Nej, jultomten är inte turk

Mohamed Omar

På sajten Politism kan man gå in för att hålla sig a jour med de senaste vänsterfjanterierna. Den 19 december manar Mohammed Ryback oss att kasta ut jultomten: ”Är det inte dags att vi gör oss av med jultomten?”

Jultomten är ju sådan där ”en vit gubbe” som man inte har någon nytta av. Ja, ungefär som Shakespeare och Newton med flera med flera. Dessa vita gubbar som får de ”rasifierade” att känna sig utanför.

Så först vill Ryback att vi kasserar tomten för att han är vit. Sedan påstår han att svenskarna är så korkade att de inte ens känner till att tomten är turk: ”Jag menar, skyddshelgonet Sankt Nikolaus som jultomten grundar sig på var ju ändå turk.”

Jo, han skriver faktiskt så. Det stämmer att den idag mest populära tomtefiguren med rödvita kläder har haft helgonet Nikolaus som förebild. På engelska heter han Santa Claus. Men Nikolaus var inte turk, han var grek!

Nikolaus föddes omkring år 280 i Patara i Lykien och dog den 6 december 343 i Myra. Han blev ärkebiskop i Myra. Enligt legenden ska han ha varit asketiskt lagd redan som spädbarn; han avstod nämligen att dia sin mor på onsdagar och fredagar. Onsdag eftersom det var då Jesus förråddes av Judas Iskariot och fredag eftersom det var då han korsfästes.

Nikolaus är framför allt känd för sin givmildhet, och för att han var noga med att inte visa att det var han som var givaren. ”Nej, när du giver en allmosa, låt då din vänstra hand icke få veta vad den högra gör”, som det heter i skriften. Han räddade tre döttrar till en skuldsatt man från att prostitueras genom att i tre nätter i rad kasta in en säck med guld till familjen. Vilken julsaga!

Sankt Nikolaus prästvigdes och for sedan till Jerusalem för att bli eremit. Efter en tid i avskildhet och självspäkelse återvände han till sin hemstad där han alltså blev ärkebiskop.

Det var en tid av förföljelser mot de kristna under kejsarna Diocletianus i början av 300-talet och Sankt Nikolaus blev själv kastad i fängelse och torterad. Han frigavs när Konstantin blev Roms kejsare. Konstantin gjorde romarriket till ett kristet rike.

Myra ligger i Mindre Asien, det som också kallas Anatolien, och var på den tiden en del av det romerska riket. Det fanns inga turkar där på Nikolaus tid. Inte en enda! Turkarna kom dit på 1000-talet.

Efter sin död begravdes Nikolaus först i Myra, men när muslimerna (turkarna!) erövrade området år 1071 fördes relikerna till Bari i Italien. Hade relikerna lämnats kvar hade de riskerat förstörelse, då muslimerna plundrade kyrkorna. Profeten Muhammed hade ju befallt att alla ”avgudabilder” skulle krossas.

Varifrån har Ryback fått det att Nikolaus skulle ha varit turk? Han kan ha läst Mellanösternkännaren Bitte Hammargrens artikel i Svenska Dagbladet från den 23 december 2009: ”Tomten är från Turkiet”. Men i så fall läste nog Ryback bara rubriken, för ingenstans går Hammargren så långt som att påstå att Nikolaus varit turk. Men man anar att hon var sugen…

Tanken tas också upp krönikören Patrik Lundberg i Aftonbladet den 3 december 2015: ”Julen är odödlig – och tomten är turk”. Rubriksättaren kunde inte hålla sig, men artikelförfattaren själv vågar inte påstå att Nikolaus var turk, bara att han kom från Turkiet. Men inte heller det är alltså rätt, för det fanns inget Turkiet då och inga turkar i Anatolien.

Berättelserna om det grekiska helgonet Nikolaus påminner oss om att Mindre Asien en gång var en del av den europeiska, kristna kulturen, men stegvis föll under islams makt. Slutet för det kristna, grekisk-romerska riket, det som vi brukar kalla Bysans, kom den 29 maj 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer.

Det bysantinska riket existerade i tusen år och låg alltså mellan islams välde och de västra delarna av Europa. Det fungerade i praktiken som en gränsvakt som hindrade de ivriga jihadhärarna från att rycka fram. Det första försöket att erövra Konstantinopel skedde 674, sedan följde flera försök ändra fram tills 1453.

Hagia Sofia, kyrkan som byggdes av kejsar Justinianus I mellan åren 532-537, och anses vara den bysantinska arkitekturens mästerverk, omvandlades till moské. De vackra mosaikerna med kristna bilder täcktes över. Hade Konstantinopel fallit redan 674, eller vid det andra anfallet år 715, hade kanske Europa varit islamiskt idag.

I september 2006 höll den dåvarande påven Benedict XVI en föreläsning vid universitet i Regensburg där han citerade den bysantinske kejsaren Manuel II som 1391 kommenterade förhållandet mellan kristendom och islam med dessa ord:

”Visa mig då vad nytt Muhammed har kommit med, och du kommer bara att finna sådant som är dåligt och omänskligt, som till exempel när han föreskrev att tron som han förkunnade skulle utbredas med svärdets makt.”

Föreläsningen väckte ilska bland muslimer. Kyrkor blev attackerade. Manuel II:s kommentar låter brysk och kategorisk, men åtminstone hans ord om jihad är helt riktiga. Profeten Muhammed, liksom kaliferna som efterträdde honom som ledare för den islamiska staten, föreskrev att islam skulle utbredas med svärdets makt. Och de visade i handling hur det skulle gå till.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook!