Västerlandets drivkrafter

Patrik Engellau

Vi vet så lite. I varje fall vet jag så lite. Jag vet att västerlandet sedan ett antal sekler gjort ekonomiska underverk medan resten av världen mest varit avundsjuk och förbannad och på senare tid i ökande utsträckning migrerat till västerlandet för att bli delaktig i miraklet. Men jag vet inte vad som är hemligheten bakom västerlandets framgångar.

Visst, jag har läst alla böckerna som försöker förklara. Jag vet allt om goda institutioner, mänskliga rättigheter, fri företagsamhet, den protestantiska etiken och framför allt har jag satt i mig hyllmetrar om entreprenörskap för att förstå företagandets betydelse. Och – hast du mir gesehen – jag har till och med ägnat decennier åt eget företagande för att på djupet försöka förstå den gnista som gjort västerlandet till västerlandet. Snacka om seriös forskning.

Och lik förbannat förstår jag inte vad som egentligen driver den västerländska utvecklingens hjälte, entreprenören, vars ande också är, tror jag i alla fall, västerlandets egentliga drivkraft. (Om nu inte den verklige hjälten visar sig vara Axel Oxenstiernas ordningsman, den oförvitlige ämbetsmannen, numera eventuellt bortglömd, som skapar den ordning som tillåter företagaren att göra sina konster. Eller något annat.)

Jag råkar ha en mycket ärofull examen med många betyg i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm, en skola som jag sätter högt. Där fick jag lära mig att företag, och därför företagare, strävar efter maximal vinst. Det sas aldrig riktigt rakt ut, men det var liksom underförstått att ekonomisk utveckling uppstår när företagare får chansen att genom nya ”kombinationer” – den store ekonomen Schumpeters uttryck – kunna maximera vinsten.

Jag har inga moraliska invändningar mot den teorin, men jag har svårt för föreställningen att västerlandets framgångar beror på ett begränsat antal vinstmaximerande företagares engagemang. Jag tror att västerlandets framgångar visst berodde på entreprenörerna men också på en allmän mentalitet som av någon obegriplig anledning kom att påverka nästan alla samhällsmedlemmar.

Jag känner exempelvis ett antal personer från arbetarbakgrund som gjort klassresa på annat sätt än genom företagande och med stor framgång bidragit till att skapa Sveriges landvinningar. De har blivit professorer eller författare eller generaldirektörer eller kommunalråd eller chefsekonomer inom viktiga institutioner. De har varit lika viktiga eller minst lika viktiga eller nästan så viktiga som de svenska företagarna. Men deras drivkraft har inte varit vinstmaximering, utan något annat. Ändå har de tillsammans med de möjligen vinstmaximerande företagarna skapat Sveriges framgångar.

Här lämnar jag det etablerade förnuft som institutioner som Handelshögskolan i Stockholm har att erbjuda. Jag tycker inte att detta förnuft, hur mycket jag än respekterar det, har något svar. Västerlandets framgångar var ingen serie av tillfälligheter som inträffade oberoende av varandra i många länder ungefär samtidigt. Det måste ha varit något gemensamt och därför något som handlade om en särskild anda. Det räcker inte med att hänvisa till viljan till vinstmaximering ty girighet har alltid funnits. (Delvis svagt argument eftersom allt jag framledes säger också kan hävdas ha äldre rötter.)

Tysken Max Weber skrev en bok som hette Den protestantiska etiken och kapitalismens anda där han försökte förklara kapitalismens framgångar utifrån kalvinisternas stränga självkontroll, till exempel deras religiöst motiverade motvilja mot skrytsam och synbar lyxkonsumtion. De investerade i stället. Karl Marx var också inne på det spåret när han förklarade kapitalisternas drivkrafter i uttrycket ”ackumulera, ackumulera, det är budet från Moses och alla profeterna”. Ackumulera betydde för honom just att investera, det vill säga satsa vinster i ny produktion, absolut inte att slösa i förnäm och elegant njutning.

Jag tror att detta är en sannare beskrivning av västerlandets framgångsformel än det där med ren vinstmaximering. Men varför skulle kapitalisterna plåga sig på det sättet? Varför inte ge sig hän och njuta?

De hade inte full kontroll. De behövde anpassa sig till världen omkring sig som till stor del styrdes av andra människor, människor som kunde bli avoga och motvalls om de rika gjorde alltför stora fyrverkerier av sina rikedomar. Därför räknade Ingvar Kamprad tioöringarna medan Erling Persson tog spårvagn i stället för taxi. Det var en mentalitet.

Men vad är egentligen grundorsaken till västerlandets utvecklingsfrämjande mentalitet? I starten handlar det alltid om att investera, om det inte är i kommersiella företag så är det något annat som också kostar pengar, kanske hednamissionen i Kongo, i vilket fall något som kan och i de flesta fall kommer att misslyckas.

Så varför håller folk på? Varför tror de på något över huvud taget? Varför riskerar de sina pengar i stället för att köpa en ny bil?

Jag tror att det börjar med en sorts näst intill medfödd skuld som manifesterar sig i mental oro. Här ger jag mig in på Freuds marker. För västerlänningen avbetalas den tyngande skulden genom ansträngning. Lutheranen måste anstränga sig för att få ro. Den viktigaste och mest verkningsfulla ansträngningen är arbete. Om lutheranen inte först plöjt och dikat och gett korna mat så kan han inte lugnt sätta sig och slappa framför teven.

Västerlänningens grundföreställning om livet är således att något är fel och att detta fel åtminstone delvis – tills det återuppstått fullt återställt nästa morgon – kan avhjälpas genom eget arbete och egna ansträngningar.

De som inte är västerlänningar har en annan grundföreställning. Visserligen inser även de att något är fel, men de ser andra lösningar än egen ansträngning. En alternativ lösning är fromhetsgärningar, till exempel att be till Gud. En annan populär lösning i många kulturer är att skylla felet på västerlänningarna som antas vara orsaken till att det existerar.

Det som bekymrar mig är att sådana underlägsna, icke västerländska, föreställningar numera tycks ha fått fäste även i västerlandet.  Även västerlandet skyller nu det onda på västerlandet.

81 reaktioner på ”Västerlandets drivkrafter

  1. Magnus Ström skriver:

    Jag tror Patrik närmar sig pudelns kärna i Västerlandets framgångar med det där att något är fel och kan avhjälpas med egna insatser. Man kan väl kalla det för själv är bäste dräng eller något liknande. Jag skulle också kalla det för någon slags konsekvensanalys. Arbeta förebyggande. Om jag gör A, kan jag motverka B, eller åtminstone lindra effekterna av att B inträffar. Istället för att förlita sig på att någon eller något gör det i mitt ställe, Någon annan kan vara en gud, staten, kommunen eller EU eller vad som helst som skall förhindra B.

    Vi har rört oss bort från förhållningssättet ”själv är baste dräng” och anammat diverse godhetsrörelser som helt är i avsaknad av konsekvensanalysen och där alla förväntas förlita sig på ett högre väsen eller auktoritet för att rädda dem. Nu eller i nästa liv. Det finns i den föreställningsvärlden inget B. Och absolut inget man göra själv för att förhindra B. Hur många ggr har jag inte hört(även från mina närmaste), ”det finns inget du kan göra åt det i alla fall”. Det är något som bara händer säger man. Vi får hoppas att det inte händer. Eller liknande.

    För att sammanfatta mina tankar om detta: Pessimism har drivit oss mer framåt än optimism. Tror man allt kan gå åt helvete försöker man förhindra det. Tror man allt är gott och bra och inget ont kan hända så slutar man bry sig.

    Liked by 3 people

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Det är förunderligt, när man tänker på det, hur Thanksgiving-helgen görs möjlig tack vare en mängd olika människor, av vilka ett stort antal är totala främlingar?

    För att kalkonen ska hamna på middagsbordet krävs det engagemang av tusentals människor.
    Bönderna, naturligtvis, som föder upp fåglarna, men också de som säljer fodret – de som levererar det till gården, för att inte nämna arkitekten som designade byggnaden – arbetarna som byggde den.
    Fågeln måste slaktas, plockas, inspekteras och transporteras och lastas och lossas, förpackas, vägas och prissättas och läggas i frysdiskar. Folket som gör allt detta har i sin tur en uppsjö av människor bakom sig som utför andra uppgifter – från att raffinera bensin till tillverkning av lastbilarna, till tillverkningen av plasten som köttet förpackas i.

    Alla dessa aktiviteter, utförda av oräkneliga främmande män och kvinnor, har pågått under många månader så att jag och tusentals andra kunde köpa en kalkon till denna helg.
    Nivån på samordning som krävs för detta är häpnadsväckande. Men vad är ännu mer imponerande är att ingen samordnade det.

    Ingen “Kalkon-tsar” har konstruerat en plan och utfärdat order. Ingen tvingade folk att samarbeta så att vi nu har en kalkon i ugnen. Men ändå samarbetade de. När jag kom till Publix var kalkonen där. Allt jag behövde göra var att köpa den. Om inte det är ett mirakel, vet jag inte vad vi kan kalla det.

    Adam Smith kallade det ”den osynliga handen” – den mystiska kraft som gör att otaliga människor – som arbetar för egen vinning – främjar ändamål som gynnar många.

    Av det som verkar som kaos, orsakat av miljontals okoordinerade privata transaktioner, uppstår spontan ordning på marknaden. Fria människor agerar fritt och det resulterar i en mängd varor och tjänster – mer än det mänskliga sinnet kan förstå.

    Ingen diktator, ingen byråkrati, ingen superdator planerar det i förväg. Ju mer en ekonomi planeras, desto mer drabbas den av brist, störningar och misslyckande.
    http://everykindapeople.blogspot.se/2017/11/i-vantan-pa-kalkonen.html#comment-form

    Liked by 3 people

  3. Fredrik Östman skriver:

    Det är viktigt att inse att man kan ”veta” något på ett operativt plan utan att kunna förklara det i varje detalj i ord. Denna ödmjukhet är en ärevördnad inför det som existerar och fungerar. Din fråga är en fråga om med hur många Newton anlagda med vilken envelopp som du använder på ratten för att böja av på Artillerigatan en söndag i april. Du vet det, din arm vet det, men du kan inte säga det. Och beskrivningen är fylld av oväsentligheter.

    Liked by 1 person

  4. Eva Danielsson skriver:

    Vetenskap och kristendom har säkert påverkat tänkandet i väst förutom gett materiellt välstånd. Och om de materiella behoven är tillgodosedda kan man ägna sig åt självförverkligande. Att investera i sitt inre växande, med utlopp för kreativitet, vetande och kanske sinnesfrid, såväl som att investera i sitt yttre växande, i sitt företagande, kan bli självklart.
    För kulturer som är kvar i ett mer konkret stadium där flertalet kämpar med de basala behoven och fortfarande har sagor och andar som symboler för det inre livet, så ter sig kanske västerlandet som obegripligt och översittaraktigt.

    Den som har kommit längre med något får automatiskt ett större ansvar.
    Inte att förväxla med skuld.
    Avund förvandlas lätt till fientlighet om skillnaderna ses som ”stöld” och orättfärdiga och inte som olika sorts utveckling.
    Det gäller både inom en kultur med klasshat t ex och mellan kulturer. Som när konflikter i Mellanöstern skylls på kolonialmakters tidigare inblandning i regionen.

    Vänstern övergav klasskampen på åttiotalet när även de med lägst standard hade fått det bra och när kommunismens ansikte av misär och våld inte längre gick att sminka över.
    För att få till en ny förenande kamp mot något, så ersatte man klasskampen med kampen för ”stackarna” från regioner med lägre levnadsstandard och med mörkare hud. Och klev ogenerat själva upp och intog plats som det nya välbärgade etablissemanget. Som för en kamp nedåt, mot medelklass och medelsvensson som ska känna sig skyldiga till att ha det bättre än afghaner eller somalier. Och på så sätt hållas i kort koppel. Själva kan de styra och ställa och förse sig både materiellt och med självförverkligande makt.

    Liked by 7 people

    • Johan skriver:

      ”Vänstern övergav klasskampen på åttiotalet när även de med lägst standard hade fått det bra och när kommunismens ansikte av misär och våld inte längre gick att sminka över.
      För att få till en ny förenande kamp mot något, så ersatte man klasskampen med kampen för ”stackarna” från regioner med lägre levnadsstandard och med mörkare hud. Och klev ogenerat själva upp och intog plats som det nya välbärgade etablissemanget. Som för en kamp nedåt, mot medelklass och medelsvensson som ska känna sig skyldiga till att ha det bättre än afghaner eller somalier. Och på så sätt hållas i kort koppel. Själva kan de styra och ställa och förse sig både materiellt och med självförverkligande makt.”

      Bra sammanfattat och mitt i prick! Men har de ställt sig frågan var välfärden kommer ifrån och vilka det är som levererar den? Vad händer när de som levererar välfärden reser sig på bakhasorna? När den efterlängtade klasskampen är ett faktum? Än så länge tror medelklassen att de kan vinna mark och få sina behov tillgodosedda genom att rösta rätt. Vad händer när Svensson inser att det inte spelar någon roll hur han röstar?

      Liked by 1 person

  5. Göran Fredriksson skriver:

    Att klara ut den ställda frågan kan vara en uppgift för DGS att sammanställa.

    Några saker är frihet, t.ex. den näringsfrihet för entreprenörer som följde av den liberala revolutionen på 1800-talet, Magnus Ladulås och äganderätten bl.a. att bönder i Sverige har varit relativt fria, kristendomen, man skall t.ex. förvalta sitt pund och skapa sin egen framgång på fredliga affärer och inte sno andras, planeringsförmågan hos lutheraner som bl.a. beror på det stränga klimatet där man måste samla i ladorna för att överleva kommande vinter, rättssamhälle med lag och ordning, Birger Jarls kvinnofridslagar som resulterat i dagens jämställdhet. Den vetenskapliga metoden. Demokratin som nog har sin grund i kristet och lutherska samfunds församlingsmodell som spritt sig i civilsamhället med god redovisningssed som följd när man förvaltar andras pengar. Det är tusentals åtgärder som sammantaget har fungerat övervägande väl i Sverige och i västerlandet men historielösheten och oförmågan att se detta får t.o.m. en statsministerkandidat till att vi saknar kultur medan andra spännande rövarkulturer höjs till skyarna.

    Liked by 3 people

  6. svenne skriver:

    ”Och lik förbannat förstår jag inte vad som egentligen driver den västerländska utvecklingens hjälte, entreprenören, vars ande också är, tror jag i alla fall, västerlandets egentliga drivkraft”.

    För min del beundrar jag sådana personer som har skapat sin förmögenhet genom olika typer av uppfinningar (t.ex John Ericssons propeller, Rausings Tetrapak, Kamprads möbelkoncept) och dessa är i mina ögon ”hjältar”. Dessa har haft en drivkraft att genom hårt arbete skapa substansiella värden och de bör hyllas för detta.

    Ordet ”entreprenör” är även synonymt med ”initiativrik person” men det är ju inte alltid som dessa kan betraktas som hjältar. Medlemmarna i Trustorhärvan kan väl betraktas som mycket smarta och initiativrika men dessa avslöjades ju som förbrytare.

    Inom finansvärlden har det ju skapats olika typer av ”bubblor” både inom bostads- och lånesektorn och skattebetalarna har tvingats kliva in för att reda upp detta. Men det är inte ofta som de initiativrika figurer som är skyldiga till haveriet får svara fullt ut för vad de har ställt till med och detta är inte heller några ”hjältar”.

    Många gånger är det ju riskkapitalister som startar en bubbla och värdet på t.ex. en aktie snurras då upp till ett obefogat värde. Då detta kommer i dagen punkteras bubblan då de som dragit igång det hela hoppar av eftersom riskvilligt kapital inte är villigt att riskeras utan ”räddas det som räddas kan”.

    Uttrycket ”rationellt beteende” används inom finansvärlden då man optimerar det som gynnar egennyttan. Detta innebär att de som skapat en bubbla betedde sig rationellt då den byggdes upp och de handlade rationellt då de hoppade av tåget. Dessa figurer kan väl inte heller räknas in i hjältarnas skara.

    I mina ögon är det de som skapar påtagliga värden (John Ericsson, Rausing och Kamprad) som driver den västerländska utvecklingen framåt inte kortsiktigt tänkande riskkapitalister.

    Liked by 1 person

      • svenne skriver:

        Fredrik.
        Givetvis är det viktigt att det finns pengar till verksamheter som skapar positiva värden. Begreppet ”finansväsen” är faktiskt yvigt och det finns både seriösa och oseriösa aktörer inom denna sfär. Som jag skrev i mitt inlägg så beundrar jag personer som genom en insats skapat sig förmögenheter genom hårt arbete och ett genuint intresse för det som skapats. Dessa ingår ju i finansväsendet liksom de som benämnes ”riskkapitalister”.

        Även småsparare som satsat – och riskerar – sina pengar på aktiemarknaden räknas ju som aktörer inom finansväsendet liksom småföretagare som satsat sina besparingar i någon verksamhet. Men båda dessa kategorier är ju individuellt inga tunga aktörer på denna marknad.

        Riskkapitalister kan väl i de flesta fall placeras inom kategorin ”rentierer” och dessa lever ju huvudsakligen på avkastning av kapital. De exempel på riskkapitalister som jag betraktar som mindre seriösa är de som placerar pengar i ett företag, eller i en produkt, utan att ha det ringaste intresse av de insatser som krävs för att bedriva verksamheten. Det enda som är intressant är hur mycket det går att krama ut, och uthållighet saknas för att hålla verksamheten vid liv om det börjar kärva. Jag påstår inte att finansväsendet inte är viktigt men det finns nyanser, och gråzoner, inom detta då det gäller utnyttjandet av de möjligheter som finns.

        Gilla

  7. Magnus Ström skriver:

    Kan tillägga. Har ni någonsin hört någon säga, ”det ordnar sig”. Tänk efter. Eller titta på några avsnitt av Lyxfällan. Där hör man det hela tiden. Svensken i ett nötskal. Sådana som röstar på sosseriet. Betyder att någon annan skall ordna det. Vilket också är budskapet från våra politiker. De väntar på att det skall ordna sig. Varifrån kommer den starke mannen(eller kvinnan) komma. Kan vi hoppas på en svensk Margaret Thacher?

    Liked by 2 people

  8. Bo Svensson skriver:

    Vi har liksom ett fordon styrning och drivkraft och någon bakom ratten. – Drivkrafterna är desamma som för en massa andra arter i djurriket, – strävan efter rang och vinning. – Det mesta av strävan efter vinning handlar också om att med hjälp av resurserna vinna rang.

    Bland djuren som fungerar likadant, används rangen till att få bättre tillgång till bra sex och därigenom kunna sprida sina gener.

    Detta är ju en stabil och bra ordning som skulle resultera i att mänskligheten utvecklades framlänges. – Men det förutsätter ju att kvinnor väljer partner med urskillning. – Detta är det viktigaste man skall lära flickorna. – Att vara väldigt noga med vilka gener de skaffar till sina barn. – Slarvar de till det där, är det inget som kan rättas till i efterhand genom bra undervisning och fördelaktig uppväxtmiljö.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Framlängesutveckling genom kvinnans fria val av partner är kanske bara en from förhoppning. – Förut har framlängesutvecklingen handlat om erövringskrig, massakrer på de besegrade och massvåldtäkter.

      För närvarande pågår en stark och snabb baklängesutveckling genom att det är just ett släktes tillkortakommanden i något avseende som menas motivera deras rätt att inkräkta på de avancerades territorium och få sin försörjning på deras bekostnad.

      Gilla

  9. Peter skriver:

    Oj, nu riskerar redaktören att bli brunsmetad igen av Aftonbladets åsiktspolis.

    Vad många inte känner till så här i identitetspartiets (läs: Socialdemokraterna) regeringsstyre är att i början av sextiotalet låg kommunalskatten på cirka 15 procent och skatten i förhållande till BNP låg på cirka 25 procent. (Den steg som mest till cirka 50 procent kring 1990; i dag ligger den kring 45 procent). BNP per CAPITA var också mycket hög under dessa år. (Under Alliansens styre var den däremot låg.)

    I samband med raskravallerna i USA 1965 sade vår dåvarande statsminister, Tage Erlander: ”Svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden.”

    Ett annat citat, vars äkthet jag dock inte kan garantera, kommer från Dagens Nyheters legendariska chefredaktör, Herbert Tingsten: ”I fråga om allmän avspänning i politik och offentligt liv över huvud har utan tvivel de skandinaviska staterna kommit längst. De allmänna orsakerna är uppenbara. En hög levnadsstandard kombineras med en nästan enastående homogenitet i fråga om nationalitet, språk och religion. Några etniska eller språkliga skiljelinjer, verkliga eller föreställda, finns inte. Därmed bortfaller konflikter eller problem, som i flertalet välfärdsdemokratier stör enhetligheten och i några medför betydande svårigheter.”

    Allt som gjorde västvärlden stort – relativt homogena stater, låga skatter, liten statlig inblandning, en ekonomi som bygger på sparande och investeringar (till skillnad från ständigt ökande skuldsättning), luthersk fostran samt forskning utan politisk styrning – håller västvärlden nu på att överge. Det paradoxala är att jag har en känsla av att öststatsländer som Polen, Tjeckien och Ungern samt länderna i Baltikum som bäst håller på att använda sig av detta framgångsrecept, medan västländerna sakta men säkert närmar sig socialismen. Addera islamism och framtiden ser mörk ut för Västeuropa …

    Liked by 16 people

  10. Steen Raaschou skriver:

    Hvis man ser nræmere på det, bliver det endnu mere interessant. Langt hovedparten af denne verdens banebrydende opfindelser, er gjort på et lille område der indbefatter Skandinavien, England, Tyskland, Holland, Belgien. Altså protestantiske lande. Lars Tvede har beskæftiget sig med det
    Det kreative samfund: ‘Hvorfor kom Vesten foran?’
    http://snaphanen.dk/2014/02/08/det-kreative-samfund-hvorfor-kom-vesten-foran/

    Liked by 1 person

  11. Petrus skriver:

    Tror inte förklaringen är Luther. Den katolska delen av Tyskland har aldrig varit fattigare än den katolska. Det katolska norra Italien har alltid tillhört världstoppen medan syd-delen halkat nedåt sedan åtminstone 1800-talet och kanske ända sedan antiken.

    England, som aldrig varit lutheranskt, var det land där industrialismen började. Man hade också en relativt stor mångfald av kristendomsvarianter i England under 1700-talet. Man var också först ut med patentlagar på 1600-talet. Utan det sistnämnda hade sannolikt inte Matthew Boulton satsat några pengar i att utveckla James Watts ångmaskin. Kanske hade aldrig heller den mer primitiva ångmaskin Newcomen skapade i början på 1700-talet blivit verklighet utan patentlagar. Ytterligare är en faktor är att man måste vara rätt smart för att komma på de förbättringar av ångmaskinen som James Watt gjorde. Även Newcomens ångmaskin och föregångaren, Saverys ångpump, krävde att man hade insett att man genom kondensation kunde utnyttja atmosfärens tryck för att driva en kolv. För att inse detta bör man dels ha varit smart och dels ha haft någon slags lust att upptäcka saker. I och för sig var det inte Savery som var först med att upptäcka detta. Detta gjorde andra på 1600-talet. Men Savery var den som kunde utnyttja denna upptäckt i ett patent i sitt hemland.

    Liked by 1 person

      • Petrus skriver:

        Svar till Fredrik Östman:

        Renässansen som förklaringsmodell håller heller inte. Renässansen nådde överklassen och det bildade skiktet i stort sett hela Europa utom Ryssland (där dröjde det till Peter den Store och slutet på 1600-talet). Ändå var det bara i England det hände något till en början. Storbritannien införde patentlagar redan 1623. Frankrike och Tyskland följde efter först i slutet på 1700-talet. Det är ett ganska enkelt samband att få vill betala för att utveckla uppfinningar och innovationer om de inte har någon rimlig chans att tjäna pengar på dem. Jag noterar att utvecklingen av Cugnots ångbilar som presenterades 1769-70 skedde med finansiering från den franska armén, inte med hjälp av privata investerare. När armén tröttnade på att pumpa in pengar hände inget. Cugnot fick i och för sig en pension av staten (som togs bort vid franska revolutionen) men något mer hände inte. När James Watts förste finansiär gått i konkurs fick dock James Watt tag på en ny, Matthew Boulton. Utan möjlighet att tjäna pengar på patentet hade nog Boulton inte satsat några pengar.

        Noterar också att man i Venedig hade en väldigt väl utvecklad kapitalism flera hundra år innan renässansen.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Kapitalismen var förstås aktiv redan på romartiden. Det var via kapitalism som det romerska rättsväsendet, Roms främsta bidrag till vår västliga civilisation, kunde producera ett världsvälde. Varför blev det England och inte Spanien eller Frankrike? Ett svar är relativ fattigdom. Drottning Elisabeth hade inte råd att inte släppa fram starka undersåtar. Senare var på liknande sätt de engelska kolonierna fattigare än de spanska och därför friare.

        Gilla

  12. Kuckeliku skriver:

    Det är med all säkerhet vetenskapen som är orsaken till västerlandets dominans. Vetenskapen ger genom sina upptäckter entreprenörer en massa nya chanser att tjäna pengar. Vetenskapen förändrar världen och är också vårat bästa medel mot befängda och vidriga religioner samt mot en verklighetsföraktande vänster och höger. Samt mot de som försöker lura oss att planetens resurser är outsinliga och att den kan ta hur mycket skit som helst.

    Gilla

  13. Martin skriver:

    Det där självhatet begriper jag inte längre. Väldigt många vill ju komma hit för att det än så länge är ganska bra i västerlandet. Jag tror att en rätt stor del av västerlandets framfång beror på kyla och långa vintrar. För att överleva i sådan miljö krävs ett inte så litet mått av planering, sammanhållning och framförhållning. Svenskarna är väl kända för att vara relativt prestigelösa och lätta att samarbeta med. Jag tror t.om. att klimatet påverkat generna eftersom driftiga, skötsamna, långsiktigt tänkande och arbetsamna människor utan tvekan måste ha överlevt dem som impulsivt bara levde för dagen eller skyllde sin belägenhet på andra, människor eller gudar.

