Medelklassens instinkter

Patrik Engellau

I Sverige liksom i andra länder finns, åtminstone sedan Aristoteles som var den som först gjorde indelningen, tre klasser: över-, medel- och underklass.

Till överklassen räknas hos oss dem som styr landet, närmare bestämt några tusen politiker med sitt entourage av pr-konsulter och spin doctors, välfärdsapparatens ledare med dito samt mediafolk och framstående kulturpersoner som är överklassens härolder. Dit hör även ett antal privatförmögna personer som valt att solidarisera sig med makten och att anamma maktens ideologi.

Till underklassen räknas dels ett trasproletariat av välfärdsklienter, dels ett relativt förtryckt skikt av ofta deltidsarbetande låginkomsttagare som hankar sig fram och ofta skyller sitt missöde på andra.

Medelklassen, som jag anser mig själv tillhöra, består av rimligt skötsamma människor som tar ansvar för sig själva och inte ”ligger samhället till last”. De är nettoskattebetalare vilket betyder att de betalar mer till det offentliga än de får tillbaka. Både Aristoteles och jag anser att medelklassen är samhällets ryggrad. Vi – Aristoteles och jag – är också eniga om att medelklassen borde vara samhällets hjärna men att den i många samhällen inte är det. Andras tänkande än medelklassens dominerar.

Schweiz är ett land där medelklassen bestämmer. Där är det tråkigt eftersom medelklassen på det hela taget är småborgerligt eller gråsossigt trist. Medelklassen har inga storartade och omvälvande visioner. Men tågen går i tid, allt fungerar och politikerna är tämligen anonyma administratörer av medelklassens allmänt konservativa vilja.

Den svenska medelklassen saknar klassmedvetande. Den fattar inte att den är nationens ryggrad. Den skäms över sig själv och sina medelklassiga värderingar. När den konfronteras med maktens ideologi och idévärld, alltså PK-ismen, skrumpnar den och håller tyst. Även om den nästan förtvinar inombords av maktens fräcka och arroganta världsbild – till exempel att det är medelklassens påstådda fördomar och egoism som är orsaken till nästan allt ont – så törs den inte säga emot. Den föredrar att dra sig tillbaka och försöka tänka på något annat och trevligare. På middagsbjudningar säger den exempelvis ”nej, nu ska vi inte prata politik, nu ska vi ha trevligt”.

Det är ett tydligt exempel på medelklassens marginalisering från makten. Kan man tänka sig motsvarande yttrande på ett kalas hos den härskande överklassen i det viktorianska England (som vi känner från litteraturen och TV-serier)? Kan man tänka sig motsvarande yttrande på en middag hemma hos Göran och Anitra på Torp?

Jag träffar ofta medelklassare som skamset erkänner att de inte orkar med att se på TV. De har exempelvis svårt att genomlida politiska debatter. De blir arga och ledsna för att ingen politiker verkar tala deras språk. De upplever att politikerna existerar i en annan verklighet än de själva gör och de drar den självspäkande slutsatsen att det är deras eget fel. De tror att deras egna känslor är uttryck för olämpliga attityder som de gör bäst i att tränga bort och aldrig förevisa offentligt.

Dessa medelklassares problem är att de ser sig själva med motståndarens ögon. De har accepterat motståndarens världsbild. De skäms när de ogillar att det sitter tiggare utanför varenda ICA-butik. Det som besvärar medelklassaren är att det finns en motsägelse mellan hennes instinkter – till exempel att hon inte gillar åsynen av tiggare – och den av PK-ismen påbjudna samhällstolkningen som för det mesta går ut på att medelklassaren ska skämmas, hålla truten och betala för att försörja folk som det är synd om.

Den svenska medelklassen idag är som den svenska arbetarklassen före August Palm. Arbetarklassen hade då instinkter som sade den att något var fel, men den hade ingen analys som gav dem självsäkerheten att följa känslorna och utveckla politisk makt.

Dagens svenska medelklass kommer inte ur startgroparna förrän den skaffar sig en analys. Det är ganska lätt om man bara accepterar en fundamental utgångspunkt, nämligen att det finns en huvudmotsättning i Sverige och att den inte, som förut, går mellan arbete och kapital, utan i stället mellan å ena sidan medelklassen själv och å den andra politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex.

92 thoughts on “Medelklassens instinkter

  1. Eva-Britt skriver:

    Har just skrivit en kommentar till Patriks krönika från i går. Men märker att den väl passar som kommentar till Hans Jenseviks krönika idag.

