura i människor att det finns ett enkelt smärtfritt liv mellan vaggan och gravan.

      Det du beskriver om robototiseringen av oss själva är socialistvurmarens våta dröm: födas, bli utfordrad i ett ständigt rus tills någon trycker på avstängningsknappen. Slippa tänka, slippa känna, slippa göra. Bli en amöba.

      Än så länge har vi ett val. Tycker vi att livet är intressant nog för att föras vidare till en ny generation kanske vi ska tänka oss för en eller två gånger innan vi låter inoperera chipet med den där avstängningsknappen.

      Gilla

  8. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Visst är digitaliseringen fantastisk, men det finns kanske ändå skäl till en viss försiktighet i slutsatserna. Till syvende och sist väljer vi människor hur vi vill leva och vilka tekniska hjälpmedel vi vill omge oss med. Jag kommer att tänka på bilder man kan se av underliga manicker som lanserades under mekaniseringens glansdagar, många av dessa lämnade aldrig ritbordet.

    Idag råder en hightech-hysteri som drivs av aktiemarknaden där företag som gör miljardförluster har extrema värderingar. Detta tar slut inom något eller några år.

    Kanske finns det också anledning att fundera över hur två oförenliga trender ska hanteras; digitalisering och fördumning.

    Liked by 5 people

  9. Gunnar skriver:

    ”… programmerarna utvecklade programmet genom att låta datorn spela mot sig själv under en längre tid och lära sig genom trial and error så väl att datorn till slut blev omöjlig att slå för en människa”.

    Exakt så fungerar den biologiska evolutionen. Den återkopplar hela tiden till sig själv som trial and error. Och ut kommer både du och jag, kantareller och allt övrigt liv.

    Att denna process endast skulle komma igång på planeten Tellus finner jag osannolikt. Universum är stort.

    Stor mängd syre på en planer kan tyda på liv. Skall bli intressant att följa i vad mån man i andra solsystem på främmande planeter kan hitta sådana tecken på ”syreliv” i atmosfären. Den tekniska utvecklingen går ju rasande fort framåt.

    Men allt liv kan nog inte betecknas som kännande. Någonstans på vägen togs klivet in i känslornas värld. Det steget är nog mer intressant och hissnande än de första livsstegen.

    Att det steget överhuvudtaget var möjligt att tas är egentligen livets störta gåta. Att materia kan organisera sig till att både känna och uppleva.

    Liked by 1 person

  10. uppstigersolen skriver:

    Att tro att AI skulle ta över och vi människor blir överflödiga verkar ju obegripligt. Ska AI dator nr 1 kommunicera med AI dator nr 2? Till vilken nytta? Tanken med AI är väl att göra livet behagligt för oss människor? Att inte alla vill ha ett behagligt liv är ju ett problem. Just det problemet kanske AI kan lösa åt oss.

    Gilla

  11. Steven Jörsäter skriver:

    Du har naturligtvis helt rätt att AI kommer att revolutionera samhället även om vi aldrig kan gissa detaljerna. Den enorma samhällsomvandling som kommer att ske i detta kölvatten kräver insiktsfulla och kompetenta politiker. Som vi inte har. Detta kan därför helt onödigt ge upphov till uppslitande konflikter.

    När det gäller skrån som jurister tror jag däremot att du har fel. Lagarna är omsorgsfullt skrivna så att de ska vara mångtydiga och svårbegripliga. Därigenom krävs alltid långa och dyrbara juristtjänster och utgången av rättegångar kan aldrig förutsägas. Lägg därtill ett närmast oändligt system av möjliga överklaganden. Särskilt asylhanteringen har därigenom visat sig vara en guldgruva och allt sker på skattebetalarens bekostnad. Vilken konsult har bråttom i ett sådant läge? Var säker på att detta tunga och inflytelserika syndikat inte kommer att släppa kontrollen av sina pengaströmmar så enkelt!

    Liked by 4 people

    • olle reimers skriver:

      Även om jag anser att juristerna idag har satt vagnen framför hästen (pengarna framför ändamålet) skrivs lagar inte på det sättet.