    Liked by 4 people

    • Lassekniven skriver:

      Bra talat. Det är klart att klimatet har spelat en avgörande roll. Hjärnan kräver kalorier för att fungera. Eller ketoner för de som går LCHF. Därför måste man i hårt klimat arbeta hårt. Se på gamla tiders skogshuggare som hade kanske det tyngsta arbetet av alla. Det rörde sig om fattiga män som måste ha ister på smörgåsarna för att få sig tillräcklig mängd energi för att orka arbeta. Det rörde sig kanske om 4000 kcal per dag. Magra och seniga var de och blev 90 år om de inte dog genom traumata, i infektioner eller söp ihjäl sig.
      Antropologer har beräknat att befolkningarna på öarna i oceanien arbetade 2 timmar effektivt per dag och mådde prima (detta var innan kapten Cook kom med brännvin och syfilis). Det kanske inte är svårt att förstå med dagstemperatur på 30 grader och 28 grader i vattnet. Det var tydligen så också att befolkningarna levde ett generöst sexliv vilket ju var lätt fixat med bara höftskynken på kroppen. Man visste inte riktigt vem som var far till barnen, så alla ungar var lika älskade av alla. Ingen mannamån där.

      Gilla

  14. Crister L skriver:

    Intressant överblick som jag dock inte kan hänga med i. Vad som inte syns skymten av: militär styrka. Jag erinrar mig spartaner, atenare, romare. Angreppen mot Europa från söder och öster, Karl Martel, Konstantinopel, Wiens stadsportar osv. Eldvapnen, som började så smått på tolvhundratalet, och sedan kom kanonerna: det sägs att en tysk munk var uppfinnaren. Sedan detta med sjöfarten, båtarna, navigationen. Kineserna uppfann krutet, men kanonerna föddes i Europa, europérna kom till Kina, inte kineserna till Europa.

    Patrik talar om idéer i skallen på akademiker och krämare som drivkrafter. Sverige har världens tjusigaste idéer om demokrati osv. men också några av de dummaste. Det är en soppa. Vi har tappat våldskapaciteten, det är problemet numera. Majoriteten svenskar är feministiskt övertygade att våld bara är dum fascism, det ska vi inte ha mer av, vi kan beveka med godhet – hur dumt visar det sig vara?! Receptet är: taktisk våldskapacitet + teknologi + ekonomi = civilisation, som jag redan tidigare påpekat här på DGS. Då kan sådana finesser som demokrati, universitet och humanitet anläggas och ha en bestående utveckling – personligen har jag i hög grad varit beroende av humanitet, och är tacksam för att den funnits. Vad beträffar ”den egentliga drivkraften” = överlevnad, de som är bäst på detta består och utvecklas! Fattigdomen överlever genom sin struktur med kort livslängd + många födslar. EU blir nu på sikt fattigt och försvagat. Inget nytt under solen.

    Liked by 3 people

    • Moab skriver:

      Så är det förstås, först måste man säkra ett territorium som en ordning kan uppstå på. Även denna punkt har endast överlevt i den anglosaxiska delen av västvärlden.

      Liked by 2 people

  15. oppti skriver:

    De som lever ur hand i mun förstår inte att kapitalisternas ägande är en del av allas välstånd.
    Fördelar man dessa tillgångar jämt till alla (i kommunen, staten eller världen) försvinner vårt välstånd. Viljan till utveckling styrs av viljan till att skapa. Skapandet värderas oftast i pengar.

    Fråga en vänsterpartist om han är emot vinster i offentlig sektor. Fråga sen om han tror att vi skulle klara alla migranters tillfälliga boende och alla HBV platser utan privata entreprenörer med vinster som drivkrafter?
    Fråga oxå om han tror att migranterna skulle kunna komma hit utan flyktingsmugglares vinstdrivande verksamhet?

    Liked by 1 person

  16. boerje2 skriver:

    Arv eller Miljö
    I samband med tsunamin 2004 så spolades en flicka från ett urfolk över till annat urfolk på en annan ö i ögrupperna i Andamanerna och Nikobarerna. Folket hon kom till hade alltid avvisat alla försök till kontakt som ”civilisationen” hade gjort med pil och båge. Men de hade iakttagits på håll, bland annat från helikopter och några tecken på eld hade aldrig synts. Men flickan kom från ett folk som kunde göra upp eld vilket medförde att gjorde att utvecklingen tog ett språng framåt på den lilla ön den 26 december 2014. Gnistan kom i detta fall utifrån.
    .
    Hur såg Afrika söder om Sahara ut när de första vita kom dit? Fanns där oceangående fartyg? Fanns där mäktiga katedraler? Fanns där några hus som hade två eller flera våningar. Fanns där några städer? Fanns hjulet? Fanns där några skriftspråk? Ledtråd: Somaliskan i Somalia fick inte ett officiellt alfabet förrän 1972. (Wiki)
    .
    Hur såg Australien ut när de första vita kom dit. För att göra en lång historia kort. Aboriginerna var ett stenåldersfolk för några hundra år sedan.

    Skiljer sig då de vita i Sydafrika, Australien, Nya Zeeland, Nordamerika och Europa sig åt från varandra trots att de har verkat i olika miljöer på olika kontinenter i århundraden. Nej, de är lika uppfinningsrika och hårt arbetande vart än de befinner sig. Samma med judar och östasiater. Har aboriginerna blivit som vita i Australien, har de svarta i Sydafrika blivit som de vita? Varför tror vi då i antirasismens namn att andra folk än vita, judar och östasiater på något magiskt vis skulle bli som dessa bara för att de andra kommer till Sverige eller Europa? Mångkulturen i Sverige återskapar bara de skillnader ute i världen som skylls på den vite mannens kolonialism och förtryck. Den bistra sanningen är att alla folk ärver en mycket stor del av sina egenskaper biologiskt och det kommer inte kunna förnekas särskilt länge till. Om det är Gud eller ”Darwin” som är ansvarig för det spelar ingen roll.

    Börje Fors

    Liked by 2 people

  17. Hovs_hällar skriver:

    Klimatet kan man skylla på — här måste man anstränga sig för att inte gå under, före industrisamhället. Resultatet blir en sträng nyttomaximerande etik. Ungefär som i Disney-animeringen där syrsan spelar fiol hela sommaren och förgäves försöker få med sig de hårt arbetande myrorna.

    När vintern kommer klappar den blåfrusna syrsan på i myrstacken och vill komma in. Han möts av frågan ”Vad gjorde du i somras?” och svarar att han spelade. ”Jasså — ja då får du väl DANSA nu då!” blir svaret från portvakts-myran.

    Det är den här etiken, i kombination med en serie lyckliga tillfälligheter som berättas i Niall Fergusons bok ”Civilization: The West and the Rest” — som ligger bakom Västs framgångar.

    Och dessa framgångar eroderas nu genom en vanvettig ideologi — som bland annat tar framgången för given och snarast föraktar den…

    Liked by 3 people

    • Hovs_hällar skriver:

      Hittar en passage som sätter fingret på vad som nu händer:

      Länder som Sverige och Danmark upprätthåller stabilitet och välstånd genom sin protestantiska arbetsmoral och sekulära individcentrerade rättsuppfattning som kan ledas tillbaka över 2000 år till det gamla Rom, men vi bekostar och garanterar rättigheter åt grupper med sociala mönster och beteenden som är den diametrala motsatsen till våra egna ideal – och permanentar dem. På så vis bygger vi själva och för våra egna pengar in en tidsinställd bomb i våra egna samhällen.

      https://ledarsidorna.se/2017/12/efter-samhallskontraktet-ulstermodellen/

      Det är alltså två krafter som förstör vårt samhälle:

      1) PK-vänstern, som fått allt gratis och nu gör något slags infantilt tonårsuppror.

      2) Den av PK-vänstern påhejade asylinvandrade klan-mentalitet som nu infekterar oss, med början i förorterna.

      Liked by 1 person

  18. Kent Forssgren skriver:

    GODE PATRIK.
    Det är rörelser i kosmos som styr oss på, i detta universella sammanhang, den lilla jorden.

    Livet på jorden rör sig i cykler. Stoft från andra vintergator, närliggande planeter och solen påverkar våra levnadsmöjligheter, via kalla och varma perioder,
    därmed säkerligen också vår hjärnas eventuella förutsättningar för att hitta på nya saker och ting.

    Därur följer, kan vi misstänka, att även västerlandets framgång kommer att följas av en period då nedgång råder.
    Denna nedåtgående period tycks för övrigt redan vara påbörjad, både avseende en kommande kyla och folkgruppers sökande efter bättre levnadsvillkor.

    ETT BRA EXEMPEL PÅ HUR CYKLICITETEN PÅ JORDENS KLOT KAN YTTRA SIG ÄR LANDET KINA.
    I landet Kina uppstod för, kanske 8000 år sedan, grunden till det vi kallar ett socialt samhälle.
    Under det förra seklet dök det så en modern typ av politiker upp.
    Kaos blev effekten.
    Nedgång i utvecklingen började.