    Ekonomiska undanträngningseffekter får alltid sociala följder. Och det var sociala följer av haltande uppfostran Patriks krönika från i går handlade om. Ekonomi som social följdverkan kan då kommenteras på detta sätt:

    Jag kan inte låta bli att tänka på vilka Stefan Löfven sagt sig vilja ha in i vården för äldre, för att öka på ”sysselsättningsgraden”, via ”mer enkla jobb”.
    Rakt in i sårbarhetens innersta rum bland alla svaga och utsatta vill statsministern att smältdegeln av mer aparta värdegrunder skall nå i form av hjälpande händer och annorlunda värderingar. Jag själv blir allt mer rädd för att bli gammal i Sverige. Jag trodde länge att professionalism och empatisk förmåga var bland de viktigaste egenskaperna inom vården, där svaghet och utsattheten tillhör vardagen. Men i ivern att skapa sysselsättning och att integrera skall allra de äldre nu få möta de individer som Patrik så väl beskriver- i alla fall om Stefan Löfven får som han vill.

    Vad jag förstår finns det sedan länge en mer etniskt baserad äldrevård i Sverige som tar hänsyn till de äldres ursprung. Just för att de äldre skall känna sig hemmastadda och förstådda – få bli insvepta i en ökad trygghet de sista åren av livet. Frågan uppstår då. När kommer dessa behov även att börja beaktas för etniska svenskar, utan att detta stämplas som rasism? Blir det först när svensken även han kan betraktas som en av minoriteterna? ….Och varför en kollektivistisk syn när allt egentligen handlar om enskilda individer och deras trygghet som äldre? Är det inte hänsyn till kontaktmöjligheter på sitt eget modersmål och kulturella hemvist som alla äldre söker och även bör kunna få – om vi nu för en stund glömmer bort det välfärdsindustriella komplexet. Att som riktigt gammal kastas in i multikulturens smältdegel och allmänna cirkus är kanske inte det bästa för en redan försvagad hälsa, när behovet av trygghet är som allra störst.

    Här slutar kommentaren först avsedd för Patriks krönika från i går. Men nu istället inskickad som ett exempel på den socioekonomiska dimensionen Hans J:s krönika egentligen varnar för. Hur ekonomi direkt påverkar människors vardag och får sociala följdverkningar. Och som hårdast riskerar att träffa de minst resursstarka.

    Liked by 4 people

    • Lev Barkland skriver:

      Jo, som Patrik skriver så medelklassen ”föredrar att dra sig tillbaka och tänka på något annat och trevligare”. Ett sådant opium för medelklassen har i alla fall varit en nödvändighet för att det kunnat gå så här långt. Detta opium, denna tröst och uppiggande uppmuntran över sakernas tillstånd har fram till för ett par månader sedan hetat Hemnet.
      Så nu tror jag, om den pågående nedgången på bostadsmarknaden är den ‘riktiga’ punkan som vi väntar på, att medelklassen kan stå inför en sorts politisk katharsis.

      Gilla

  2. svenne skriver:

    ”….mediafolk och framstående kulturpersoner som är överklassens härolder”. Många av dessa figurer räknar sig – trots sin priviligerade tillvaro – till arbetarklassen och kämpar på något underligt sätt för denna kategori trots att man inte med bästa vilja i världen kan betrakta dem som ”arbetare”. Men det är väl lönsamt för dem att vara ”överklassens härolder” i de fall då detta kan samla godhetspoäng.

    ”Till underklassen räknas dels ett trasproletariat av välfärdsklienter, dels ett relativt förtryckt skikt av ofta deltidsarbetande låginkomsttagare som hankar sig fram och ofta skyller sitt missöde på andra”.

    ”…ett trasproletariat av välfärdsklienter”…Då man pratar om ”proletariat och proletärer” så vandrar ju tankarna över till ”riktiga arbetare” som utför ett arbete i t.ex ett industriföretag eller eller annan verksamhet som kräver mer handgripliga insatser. Många av dagens ”välfärdsklienter” har aldrig varit i närheten av den typen av arbete, kommer aldrig att medverka i sådant och har inte heller någon önskan att detta skall ske.

    Det finns även många ”deltidsarbetande låginkomsttagare” som med rätta kan betraktas som ”proletärer” och som hankar sig fram utan att skylla på andra, eller ligga samhället till last. Dessa är värda ett beröm därför att de kämpar sig igenom en vardag som för många skulle kännas tämligen hopplös.

    Liked by 2 people

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Dags att start en egen # för medelklassare som tröttnat på att pk-eliten har tagit makten från dem? T.ex. #viskallbestämma, #maktenåter eller #politikervillkortillalla. Endast fantasin sätter gränser.

    Gilla

  4. Moab skriver:

    Jo Patrik har hamrat in budskapet om medelklassen men det var inte förrän jag insåg att det just kommer från de gamla grekerna (eller ännu äldre) som det sjönk in, det jag inte insett det var just att medelklassen är björnen som lufsar fram i skogen, de rika, de som styr och de mest odugliga och kriminella är blodsugande parasiter som lever i symbios, de drar alla blod ur en välfungerande lufsande medelklass, den enda skillnanden är att den styrande klassen, de rika är bättre på detta än de fattiga. I ett balanserat samhälle så drar inte de rika för mycket blod (som i en regelrätt diktatur där högsta hönset bor i guldpalats) eller som i Sverige som nu börjar likna de byar i Norrland där man inte kan gå ut för att myggsvärmarna är så massiva.