      Det finns två sätt att skriva lag: antingen att försöka täcka alla möjliga situationer med utförliga exempel eller med en bredare approach med tolkningsnycklar. Sverige valde den senare modellen redan i 1734 års lag.

      En helt annan sak är att lag i vissa situationer blir alltför kortsiktigt politisk (som när det gäller asylhanteringen) men det är framför allt politikernas fel. Det är de som vill ha alla vägar öppna.

      Gilla

  12. Per-Åke Svensson skriver:

    Om man vill läsa om grundliga försök att begripa sig på vad AI är och vad det kan åstadkomma kan boken: Liv 3.0 : att vara människa i den artificiella intelligensens tid, av Max Tegmark, rekommenderas.
    Hur långt borta är ”singulariteten”, dvs den punkt där självlärande datorer blir så kraftfulla att de lär sig att konstruera mjukvara som är smartare än den egna?

    Gilla

  13. Inovus skriver:

    Bra information om AI får man i böcker som ”Superintelligens” av Nick Bostrom (2014) och ”Liv 3.0” av Max Tegmark.´(2017). Den senare är lättare att ta till sig.

    Utvecklingen inom AI kan bli mycket farlig för mänskligheten om robotar får medvetande och känslor i paritet med människan. Självförbättrande robotar tar till slut över allt – människan blir ”onödig” och maskinerna skulle kunna få för sig att göra sig av med oss. Science Fiction kanske – men det betraktas i alla fall som ett möjligt scenario av många ledande forskare.

    Gilla

    • olle reimers skriver:

      Om det nu är så att robotorna blir så smarta så finns det väl enorma möjligheter för människor att ta till sig av denna smarthet och skapa smartare människor? Är inte det en rimligare utveckling?

      Vissa delar av det som är det mänskliga som känslor kommer för alltid att vara ett mysterium åtminstone sett ur individsynpunkt men nog borde vi kunna tillföra den articifiella intelligensen till våra kroppar?

      Gilla

  14. Erik2 skriver:

    Mycket intressant betraktelse. Möjligtvis tycker jag så för att jag själv tänkt i likartade banor. Jag tror den kloka hus-humanoiden, liknande t ex Hondas humanoid Asumo, kommer bli en stor succe den dagen priset går ner till säg 20.000 – 50.000 SEK. Oerhört många kommer att vilja ha den gående hemma. Som samtalspartner, som lagklok, som medicinskt kunnig, som … osv. (Oerhört många är dock inte detsamma som alla.)

    Gilla

    • Erik2 skriver:

      Jag tror också att detta kan ställas mot att privatägda bilar kommer att bli allt ovanligare. Många hushåll kan trots allt fortfarande finansiera en dyrbar bil. Men om det finansieringsbehovet bortfaller kommer den ökade köpkraften att kunna svälja en humanoid.

      Gilla

  15. MartinA skriver:

    Empati betyder inlevelseförmåga i en annan persons upplevelse och känslor och sinnesstämning. Så antingen försöker Lennart Bengtsson omdefiniera ”empati” till att betyda yttre beteende snarare än förståelse. Vilket är en groteskt motbjudande ansats.
    Eller så vet han inte vad empati betyder. Vilket gör att vi passerar den fina gränsen mellan att skratta med och skratta åt när vi läser artikeln.

    Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Skratta med och skratta åt var en elakhet från mig. Men den var ju för att illustrera varför empati inte är ett yttre beteende. När någon skrattar så använder vi empati för att avgöra varför den skrattar. Samma yttre beteende. Men två helt olika handlingar. Beroende på om vi skrattar med eller skrattar åt.

      Liked by 1 person

  16. Lars skriver:

    Vet för litet om AI. Det mesta tycks avse kunskapsbaserade system dvs olika former av diagnossystem, slutsatsdragning från programmerade regelsystem o.d. dvs man strukturerar mänsklig kunskap på det sättet. Förvisso kommer datoriseringen att förändra näringslivet. Många lägre tjänstemannajobb försvinner eller blir än mer enklare, men samtidigt fordras en generell abstraktionsförmåga för att förstå hur det hänger samman bakom skärmarna även för de enklare jobben. Gymnasium av något slag blir ett krav som idag. . Logistiken kommer naturligtvis att revolutioneras med självkörande bilar mm liksom andra företeelser som larmcentraler, juristers och läkares vardag, men någon intelligens i den mening vi lägger i ordet är det inte fråga om. Ser vi på djurvärlden är det enkelt föreställa sig en själlös ko som går och betar och en jagande varg som helt utan medvetande fungerar programmerat, men vi borde idag veta att medvetande är något annat än intelligens och artificiell intelligens något annat än människans intelligens.