    MEN SÅ BÖRJADE SOLENS STRÅLAR ÅTER LYSA VÄNLIGT PÅ DETTA LAND.
    Solens strålar värmde upp politikers hjärnor och de blev klokare.
    Nu hittar kineser på fler, både nyttiga och onyttiga saker och ting, än vad vi gör;
    vilka vi ofta till och med ger dem pengar för, i avsikt att få äga och beundra.

    NÄR BLIR DET VÅR TUR ATT ÅTER FÅ SE EN VÄNLIG SOL LYSA ÖVER VÅR MARK?
    Jag misstänker att det bli först efter att nästa istid har passerat oss; om sissådär några hundra tusen år.

    Gilla

      • Kent Forssgren skriver:

        Men om de nu var först, vilka skulle då då härma?
        Talesättet var väl annars att det var japanerna som kopierade den västerländska teknologin.
        Men i dag undrar jag över sanningshalten i detta talesätt.
        Fake News?

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Alla människor lever genom att härma. Det är förmågan att härma som räknas. Kineserna har den, i kraft av åtta tusen år av civilisation. Under medeltiden låg Kina före oss civilisatoriskt. Först på Adam Smiths tid började vi fråga oss varför vi kunde ”köra om” dem. Smiths svar var antagligen felaktigt. Snart har kineserna återigen ledartröjan. Vad skall den tidens Adam Smith fråga sig, och vad skall han svara?

        Gilla

      • Moab skriver:

        Jag är faktiskt inte säker på att Kina skulle klara sig i längden utan väst, det är en symbios där Kina har dragit det längsta strået. Tiden får utvisa, det man dock kan räkna med är att kineserna inte kommer att lägga sig platt för islam även om Europa gör det.

        Liked by 1 person

    • olle reimers skriver:

      Det är inte förmågan till tänkande som saknas i de östliga civiilisationerna. Det är rätten till individuellt tänkande som saknas. Just på grund av att dessa kulturer har så många tusen år på nacken är möjligheterna till individualism så starkt begränsade.

      Att kapitalismens högborg kom att bli USA är ingen slump. Aldrig har någon civilisation givit den möjlighet till uppfinningsrikedom – på gott men även på ont – som Amerikas Förenta Stater.

      Idag präglas mycket av det politiska livet i USA av grav ömsesidig misstänksamhet vilket kan vara en hämsko mot fortsatt utveckling.

      När det gäller nytänkande är väst i en särklass gentemot Öst. De senares förmåga att vidareutveckla banbrytande upptäckter är dock mycket större. De som insett att kombinatione av de båda är det oslagbara konceptet blir framtidens vinnare!

      Gilla

  19. Moab skriver:

    Jo, men det är väl många faktorer som samverkat, det är lätt att skapa oordning men att skapa ordning är svårt. En orsak är väl att vanligt folk kom att, ge och ta, lita på att staten och lagen gick deras ärenden, sakta men säkert så accepterade folk staten och man litade på folk i transaktioner och betalade skatt och följde lagarna. Detta gick möjligen längst i Skandinavien där politikernas ansvar därmed var störst, och det nuvarande sveket mest allvarligt. Mark Steyn sade i en intervju att ”a politicians first responsibility is prudence”, detta har svenska politiker brutit mot å det grövsta. Politiker, men svenska politiker i synnerhet, förstår inte hur vårt samhälle uppstått och vad som håller ihop det, och de förstår inte konsekvenserna av sina beslut och borde därför vara försiktiga. Istället så tar svenska politiker västerlandet och den svenska kulturen och mellanmänskliga tilliten som en självklar bas som de sedan kan använda för allt mer utopiska ändamål. På några årtionden så har de förstört denna gemensamma bas, folk som mig själv ur medelklassen kan se att staten inte agerar i mitt intresse, lagarna är mot mig, inte med mig, och skatten används till för mig skadliga projekt, som massinvandring. Invandrarna å sin sida kommer från kulturer där man inte litar på staten eller någon annan och bara istället försöker raka åt sig så mycket man kan i varje situation. Vi har därmed en krympande mängd människor som litar på staten och är villiga att dra sitt strå till stacken, de gamla dör bort, vissa blir utsugna som jag och de som lever på det välfärdsindustriella komplexet blir allt mer som utsugare. Folk litar inte på varandra och det är många jag aldrig skulle släppa i min närhet för att utföra tjänster, jag säljer inte min bil på blocket för jag vill inte ha vissa människor på min trappa, jag rör mig inte i Malmö på kvällen längre, tar inte taxi om jag kan undvika det, parkerar aldrig bilen på de flesta ställen i Malmö osv. Tilliten är borta.

    En politikers första prioritet är försiktighet, våra politiker har nog aldrig reflekterat över detta.

    Vi anklagar: politikerna

    Liked by 7 people

    • nueva2017 skriver:

      En politikers högsta prioritet ska vara försiktighet. En journalists högsta prioritet ska vara att hänsynslöst granska makten i medborgarnas verkliga – inte von-oben-påhittade – intressen.

      Gilla

  20. Det goda statisk samhället skriver:

    1. Ja, varför? Människan söker gärna enkla svar. Det tycks tillhöra hennes natur. Men tänk om de enkla svaren inte finns? Att vi söker enkla svar i en yta, men att svaren döljer sig i ett oåtkomligt djup. Och därför inte går att blotta i några ytliga termer?

    Det som slagit mig när man sätter sig in människans väg den senaste årmiljonen, är bristen på utveckling. Praktiskt taget alla samhällen såg exakt lika dana ut när en människa dog, som när hon föddes. Målet i samhället var inte utveckling i sig, utan endast överlevnad.

    Och då var det i naturen, i klimatet och i övriga omständigheter förändringen låg. Det var förändringar som låg utanför henne kontroll själv hon hela tiden måste tackla. Både som enskild individ, i gruppen, i lägret och i bygemenskapen. Målet var att upprätthålla en någorlunda statiskt tillvaro i en omgivning som ständigt bestod av naturliga förändringar. Lyckades hon med det fick hon vara nöjd.

    För även till detta statiska i tillvaron måste mycket energi, arbete och uppfinningsförmåga till – för att enbart överleva.

    Gilla

    • Det goda statisk samhället skriver:

      2. Det sägs käckt att vi inte får ha några fördomar. Tänk då att du är en Neanderthalare. Du lever i kyla och mörker i en verklig vildmark. Du har naken hud som ständigt måste skyddas och värmas. Runt dig finns massor av rovdjur, lika farliga, om inte farligare, än dagens isbjörnar. Var dag, oavsett årstid och väder, måste du ge dig ut och söka föda. Skydda barnen. Sova tryggt om natten och finna värme.

      Släpp ned en modern människa i motsvarande miljö – och hon är död inom en vecka om det är vinter. Men Neanderthalaren klarade av den miljön i kanske 400 000 år – dagligen genom tusentals och åter tusentals generationer. Om dessa människor är det OK att bära fördomar.

      Det statiska i människans tillvaro skall inte förringas. Pröva själv någon gång, om bara för ett år, som en norsk Lars Monsen, gärna i den skandinaviska naturen. Eller varför inte i den mer nordliga kanadensiska.

      Om inte annat så föder det stor respekt för det statiska i tillvaron, när snön glopar, vätan letar sig in innanför kläderna, samtidigt som vinden tilltar, och du är matt och hungrig och musklerna värker. Och ingen mamma eller civilisation finns i närheten. På bra många tusen år.

      Leve det kraftfullt statiska. Leve Neanderthalaren. Han är min hjälte. Likt våra egna förfäder som så länge klarade av att bygga det statiska.

      Liked by 1 person

  21. Werner Von Winkelbaum skriver:

    Goethe sager I Doktor Faust ”Den sich immer streben, sich bemuht, den konnen wir erlohsen” (ungefar ”Den som alltid stravar, anstranger sig, hen kan vi forlata (fran sina synder.” Ursakt for felstavning.) Ar inte detta Kong turns med vad Patrick sager i Dina svdlutande meningar?

    Werner

    Gilla

  22. Werner Von Winkelbaum skriver:

    Doktor Faust sager (I Goethes verk med samma namn) ”Den sich immer streben, sich bemuht, den konner wir erlohsen” (ursakt for ev. stavfel.) Oversatt ” Den som alltid stravar, anstranger sig, hen kan vi forlata.”

    Ar inte detta vad Patrik avser medi sina avslutande meningar?

    Werner

    Gilla

  23. Aha skriver:

    Jag slår ett slag för ingenjören/konstruktören. Han, det var en han, konstruerade fabriker, maskiner, broar, hus, sjukhus, apparater, allt som är en förutsättning för dagens påbyggnad; det välfärdsindustriella systemet.

    Ingenjören kompletterad med entreprenören och ett demokratiskt samhällssystem var sedan mixen som gjorde det. (Jag är självsäker i överkant.)

    Frågan blir då varför har inte utvecklingsländer lyckats efterapa västerlandets framgångsmix. Ingenjörer och entreprenörer förmår de förmodligen producera men uppenbarligen inte effektiva samhällssystem.
    I TV visas ofta bilder från nedskräpade flyktingläger och ghetton. Det som slår en är att hade lägren bebotts av gårdagens lite gråa och godmodiga svenskar så hade de genast organiserat hantering av vatten och avlopp samt nedskräpning.

    Jag sjunger alltså ingenjörens (och organisatörens) lov. Jag önskar jag kunde göra det för de sociala ingenjörerna men de är ju kidnappade av postmodernism, identitetspolitik, värdegrunder och allsköns annan bråte.

    Liked by 1 person

  24. Per-Anders skriver:

    Har man läst nationalekonomi på Handelshögskolan, eller på någon statlig högskola eller universitet i Sverige, ja då har man aldrig lärt sig att förstå ekonomi. Det lärs helt enkelt inte ut på dessa institutioner. Så enkelt är det.

    Gilla

  25. Samhällsvetare skriver:

    ”Jag tror att detta är en sannare beskrivning av västerlandets framgångsformel än det där med ren vinstmaximering. Men varför skulle kapitalisterna plåga sig på det sättet? Varför inte ge sig hän och njuta?”

    Att skapa är en drivkraft.
    Att se det goda resultatet av det man gjort.
    Att inför sig själv finna tillfredsställelse med detta.

    Liked by 2 people

  26. olle reimers skriver:

    Svaret är enkelt: i Västerlandet kom vi att tillåta individualism; manifesterat av personer som Christobal Colón och hans välgörerska Reina Isabela.

    I grund och botten är företagaranda ett uttryck för individuellt tänkande. Att denna anda kan leda till vinst är en bisak (inte oviktig men ändå). Den som är individualist ger inte upp sin företagaranda för att vinsten kanske inte är så stor: räknat i pengar alltså!

    Vinsten är på ett annat plan; jag fick göra det jag ville! Min absoluta tro är att det finns betydligt mer missnöjd personer bland dem som kunde men inte vågade än bland dem som vågade men inte lckades fullt ut. Det var nästan alltid värt försöket!

    Liked by 2 people

  27. Astrid Maria skriver:

    Våra politiska makthavare, särskilt i toppen, är varken naiva eller okunniga, utan villiga marionetter för den nya världsordningen, NWO. Mycket tycks gå enligt planen. Det vi ofta ondgör oss över är medvetna steg mot mer och mer överstatlighet, mindre och mindre självbestämmande. Viktigaste striden nu är nog att försvara friheterna, de en gång så mödosamt erövrade friheterna. Vi riskerar än mer förmynderi och bl a tvingas till suspekta vaccinationer och bli tvångschippade, totalt kontrollerade. NWO handlar om globalt herravälde och diktatur. Pengar ger världslig makt – men också makt att sänka mänskligheten i andligt mörker.

    Liked by 3 people

  28. MartinA skriver:

    Överrensstämmer inte rennäsansens och industrialismens ursprungsländer ganska väl med de områden där stora mängder människor från nordeuropa slog sig ner bland resursrikare och mer sofistikerade människor i sydeuropa? Uppstod inte detta i brytpunkten mellan arvtagarna till romersk sofistikation och nordeuropeisk koncentration på kampen mot naturen?

    Liked by 1 person

    • Erik2 skriver:

      Jag tror det ligger mycket i detta. Den långa linjen lägger ut ättlingar från Doggerland och Skandinaviska halvön där man följt efter senaste istidens enorma geologiska förändringar. Fet fisk och allmänt god tillgång på mat från jakt och fiske har på detta skapat en fantastisk utveckling. Den selektion som skett här är väldigt annorlunda mot den som skett på andra mer klimatstabila platser på jorden. Renässans, kapitalism, landskapslagar osv är alltsammans manifesteringar av denna selektion. Det är inte tvärtom. Därför är det så katatrofalt oroande med det som händer nu i vår tid. Vilka genetiska egenskaper är det egentligen som manifesteras i dagens politiska beslut? Jag tror sannolikheten för ett lyckligt slut på vårt nutida drama är mycket låg. Men som alltid så kommer även efter den kommande katastrofen en ny tid. Det vi kan göra idag är att bädda för den kommande tiden, det som kommer efter kollapsen. Jag och min familj tillhör också mycket sannolikt de som kommer att gå under de närmaste åren då vårt våldskapital är så lågt att vi inte tillnärmelsevis kn konkurrera med de som nu har tagit över och är på väg att ta över. Observera då bara till sist att jag med våldskapital då också menar det psykiska våld som utövas av våra politiker. Jag och mina närmaste är inte längre the fittest.

      Liked by 4 people

      • MartinA skriver:

        I Västernorrland ville inte ens svenskarna bo när tiderna var goda och bidragen flödade. Vi svenskar är så lyckligt lottade att vårt land är en plats där inte vemsomhelt kan bo. Längre söderut måste de verkligen konkurrera med våld. Här räcker det med att förstöra infrastrukturen.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Personligen har jag bytt från ett intellektuellt till ett hantverksyrke. Just för att det är mer robust mot medias trakasserier.

        Gilla

  29. Tim skriver:

    Tar ett östasiatiskt perspektiv.

    Västerlandet har ett kännetecken och det är att västerlänningar paradoxalt nog planerar sin spontanitet! I östasien anses sådant tänkande – att planera och exekvera det spontana – vara konstigt och onaturligt men nyttigt som tankenöt för att öka sin problemlösningsförmåga så man slipper att ödsla tid på att lösa onaturliga problem i framtiden. Där har väst en hel del att lära därför att västerlänningar med sin arbetsetik lätt hamnar i situationer där problemlösandet eller arbetet får ett värde i sig och folk tittar inte längre än det som de håller på med i stunden. Då hamnar man lätt i problem och gör inte så vettiga saker i framtiden.

    En annan västerländsk sak är att västerlänningar förhåller sig till moral och etik som om det är nedskrivna befallningar som ska verkställas och inte som företeelser som existerar genuint i naturen av sig självt och är normalt för människans natur.

    I kristendomen är det högsta budet kärleken och det är nästan en befallning. Men om man tänker efter så är kärleken oftast bara någonting som uppstår och att kärleken till sin egen familj någonting som man helt enkelt inte kan låta bli att uppleva. Det är inget man gör.

    För att koppla till en svensk kontext så är yttrandet ”Öppna era hjärtan” en typisk västerländsk befallning som kan låta märklig i en östasiats öron då det är en befallning att människor ska göra något som till sin natur är spontant och inte kan göras.

    Att västerlänningar har ”issues” och ska fixa saker hela tiden beror på att de har en religiös uppfattning om syndafallet i lustgården och att de måste arbeta för att ställa saker till rätta och bli vän med Gud.

    Västerlännignens naturliga oskuldsfullhet som människa upplevs som förstörd och innerst inne tror många västerlänningar att den naturliga kärleken till sig själv eller sina egna helt enkelt är fel eller inte ens existerar utan ansträngning. Så tror inte östasiater.

    Liked by 2 people

    • olle reimers skriver:

      Jag bor i Thailand sedan många år och har thailändsk familj. Jag uppfattar det du säger som riktigt utan att veta riktigt varför. Ge gärna lite lästips. Jag förundras över att praktiskt taget varenda individ är buddhist på riktigt och tror på övernaturliga krafter.

      Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      Tim: När Reinfeldt säger ”Öppna era hjärtan!” menar han att vi svenskar ska låta oss utan motstånd invaderas av fientliga främlingar, som vill ta över vårt land och göra oss till slavar.

      Menar du att detta borde komma spontant?

      Ja tyvärr gör det nog inte det hos mig åtminstone.
      Snarare får jag en väldig lust att gripa efter ett vapen.

      PS: Japanerna vägrar släppa in invandring från främmande kulturer.

      Liked by 1 person

  30. stefan schiller skriver:

    Vilken är västerlandets egentliga drivkraft – kärnan är, tror jag, människans inneboende strävan efter att finna sanningen (eller den bästa lösningen) i kombination med en institutionell ram (vilken inkluderar kristendomen och judendomen), som (i stort) tillåter människor att pröva olika lösningar eller finna olika sanningar.

    Liked by 1 person

  31. Sixten Johansson skriver:

    Gräset växer framgångsrikt utan skuldkänslor. Mycket av västerlandets framgångar följer väl liknande organiska lagar som styr, gynnar och hämmar allt levande. Grässtråets mentala oro är okänd, men människans allt mer utvecklade jag-, vi-, hur-, vart- och varför-medvetande blir en drivkraft då det alstrar mentala hål och klyftor, som ropar på igenfyllning eller broslagning.

    Det linjära tänkandets orsak-verkanpilar kan inte förklara utvecklingens djupare sidor. Men historiskt ser vi att varje positiv drivkraft har brottats med en eller flera negativa motkrafter. Friheten har spjärnat mot tvång, förbud, våld från kyrkor och regenter. Det individuella har kämpat mot kollektivets krav, inskränkthet och förtryck.