    De styrande har gjort gemensam sak med de lägsta och bestämt sig för att suga så mycket blod ur oss de kan under sin livstid utan att se att vi är på väg att kollapsa. Men medelklassen saknar medvetande, igår var jag på sjukhuset, jag noterade att behandlingen jag fick kostade 6000kr flaskan, läkaren sa att ibland är det bra att staten betalar. Nej, sade jag, jag har betalat själv, jag har betalat skatt ett helt liv, det är mina pengar. Förvåningen var uppenbar.

    För mig är således nyckeln att medelklassen inser att den är ett värddjur för parasiter, många inser att invandrarna lever på ens rygg, och att politikerna gör det, men för mig så vreds den logiska nyckeln om när jag observerade den bedövande tystnaden från Sveriges ekonomiska överklass och hur detta är tidlöst, redan grekerna visste att den rika överklassen är oduglig och endast ser till sig själv allt som oftast, och också de tar värddjurets lufsande för självklart. Det finns många fina grekiska citat som kan användas, men hittar inga just i ögonblicket.

    Liked by 8 people

  5. Petrus skriver:

    Det som saknas för att den svenska medelklassen för att komma ur startgroparna är inte någon djupare analytisk insikt om det välfärdsindustriella komplexet.

    Det som huvudsakligen saknas är ett parti att rösta på, i alla fall för de som skulle komma i åtnjutande av den marginalskattesänkning SD sade nej till i riksdagen. Det saknas också ett parti för de som ligger snäppet under inkomstmässigt och som SD nu hjälpt lura tillbaka till moderaterna genom att säga att (m) kopierat SD:s invandringspolitik. De kan kanske också rösta på ett aningen mer högerinriktat parti av den typ Engellau verkar vara ute efter. Kanske behövs också ett reservparti till SD på åtminstone det kommunala planet om SD spårar ur helt.

    Till vänster om SD behövs också ett kompletterande parti som vill minska tillflödet utifrån till det välfärdsindustriella komplexet och till partier som vill ta pengar från de som har. Denna idé ogillar sannolikt den typiske läsaren på denna sajt. Men vad är bättre, ett nytt parti som vill stoppa inflödet av nya bidragstagare men vill ha kvar bidragen för befintliga invånare och respektera befintliga invånares egendom eller att underklassen röstar på sossarna och vänsterpartiet? Och att vi därigenom får fler underklassare som röstar på dessa partier?

    Någon vettig person som ställer upp som värd för att regga nya partier? Posta gärna inlägg i Flashbacks Politik-avdelning. Själv är jag beredd att ställa upp med 10 000 :- initialt. Se även mitt inlägg under Jenseviks artikel idag.

    Gilla

      • Petrus skriver:

        Att Ilan Sadé blåste liv i Borgerlig Framtid genom att starta upp Medborgerlig Samling (MED) och kräva NATO-medlemskap skedde som ett svar på att de Palestina-vänliga Kasselstrand och Hahne blev uteslutna ur SD och förmodades starta ett nytt parti aningen till höger i om SD i ekonomiska frågor.

        Eftersom det gamla SDU hade 5000 medlemmar så hade det inte varit omöjligt för Kasselstrand och Hahne att få igång ett nytt parti. Men eftersom man aldrig kom igång (eller i alla fall inte gjort det hittills) så har media inte behövt aktivera MED genom att sätta partiet på vanligt folks agenda på samma sätt som man satte Ny Demokrati på agendan när Sjöbopartiet bildats och fått Carl Lundström på kroken som finansiär.

        Saker och ting är inte alltid vad de ser ut att vara.

        Medborgerlig Samling är Plan B i det fall moderaterna inte lyckas lura tillbaka de moderater som gått till SD (vilket man nu verkar vara på väg att lyckas med).

        Har f ö kommenterat MED under Hans Jenseviks artikel den 22 nov 2017 här på Det Goda Samhället.

        Gilla

  6. Eva Danielsson skriver:

    Det är ”fult” att prata politik i Sverige, om man inte är politiker.
    Medelklassare har det personligen fortfarande så pass bra, så man ägnar sig åt vardagens mödor och glädjeämnen i stället för att fundera på samhällsutvecklingen.
    Två faktorer som tillägg till krönikans reflektion att medelklassen är försvagad av att se sig med motståndarens ögon.