    Liked by 1 person

  17. Östanskog skriver:

    Den tidiga miljökämpen tillika fiskaren Pentti Linkola – även kallad som en nihilistisk miljöfascist (smaka på orden) – sätter sitt hopp på AI. Hopp om VAD? – Att antalet människor skulle reduceras till en kvarts miljon, som är max antalet för Homo Sapiens, om balansen skall få råda. Alltså inte i Finland utan i hela världen! (Kärnvapen var hans hopp tidigare.)

    Gilla

  18. Lars skriver:

    Att programmet blir komplext är naturligt, men inte nödvändigt om algoritmerna är smarta…..det är bara att gå in i IT systemen hos vilken stor organisation som helst så är det ingen som kan följa hela flödet, det fordras ett uppdrag och sedan får människor gräva i koden och i databaserna. Det finns inte en grön jävel som har överblick över det hela.

    Gilla

  19. olle holmqvist skriver:

    Jsg tror inte på AI mao – trist ämne, förutom som socialpsykopatologi. Varför kastar normalbegåvade mäniskor bort tod av sitt liv f a fundera på sånt ? Datoriserring förutsätter kvantfierbarhet, eller ? Och det mesta vi känner och tänker kan inte kvantifteras.
    Turing-test : ”Alan Turing 1950. Testet bygger på frågan han ställde sig; ”Kan maskiner tänka?”. Han menade att om en människa konverserar med en maskin och inte kan avgöra om det är en maskin eller människa, uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens.!

    Skarpt tänkt.

    Men om frågaren frågar gång på gång säg 20 ggr något rättså enkelt vad 2+2, eller
    lite mer komplext vas 2+3+4 eller ännu lite mer komplext, så kommer människan bakom skärmen, men inte datorn – att säga sluta nu det här är larvigt, sluta nu. Såvida inte
    det har programmerats in i datorn att säga just så efter t ex 17 gånger. Men det är då inte AI.s spontana egna reaktion, utan bara ännu en inprogrammering utförd av människa.

    Dvs allt det som Al gör är inkört utifrån, dvs redan tänkt utan AI. Även de varianter som programmeraren programmerat in :sök, själv konstruera nya varianter. AI är alltså omöjligt.
    Påminner om historien om unge greven som får stryk av sin far för att inte vara busig och visa mannamod mot sina föräldrar. Unge greven frågar mellan gråtarna:”Ja söta far men berätta vad jag ska göra..” Unge greven försöker vara AI, men det går inte.

    Gilla

  20. Rolf Wasén skriver:

    Ja det kan man hoppas – att vi får empatiska system att interagera med. Men det mesta tyder på att vi får vända oss till AI-teknikens ägare och dess makthavare för att få empati. Dessvärre visar inte dagens makthavare någon större empati, men kanske inte heller dess motsats känslolöshet eller kanske bättre antipati. Snarare likgiltighet. Vad vet jag? Kanske blir det en vinstmaximeringsalgoritm till slut?

    Nej, såsom alltid får nog medborgarna ta sig samman och med mycket möda och stort besvär komma fram till vad som är ’rimligt empatiska svar’ från våra maskiner. Dessutom, som i tv-serien om hubotarna (”Äkta människor”), så är maskinerna inte riktigt autonoma eller självständiga och inte heller kapabla att reparera sig själva. Det går fortfarande att dra ur sladden. Som Hermann Haken sa under en konferens – vi gör ju maskiner för att de ska göra som vi vill!

    Systemen är inte heller direkt billiga och vem har tillgång till medlen och kunskaperna? Och om, mot all förmodan, datorsystemen skulle vilja ta över, vilka kommer då vara de som vill ha monopol på att kontrollera dem?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s