    Västerlänningens spjärntag mot starka motkrafter skapar de spänningar som behövs för att alstra både kvalitet och kvantitet och erövra nya nischer. Mödosamt lärde vi oss bygga sociala plattformar, språk-, norm- och tillitssystem, klättra på varandras axlar, bygga pyramider av teknik, vetenskap och praktik.

    Nu när överskott och omfördelning har skapat ett (ojämnt fördelat och bedrägligt) välstånd domineras medvetandet av tron att alla negativa motkrafter behöver avskaffas. Bort med tvång, krav, olikhet, hierarkier, förebilder, gudar, allt jobbigt och besvärligt. Men avsaknad av spärrar och gränser gör att medvetandet går in i galenskap och infantilitet. Och nu har en motkraft alstrats – migrationen – som tvingar de kapabla att återuppta verklighetskontakten och vuxenskapet.

    Gilla

  32. Sven skriver:

    Den gemensamma nämnaren för Västerlandets, Östasiater och Judars framgångar är med all säkerhet dessa folks högre intelligens. Vad gäller Västvärldens framgångar så härstammar alla dessa till största delen från Nord Europeiska folk. Förklaringen är säkert att allt eftersom människor befolkade allt nordligare områden så krävdes det mer och mer intelligens, planering och samarbete för att överleva. De med bäst mentala förutsättningar var de som förde sina gener vidare. Hela utvecklingen med statsbyggande, moral och teknisk utveckling följde utav detta.

    Liked by 2 people

  33. Lars skriver:

    Nationalekonomins modeller över människor och beteende bygger ju på optimering av olika funktioner som optimering av egennytta eller optimering av vinst. Det är en mycket individualistisk syn som har sitt ursprung i 1800-talets tankar om liberalism.

    En del som Tomkins, psykologen, sökte ett svar på varför människor går till höger eller vänster i politiken i brist på empati och egenintresse till höger och motsatsen till vänster. Onekligen spelar nationalekonomins tankar in här, men jag frågar mig om inte dikotomin individualism – kollektivism bryts om vi utgår från ett systemperspektiv och social motivation t.ex: Värme (sorg till lugn/glädje), Anknytning (rädsla(ångest) till lugn/glädje), Självhävdande (skam till vrede), Verifiering (rädsla (ångest) till nyfikenhet).

    Om människor drivs av sådan motivation kan man förvänta sig olika kombinationer, olika styrka, hos olika individer beroende av miljö i vid bemärkelse. Det skulle då vara rimligt att självhävdande och nyfikenhet spelar roll hos både professorn och entrepenören och att man kan söka en förklaring utifrån systemsynpunkt kring vad som gett det ena eller det andra.

    Entrepenören har som alla en historia, en delaktighet i olika system som familj och skola mm. Förmågan och envetenheten ta risker och manövrera i den systemmiljö som samhället utgör tycks signifikant. Entrepenörskap handlar ju om tillämpning och affärsmässighet mer än grundforskning. Ser man Kamprads insatser så är de ju enastående, men det är systemet han varit med och byggt som är skapelsen och systemet som förändras, producerar och växer. Möbelmarknaden är ju helt konkurrensutsatt, produkterna inte high tech, men apparaten bakom är det både teknologisk, logistiskt, finansiellt, marknadsmässigt, inköp, distribution, produktutveckling.

    Så var och hur uppstår värderingar som de som Weber tyckte sig spåra? Jag menar de alltid har sin grund i olika system, i de religiösa i detta fall, att de sprids som kultur mellan system. Girighet och risktagande blir en följd av hur olika system fungerar och hur individen formas och formulerar sina egna värderingar, men sannolikt inte bärande motiv för entrepenörens byggande av egna imperier.

    Bakom var lyckad entreprenör finns ju många som misslyckats! Min hypotes är att entrepenören har förmåga identifiera nischer och möjligheter i den systemvärld som omger dem! Kanske fel, men ett sätt försöka förstå hur ett samhälle kan ge möjligheter för entrepenörer att spela en betydelsefull roll.

    Liked by 1 person

    • olle reimers skriver:

      Entreprenören har inte bara egenskapen att kunna se vad det är man kan göra; det är det många som gör! Jag jobbade i bank i många år och var i den egenskapenn ute och träffade såväl entreprenörer som bankdirektörer.

      Om det enbart hade varit förmågan att urskilja möjligheterna så hade bankdirektörerna varit världens överlägnast mest framgångsrika entreprenörer. Det som lägger hinder i vägen är nästa krav: att resa sig up från sin bekväma bankdirektörsstol,och hoppa in i entreprenörens krassa verklighet (inte minst när man ska låna pengar av dessa bankdirektörsentreprenörer).

      Till dessa egenskaper måste man lägga den viktigaste: att envist våga tro på sin idé även när man bara har motgångar.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Det är klart att som du säger det fordras mer av egenskaper, kunskaper och förstånd för att en entreprenör ska lyckas, det missade jag ta upp, men om man utgår från systemperspektivet så är det just förmågor att samla resurser och bygga upp ett system organisatoriskt, tekniskt, mänskligt utifrån de uppgifter man identifierat och hantera förändring över tid.

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Det jag ville framhålla är att den främsta skillnaden mellan entreprenörer och andra normalt intelligenta personer är de förstnämndas villighet att ta steget ut i det okända. Linas Matkasse må vara en aldrig så lysande idé men det är i själva förverkligandet med sömnlösa nätter, oroliga familjer, hånande vänner och grannar, skeptiska finansiärer, de tusentals tvivlen, frestelsen att gå tillbaka till den trygga tillvaron man lämnat; det är i den sortens halvgalna envishet som kärnan av entreprenörsskapet ligger.

        Just do it!

        Gilla

      • Lars skriver:

        I mitt resonemang tänkte jag mer på att hitta en utgångspunkt för att bedöma entreprenörers egenskaper och skilja dem från t.ex. vad som krävs i befintliga organisationer av chefer och ledare. Hur kan man se och bedöma och leda utvecklingen av något som inte finns idag? Ser man på Spotify t.ex. så är det ju inte så svårt att tänka på ideen (inte när den nu redan finns) att distribuera musik på nätet, men hur gör man för att komma dit? Var finner jag kontakter, finansiärer, teknologi, skapar avtal, digitaliserar, marknadsför mm? Hur hanterar jag åratal av röda siffror?

        Gilla

      • Lars skriver:

        Min favorit vad gäller entreprenörer är inte High Tech utan Linas matkasse! Problemet som ligger under är som jag ser det hur man distribuerar mat och går mer direkt från producent till konsument dvs går förbi mellanleden (affärerna). Vem hade i förväg kunnat räkna ut att man kunde få stora delar av befolkningen att äta samma mat samma vecka? Det ger ju en helt annan logistik när man plockar samman samma matkasse från grossister på löpande band och kör ut varorna direkt till kunden. Man utnyttjar vad jag gissar överskottstid hos de företag som kör ut och troligen använder man temporär arbetskraft som skolungdom till att packa, Det förutsätter naturligtvis att maten som man ska laga är god.

        Konceptet och genomförandet ger vinster till hushållen, miljön, företaget, samhället. Kostnadsbesparingen i distributionen gör att priset är detsamma som om man handlar själv, men nu sparar man tid, energi, får variation och hälsosam mat och ingen inkurans. Övrig handel av hushållen förenklas och blir mer av stapelvaror. Resurser utnyttjas bättre.

        Väsentligt är genomförandet. År efter år distribueras kassarna utan kvalitetsproblem och utan att samma maträtt enligt recept återkommer. Information i förväg. Avbokning med ett par veckors varsel. Inköpsplanering. Marknadsföringen är 100 % ärlig helt utan nonsens och överord. Priserna hålls nere. Tom gratiskassar i Afrika som bistånd! Två syskon som startar varav brodern arbetat på Sida (tycks varit en bra skola i sammanhanget) och systern är dietist och kock,.

        Efter att de startat har konceptet spridits. Nu växer ju internet handeln inom livsmedel och det blir ju ett bra komplement om man får stapelvaror enligt samma inköpslista regelbundet. Om utvecklingen fortsätter så kan det ju får konsekvenser för stormarknader som kan få det svårare att hävda sig, men samtidigt kanske närbutiker med begränsat sortiment få en renässans.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Det är också intressant hur en samhällsanalys, ett samhällsperspektiv, kan leda entreprenörer. För många decennier sedan slogs jag av tanken att det för små företag kunde vara svårt få kapital. Släppte det. Idag finns småföretagsbörser som aktie torget m.fl. Om det fungerar bra vet jag inte, men det tycks där finnas en andrahandsmarknad för värdepapper i små företag vilket bör underlätta kapitalförsörjningen. Lär ha varit Sidas skola bakom det också….