    Medelklassare behöver vakna upp ur välmåendets dästhet och bli lite oroade av kommunernas penningbrist, personalbrist och bostadsbrist. För till slut drabbas även vi och våra barn och barnbarn och redan nu våra äldsta. Och utan medelklassare, nettoskattebetalare, säckar samhället ihop som en pyspunka. Vad vi tycker och vill ska spela roll.

    Det är redan mera osäkert för alla att vistas ute i samhället, så både ordning och trygghet krackelerar förutom välfärden. Våra värderingar om demokrati och yttrandefrihet, religionsfrihet och jämställdhet testas på olika sätt.
    Det är tveksamt om nuvarande politikervälde ens vill värna om vår säkerhet, trygghet och livsstil. Ingenting tyder på någon egentlig ”sjukdomsinsikt” eller att man försöker. Ambitiösa anställda inom VIK klagar, men bara tyst. Det är lågt i tak på arbetsplatser. Debattklimatet är allmänt oförsonligt och ägnas helst dessutom åt skandalfrågor i stället för svåra framtidsfrågor.

    Ska svenska lagar gälla? Ska svensk kultur gälla? Ska svenska tillgångar vara svenskarnas? Ska Sverige som suverän nation bevaras? Ska Sverige vara en sekulär stat? Osv…Frågor som jag vill ha ett ja på i en analys.

    Makthavare måste bytas ut liksom personer med nyckelposition inom VIK. Bryta den mjuka korruptionen som förgiftar hela samhällssystemet. Få in några av alla dessa kloka människor som är engagerade och kunniga och debatterar utanför etablissemanget just nu, alltså få in några nya hederliga duktiga personer i ledningen för politiska beslut och förvaltning.
    Se över de lagliga förutsättningarna för en maktdelning och skydda viktiga grundlagar för att säkra demokrati, yttrandefrihet och individuella fri-och rättigheter och motverka korruption, även mjuk korruption. Det är antagligen mycket som behöver startas om och stramas upp.

    Dagens krönika sammanfattar läget väldigt bra. Vi behöver inse hur motsättningen och parterna i motsättningen ser ut. Och veta vad vi vill.

    Liked by 3 people

  7. Bo Svensson skriver:

    Mitt hopp handlar om att trollet skall spricka och folk vakna ur hypnosen som mainsteam-media försatt dem i. – Vanvettet har blivit norm och vett och sans trängs ut i marginalen.

    Jag tror inte på att det innan dess skall gå att samla politisk majoritet för en kursändring.

    Där utvecklingen går framlänges, vinner man terräng i kraft av sina förtjänster.

    Liked by 1 person

  8. V for Vendetta skriver:

    Mycket intressant krönika. Man kan nästan i Sverige idag uppbåda 4 klasser om man sorterar in politiker och offentliga tjänstemän samt journalister i en ny klass som väl likt Platons staten får utgöra de styrandes klass. Medelklassen är den nya arbetarklassen som styrs och låter sig styras av de styrande. Problemet är att den som kontrollerar media kontrollerar sanningen och media kontrolleras av de styrande och därför lär inte en ny analys a la Palm få stå ohotad så länge och vi har rent historiskt sett under åren att de som framfört en sådan analys bryskt avlivats i så gott som allt utom just kanske livet självt. Jag tror personligen att nettoskattebetalaren måste antingen råka ut för något personligt som skett till följd av de styrandes agerande t e x våld eller nya grannar med totalt andra värderingar än medelklassaren själv eller få kännbara ekonomiska konsekvenser i form av högre offentliga avgifter. Först då är medelklassaren beredd att ställa sig bakom en analys men det sker först när han känner att inget mer är att förlora på det. detta vet förstås den styrande klassen. I frågan om att det blir problem när medelklassaren får nya grannar löses bäst genom att behålla utanförskapsområden, detta är viktigt också för att behålla en politisk arena där man kan vinna och köpa röster. Högre kostnader är svårare att jobba med rent strategiskt för någonstans måste gränsen dras där inbetalningar blir en balansfråga i politiken. Dock…. om hotet om inkomsternas reducering är större en löftet om högre kostnader förefaller värre så lär analysen läggas på hyllan en tid till.

    Liked by 3 people

  9. oppti skriver:

    Medelklassens män får nu skämmas för att de är män utan att själv ha utsatt damer för oönskade uppvaktningar.
    Vi är nämligen inte målgrupp för dessa damer eftersom vi inte har den position de gärna söker.
    Så vi vet inte hur vi skulle tackla en möjlighet som aldrig uppkommit.
    Därmed är skammen dubbel. (nynnar en Olle Adolfsons melodi -dubbelt sviken)

    Liked by 4 people

  10. weasel skriver:

    ”De upplever att politikerna existerar i en annan verklighet än de själva gör och de drar den självspäkande slutsatsen att det är deras eget fel.”

    Ja, och med tanke på medelklassens röstande så är detta en helt korrekt slutsats av medelklassen. ..