        Gilla

      • Lars skriver:

        Oavsett vad man ger sig i kast med i livet från tidiga skolår till arbete inom företag så behövs en mental styrka och social förmåga och det skiftar mellan människor. Risktagande och envishet kännetecknar många arbeten inom det privata och stat och kommun på det personliga planet. Det är inte alla som vågar bli projektledare eller satsa sin karriär på riskabla projekt. Det är inte alla som är bankdirektörer med fallskärm och vägen dit går inte alltid utan risktagande och ansvarstagande. En del blir kanske proffsboxare med de risker för hjärnskador det för med sig. Dina individuella egenskaper du räknar upp räcker inte för att definiera en entreprenör utan det fordras kunskap och kompetens för att bygga ett fungerande system som inte endast är en kopia på befintliga system. Hur gör man? Svaret på den frågan ger vilka egenskaper som fordras för en entreprenör. Samhället och ekonomilitteraturen vill hela tiden se hjälten, entreprenören, ”the self made man” men det är inte sant. Ingen klarar sig på egen hand. Bill Gates Microsoft tillkom t.ex. genom ett avtal med IBM att ta fram ett operativsystem, Bills mamma satt i en IBM styrelse. Man köpte ett operativsystem från ett annat företag och kallade det MS-Dos. När IBM senare utvecklat ett eget operativsystem som var betydligt bättre så var det försent. Marknaden var inställd på Microsofts produkt och ville inte bli helt beroende av IBM, den stora jätten. Så hur ska vi se på Bill Gates som entreprenör? Ser vi på Microsofts utveckling av produkter och penetrering av marknaden så är det ju imponerande och det är en konstant förändringsprocess som genomsyrat företaget. Hur gjorde man? Hur gjorde Bill Gates och hans medarbetare? Utifrån hur systemet fungerade och entreprenörens roll borde man kunna härleda egenskaper, inte individuellt djup psykologiska eller utifrån nationalekonomins Micro modeller över mänskligt beteende utan ur det sociala samspelet och konkret förmåga att hantera resurser.

        Liked by 1 person

      • olle reimers skriver:

        Lars: självfallet har du rätt i allt vad du säger. Summan av kar de mumman blir dock till slut att det inte går att definiera entreprenören i enkla termer. Den viktigaste, och som skiljer ut denne från vanliga dödliga är en grad av individualistisk envishet, lite på tvären mot konsensus och en förmåga eller vilja att härda ut motgångar.

        När det gäller personer som Bill Gates och Mark Zuckerberg så finns det åtskilligt mer än de vanliga entreprenörsegenskaperna. Man kan hänvisa till deras djupgående relationer till Deep State America som kanske fråntar dem något av entreprenörsglansen.

        För mig är Ingvar Kamprad den svenske entreprenör som bäst speglar begreppet.

        Att i förväg urskilja vem och vad som kommer att lyckas är en annan femma. Där gäller det att ha tur också. Men som Stenmark sa: ”ju mer jag tränar desto mer tur får jag!”

        Gilla

      • Lars skriver:

        Olle: Det är stor skillnad mellan företag. Bankväsendet verkar inom en oligopolmarknad och har en speciell kultur. Det tycks ofta vara barn och barnbarn som anställs och man är ofta gifta med varandra inom företaget. Stabiliteten har varit påfallande under lång tid, men förändringens tid blåser. IT inom bank skiftar trots att det utgör ca 25 % av kostnadsmassan. En av de svenska storbankerna har sitt inlåningssystem från 60-talet skrivet i assembler. Antagligen världens snabbaste! Så hur har man lyckats anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar? Hela banksektorn tycks sitta fast i gammal ärvd systemflora, så konkurrenterna sitter i likartad situation vad jag förstår men nischbanker utan barlast växer fram och betalningssystemen förvandlas över världen med nya aktörer. Vad krävs av ledningspersonal för att förstå och hantera den förändringen? En hel del personliga egenskaper som liknar entreprenörens vill jag tro, men framförallt kunskap och kompetens och hur får de det kulturella kittet i organisationerna att förändras? Kultur, värderingar och ”hur man gör”.

        Liked by 1 person

  34. Lars skriver:

    Den protestantiska etiken…Jag har arbetat för tre svenska expansiva storföretag som aldrig visat röda siffror. Samtliga kännetecknades av kostnadsminimering som bärande värdering. Förmåga till kraftsamling, investeringar och expansion inom den ramen skiftade. Dumsnålhet fanns ibland och lönsamheten för den anställde släpade jämfört med andra företag, men framgångskoncepten inkluderade kostnadsminimering och att leva som man lärde även på högre nivå.

    Gilla

  35. Karl skriver:

    Jag är nyfiken på hur man kan förringa kolonialismens betydelse och därefter det som kan kallas postkolonialism. Har full förståelse för att man tröttnar och vänder sig mot dogmatiska världsbilder där västvärlden bär all skuld för världens misär och de vanliga attityder som råder där allt västerländskt nedvärderas, medan allt som inte är västerländskt romantiseras. I en komplex värld med oändligt många faktorer som samverkar förstår jag dock inte hur man helt kan bortse från de negativa effekter kolonialism och postkolonialism haft på andra länders utveckling, även om det självklart går att argumentera för att många positiva effekter också uppkommit p.g.a. de samma. Just den där biten av att, ofta genom våld, få kontroll över såna enorma mängder naturresurser världen över samtidigt som man besitter tekniker för att förädla dessa borde väl åtminstone haft någon roll att spela.

    Gilla

  36. Hawwa skriver:

    Ja, jag tror att det just förhållningssättet, som håller många av oss i sitt grepp, kan vara en kritisk faktor för utveckling. Månne har det en kusin i idén om arvssynd, tanken att man betalar av på en medfödd bot som man aldrig riktigt blir kvitt.

    Gilla

  37. Lars-Olof Svensson skriver:

    Svårt att veta hur allvarligt läget är. På ena sidan går näringslivet väldigt bra nu, på andra sidan har vi snart en miljon bidragstagare. Och visserligen är statsskulden låg men det är en klen tröst när man betänker hur det ser ut i kommunerna (tänk Malmö). Det känns som om vi har slarvat bort tidernas högkonjunktur. Statens skatteintäkter 2017 är all time high, men vad har pengarna gått (jo, ja vet). Alltså, inga investeringar för framtiden. Arbetslösheten bland svenskar är lägre än på 25 år, men för invandrare extremt hög. Det är mot den bakgrunden förklarligt att svenskar måste jobba längre för att rädda pensionen – men för vem? Betalar man 18 % på bruttolönen ska det givetvis bli en bra pension, även om jag lever ett par år längre (räkna själva vad 18% om året blir på er lön med en genomsnittlig ränta på ränta om 5 % under säg 35-40 yrkesår). Ska blir intressant att se vad som händer om några år (eller något?) när vi får en rejäl lågkonjunktur, kanske som den 1992-1995. Antingen kliver en ny Göran Persson fram eller så blir det en svensk Juan Peron – och 50 års elände.

    Gilla

  38. O.T. skriver:

    Under ytan växer en enorm dold korruption som ligger utanför lagens arm. Med sin kontroll över världens stora multinationella företag och banker kan oligarkin alltid köpa viktiga politiska beslutsfattare och journalister med löften om framtida fett arvoderade uppdrag från deras organisationer, företag och banker. Fråga er hur Sveriges förre statsminister plötsligt kan tjäna 22 miljoner kr per år efter att han lämnat sin position? Och fråga er varför rader av viktiga avsuttna socialdemokratiska politiker under åren passerat revy inom av Wallenbergs kontrollerade SEBanken? Eller hur en medelmåttig politiker som Björn Rosengren kunnat bli en mycket förmögen man? Och jag försäkrar att förklaringen inte är att de plötsligt blivit duktiga entreprenörer som startat egna företag.

    Min slutsats är att ni aldrig skall lita på listor som Bloombergs, de är mer ägnade åt att vilseleda än att tillhandahålla ett verktyg för att kunna bedöma var den ekonomiska makten verkligen ligger.

    https://anthropocene.live/2017/12/28/en-falsk-bild-av-oligarkin/

    Liked by 1 person

  39. solbergaord skriver:

    En viktig framgångsfaktor är att det råder och länge han rått en någorlunda jämställdhet mellan könen i ”Västerlandet”. Det går att visa att kvinnans ställning i jordens länder är korrelerad med levnadsstandarden. I ”Västerlandet” men också i dagens Kina finns jämställdhet, som visserligen inte är fullständig överallt, men ändå klart skild från den ojämställdhet och det kvinnoförtryck som kännetecknar många fattiga länder.

    Liked by 1 person

  40. hpwenergiasolar skriver:

    Vi med vår västerländska ”framgång” mäter andras tillvaro. Men är det rätt? I våra ögon är det som vi gör rätt. Är vi mätsnöret på vad som är framgång? Handlar livet om att tjäna pengar?
    Vad är målet med framgång?
    Vi har uppenbarligen inte lyckats så väl.
    Jag tror att det är så här, den judisk-kristna tron för med sig välsignelser men vi vet inte hur man förvaltar det.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.