    Gilla

  11. Björn G skriver:

    Dagens kommentar i SvD är denna:
    ”Om Leif Östlings åsikter om skatter sprider sig så kan hela samhällskontraktet spricka. Att Svenskt Näringslivs ordförande inte tycker att han får valuta för skattepengarna är allvarligt.”

    Detta säger väl allt.
    Makten är just nu hyperrädd för att medelklassen skall fråga sig vad de får för inbetalade skattekronor!

    Liked by 5 people

    • cmmk10 skriver:

      ”Makten är just nu hyperrädd för att medelklassen skall fråga sig vad de får för inbetalade skattekronor!”

      Och så tog det inte heller någon lång stund innan Östling försvann.

      1-0 till makten, och ännu en seger.

      Liked by 2 people

  12. Jan Ivarson skriver:

    Så klokt, så målande beskrivning av de tre klasserna.
    Tyvärr har många i medelklassen litet intresse och tid för politik. De har fullt upp att hinna med arbete, sköta om sina barn, underhålla och förbättra sin bostad och ta rundor på golfbanan för att vårda sociala kontakter. Golfbanor har ersatt forna tiders loger.
    Det blir bara tid för snuttifierade nyheter från public service och TV4. De tillhandahåller oblyga vänsterinslag som ytterligare minskar intresset för politik. Så har media utvecklats.

    Idag fick vi veta att Östling avgår som näringslivets talesperson efter att ha ifrågasatt folkligt vad vi får för skatterna.
    En annan nyhet i dagens TV är att några hellre vill ha högre skatt än höjd pensionsålder. Jag gissar det främst är de som är nära att gå i pension som inte drabbas så länge av höjd skatt. Vi har alla en förmåga att önska att andra skall betala.

    Gilla

    • Per-Anders skriver:

      Jaha, så ska vi höja skatten. Sedan kommer pengarna ändå inte räcka till och så ska vi höja skatten igen och så pågår det så. Finns det någon övre gräns för skatter?

      Problemet är inte att det saknas inkomster utan att det är för stora utgifter.

      Liked by 1 person

  13. Christer Carlstedt skriver:

    Har ni hört uttrycket: ”Vi har råd” ?

    Det blir ganska makabert enär yttrandet kommer från dem som lever på att andra presterar de medel som försörjer dem som påstår att vi har råd.

    Återigen detta ”Vi”, som antyder en gemensamhet, trots att det rimliga och korrekta uttalandet borde vara: ”Vi (som redan sitter i smöret) anser att ni andra har råd med denna utgift också”.

    Liked by 4 people

  14. uppstigersolen skriver:

    Jag skäms inte för att jag inte vill ha tiggare sittandes överallt. Jag skäms inte för att jag föraktar Stefan Löfven, Gustaf Fridolin och allt det snömos de häver ur sig. Jag har alltid skött mig, betalat min skatt och aldrig slagit någon på käften. Är jag en sån som tar upp politik på middagar. Jajamensan, till min hustrus förskräckelse kan jag utan vidare ta upp vad som helst. Ibland delar då sällskapet upp sig i en grupp, oftast mindre, där jag sitter och en annan grupp som fortsätter ”vara trevliga”. Så, gör som jag om ni vill påverka medelklassen. Jag tycker det är väldigt roligt. Dessutom, medelklassare slår mig inte på käften för det jag säger.

    Liked by 6 people

  15. Olle Reimers skriver:

    Egentligen är det kanske inte så märkligt att det blivit på det sättet i Sverige. Vi har accepterat att det är ett privilegium att få bo i detta fantastiska land.

    Det var kanske så det började förresten. Det VAR ett privilegium att vi undkom två förhärjande krig. Det VAR ett privilegium att bo i världens mest beundrade land. Det VAR ett privilegium att kunna få ha vänner som Borg och Stenmark. Vår generation blev medvetandegjord om detta privilegium på ett tidigt stadium.

    Alla i vår generation har sett vad Sverige var innan det blev modernt. Vi som blev medelklassare; ryggraden; bar med oss minnena från statarsamhället och Lort-Sverige. Aldrig mer! Fram för jämlikhet och solidaritet!

    Vi blev omedvetet (men bekvämt) samhällets ryggradslösa ryggrad. Vi hade allt men vi hade fått det gratis. När man sa att det är häftigt att betala skatt gjorde vi tacksamt det. Och behöll det goda samvetet!

    Gilla

  16. Olof B skriver:

    Tror faktiskt Medborgerlig samling skulle kunna bli ett alternativ för den breda medelklassen. Men då måste de lära sig att tala klarspråk och inte skämmas för något som helst av sina förslag och värderingar. Vi skall t.ex. inte ha tiggare eftersom vi besväras av dem. Punkt. Så fort man börjar svamla om att ”det inte hjälper dem att tigga i Sverige” och att ”vi måste hjälpa dem i sina hemländer” osv. osv. så har man förlorat. Då har man köpt världsbilden av att Sverige som land har ansvar för all världens problem (men mest om problemet lyckats ta sig in i Sverige).

    Liked by 5 people

    • Per-Anders skriver:

      Rent generellt kan vem som helst hamna i en situation där denna behöver tigga. Ska vi förbjuda det? Däremot tycker jag att vi kan låta markägare bestämma om tiggeri får ske på ens mark.

      Gilla

      • weasel skriver:

        Nej, Per- Anders, det räcker alldeles utmärkt med att vi förbjuder ”EU-migranternas” tiggande.
        De andra tiggarna är svenska medborgare och bör då främst tigga hos socialtjänsten.

        Gilla

    • Noel skriver:

      Själv uppfattar jag Medborgerlig samling som mer PK än PK-7:an med svans (SD och FI). Och jag håller med dig om vikten av att tala klarspråk.

      Gilla

  17. Jan Ahlström skriver:

    ”De har exempelvis svårt att genomlida politiska debatter” , kan förstå att vissa känner så då de programledare som ska styra debatten inte förmår/vill dölja sin politiska inställning och debatterna oftast bara blir ett ”bråk i sandlådan”.
    I morgonprogrammens politiska paneler rullar man runt på samma personer år ut och år in, Tomas Bodström, Anders Björk, Hanne Kjöller, Birger Schlaug osv osv, och inte minst linslusen Göran Greider.
    Patrik, Patrik kan du inte tillsammans med Mohamed Omar mfl armbåga er in i något jävla morgonprogram, i någon debatt så vi som börjar bli rejält trötta på sakernas tillstånd inte somnar in för alltid.

    Liked by 3 people

  18. Anders Svensson skriver:

    Du underskattar Anitra och Göran … dom varnade för social turism långt långt innan Du och Johan Westerholm gav er in i debatten.

    Du underskattar Dig själv och Johan W … ”födda med silversked i mun” … inte medelklass i min värld … lika lite som rödvinsvänstern hade bakgrund i backstugor och arbetarhem …

    Hanif B och Pavel G har inte heller ”rätt” bakgrund … och därför blöder Svenska Folket.

    Men … ”en gång kan det hända, det kan hända mycket snart …” och ”det dånar uti rättens krater …”

    Gilla

  19. Elisabeth skriver:

    Oavsett var ditt inlägg skulle hamna så har du helt rätt, Eva-Britt.Jag har också reagerat över MSMs hyckleri när man hyllar äldreboenden som ser till att personalen är av samma ursprung som patienterna av omsorg om de gamla samtidigt som man förvisso skulle fördöma motsvarande rättighet för gamla svenskar. Det verkar otänkbart att där kräva samma omsorg. Häromdagen hörde jag i radion ett program om samer . Den intervjuade same-artisten/aktivisten prisade sin etniskt rena hemort, berättade hur skönt det var att ”komma hem”, hur viktigt allt samiskt var och hur mobbad en same kan bli i det konstiga land som omger samebyarna, dvs Sverige. Den intervjuande ifrågasatte ingenting av detta. Tja, det gäller att passa in i ”rätt” offergrupp numera. Annars är det bara att gilla läget.

    Gilla

  20. Aha skriver:

    En mycket angelägen beskrivning av medelklassens dilemma och ”mähä”-beteende vilket förklaras av en djupt gående indoktrinering från dagis till vuxenlivet.

    Det tål att upprepas att över- och underklassen lever på medelklassens insatser. De klarar sig inte utan medelklassen, men medelklassen klarar sig utan dem. Detta borde alla medelklassare ägna en tanke åt, likaså det faktum att medelklassens pengar används för att finansiera PK-ismens alla extravaganser, extravaganser som kan vara direkt kontraproduktiva till medelklassens intressen. Här torde överklassen (enligt Engellaus definition) vurm för massinvandring vara det mest flagranta exemplet. I många decennier framöver ska nu medelklassen försörja mängder av migranter. De ska också få sin personliga säkerhet inskränkt.

    PK-ismens makt över media och andra indoktrineringsplatser såsom skolan är förklaring till att medelklassen låter sig duperas. F.d. öststaterna som levt under duperingsskickliga regimer och som med avsky åsåg resultatet låter sig idag inte luras.

    Vad är då viktigast för att råda bot på indoktrineringen? Jo, att bryta pk-ismen inom public service. Bra om denna blogg därför framöver lyfter fram artiklar som visar på public service skröplighet när det gäller dess ohämmade PK-ism.

    Hur hade Sverige sett ut om Patrick Engellau et consortes hade fått sitta i TV-sofforna?

    Liked by 1 person

  21. Johan skriver:

    En rörelse som i mångt och mycket tillvaratar detta finns i det nya partiet Medborgerlig Samling, som satsar på riksdagen 2018. Maktetablissemanget praktiserar f.n. Strategin att försöka tiga ner MED och min misstanke är att man är orolig för den kraft som kan utvecklas ur den typen av rörelse.

    Gilla

  22. Moab skriver:

    Det är också lätt att se andra drag som förenar de som inte är medelklass. I metoo# tider så avslöjas internationella pedofilnätverk inom politiken och är det någon inom svensk kultur eller media som inte är antingen offer eller förövare eller båda. Jag blir allt mer stärkt i min tro att etablissemanget och de kriminella i förorten har det helt fundamentala gemensamt att de saknar moral. Det är så många namn nu att det kräver ett excelark för att hålla reda på alla, man behöver ladda ner excels analysis toolkit.

    Liked by 3 people

  23. Lassekniven skriver:

    Patrik, jag anser, på tal om medelklassen. att vi måste göra en stratifiering med avseende densamma. Således i undre, mellersta och övre medelklassen där exempelvis du rör dig. Det är inte ”samma” människor som finnes i de olika undergrupperna och därmed rör sig också den politiska skalan därefter. Detta gör det måhända svårt att dra åt samma håll som i ett hundspann även om det är önskvärt. Det viktigaste, som jag ser det, är att nå ut till undre medelklassen med information om den ”sanna sanningen” inför valet 2018. PK-bastionerna måste falla, det är nödvändigt, men med vad skall de ersättas, Jimmie som statsminister?! Detta faller på sin egen orimlighet. Däremot skulle SD kunna späckas med sådan som du PE, Inga-Britt Ahlenius, Ann_Marie Pålsson, Hans Jensevik och massvis med annat kompetent och klokt folk som gör om Sverige till Schweiz. Kloka pensionärer.
    Jag kan själv tänka mig att bli sjukvårdsminister, då skulle landstingen till att börja med försvinna med ett penndrag och sjukvården effektiviseras ( skojar bara om ministerposten men åtgärderna är allvarligt menade). Läkare och sjuksköterskor skall inte syssla med 30 till 40 % av sin tid med administration.
    När man är pensionär vågar man säga sin sanna mening både på kalasen och när som helst. Till exempel att man känner idiosynkrasi mot vissa folkgruppers förkänsla för bidragssystemet (dock inte östasiaterna, de har en flitighetsgen nämligen). Då blir man kallad rasist och bakåtsträvare. Who cares. Jag kallar dem relativister och så är PK-tjafset i full gång. Konstigt nog blir jag bjuden på nästa kalas, kanske beroende på att jag skrattar mycket och tafsar elegant på kvinnorna (brukar uppskattas).
    En sak som jag inte förstår är hur de styrande vågar. Vågar hålla på med att bryta ner landet. Den tiden kommer ju när vi andra kommer att ställa dem mot den vägg som kallas för sanningskommission och de skola bäva. Jag tror att flera av dem redan är oroliga. Soros kommer Putin att hand om.

    Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      Åkesson som statsminister, …”faller på sin egen orimlighet”?
      Ja det är till att vara granntyckt.

      När du står där i båset och ska välja, hur väljer du då?

      För eller emot fler våldtäkter…?

      Liked by 3 people

      • Lassekniven skriver:

        Jag väljer väl som du, men jag ser hellre exempelvis Ann-Marie Pålsson eller Inga-Britt Ahlenius som statsministrar respektive utrikesministrar. Du kan själv räkna ut varför. Jimmie Åkesson skulle bli en utmärkt inrikesminister. Det finns väl ingenting i min kommentar som strider mot våra gemensamma åsikter? Jimmie är en viktig person i dagens politiska spel, kanske den viktigaste.

        Gilla

  24. Hovs_hällar skriver:

    Ja, själv skulle jag förklara samma symptom på ett lite annorlunda sätt (kanske utifrån min naturvetenskapliga bakgrund):

    Sverige har infekterats av ett mentalt virus vi kan kalla ”PK-viruset”. Detta virus förlamar vår normala självbevarelsedrift. Det gör så att vi utan motstånd låter diverse parasiter utnyttja oss.

    De tiggande zigenarna är bara ett av symptomen, och bland de mest oförargliga. Värst av alla symptom är den såkallade ”asylinvandringen”.

    Harvard-historikern Niall Ferguson anser att vi aldrig borde ha släppt in någon sådan invandring, utan följt Japans exempel.

    http://magasinetneo.se/artiklar/misslyckandet-kommer-att-fa-katastrofala-foljder/

    — Men då Sverige redan på 1970-talet var infekterat, så fanns det inget seriöst motstånd mot de snurriga idéerna om ”mångkultur”.

    Liked by 5 people

    • Lassekniven skriver:

      Jag håller med. Finns det någon enda vetenskaplig studie som visar att den ”mångkultur” som håller på att byggas upp i Sverige är bra för landet? Svaret är nej så vitt jag förstå. Gör tankeexperimentet att vi endast och strikt endast tagit in östasiater, hur hade då det hela utvecklat sig. Förmodligen i en helt annan och positiv riktning. Sannolikt mindre antal brott, sannolikt fler kompetenta akademiker och entreprenörer. Men vi måste också inse att en icke obetydlig del av svenskarna, de som kallas svenne päron, är några ljushuvuden utan parasiterar också. Inga bidrag utan motprestation skall vara tidens melodi. Det skall gälla alla.

      Gilla

  25. O.T. skriver:

    Sverige förlorade matchen om att få EU:s läkemedelsmyndighet och därmed 900 högkvalificerade jobb till Stockholm efter att ha röstats bort redan i den första omgången.

    Detta trots miljoninvesteringar i kampanjer och med ”tunga” argument som att landet är ledande på HBTQ-området och annat trams.
    Nu är det med en sannolikhet gränsande till visshet inte faktorer som dessa som står på önskelistan i dessa sammanhang. Folk som inte hjärntvättats i den svenska propagandamaskinen prioriterar naturligtvis inte företräden inom starkt nischade perversioner framför basal livskvalité som att kunna ta sig hem trygg efter jobbet på kvällen eller vara lugn för att någon familjemedlem inte blir nedslagen och rånad eller dottern gruppvåldtagen i det numera ökända mångkulturella varningsexemplet Sverige.
    Det vill säga man grundar sig på den sanna bilden av Sverige som sipprar ut till omvärlden trots regeringens och regimmedias desperata försök till mörkning och desinformation om motsatsen.

    Den feministisk/humanistiska stormakten tappar i trovärdighet och respekt i samma takt som massinvällningens okontrollerade härjningar sveper som en präriebrand över det före detta föregångslandet och dess stackars urbefolkning.

    (Nu ryktas det dessutom att Sverige röstade mot Köpenhamn i avgörandet och därmed inte bara svek broderfolket utan också hela Skåneregionen!)
    http://mobil.thoralf.bloggplatsen.se/2017/11/20/11495313-lika-barn-leka-bast/

    Liked by 4 people

  26. Moab skriver:

    Off topic men under rubriken det är värre än du tror

    Ett förhör med en kvinnlig föreläsare som visat 5 min på en Jordan Peterson video som nu tydligen är alt-right, man undrar hur fort det går utför på svenska universitet.

    Liked by 2 people

      • Rebecca skriver:

        Vilken vidrig jävla inkvisition. Tyvärr är det dock så här det ser ut nuförtiden, och har du som läser detta inte redan varit med om något liknande så är det bara en tidsfråga innan det drabbar även dig. Det spelar ingen roll hur försiktig du är med dina ord eller ens vad du säger, alltid hittar de något och då är du rökt. Och tro inte att någon kommer att komma till ditt försvar, de är mer än villiga att offra dig för att undvika att själva hamna i strålkastarljuset.

        Gilla

    • Moab skriver:

      Jag tycker att videon är instruktiv, lyssna på tonfallen. En stor del av den mänskliga kognitiva förmågan kommer av behovet att bedöma om vi kan lita på personen framför oss, och våra ansikten och röst tjänar samma syfte. Jag tror lite förenklat att vi är mycket sofistikerade sändare och mottagare där vi delar upp folk i goda och onda. När jag lyssnar på Fridolin, Anders Lindberg eller Reinfeldt, så får jag samma känsla som i förhöret ovan.

      Är det så enkelt som att medelklassen är de goda och att de onda nu samlat sina krafter och fått förstärkning från utlandet så att vi börjar se dem för vad de är? Är det inte helt enkelt så att det nu är de onda som bestämmer?

      Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Observera att brottslingen i detta fall — naturligtivs endast och enkom för att det råkade bli publikt — har låtsats be om ursäkt för sitt tilltag och för jämställandet med en vettig professor med Hitler. En mycket smaklös soppa. Så många ondsinta idioter har fått makten överallt. Någon gång längs vägen fick vi för oss att makt var oviktigt och gav den till vansinniga idioter.

      Gilla

    • Olle Reimers skriver:

      MOAB, tack för att du publicerade detta svarta aktstycke. Det kan vara värt att titta på en kommentar från andra än Jordan Peterson själv. Förhoppningsvis får detta en spridning som visar hur bisarr och livsfarlig universitetsvärlden blivit påhejad av en vänsterrörelse som gör allt för att förhindra yttrandefrihet.

      Gilla

    • MartinA skriver:

      De tunga identitärerna/altrightarna Tara McCarthy, Mark Collett, Bre Faucheux och Steven Franssen diskuterade igenom problemen med Jordan Petersson veckan som gick. Jordan Petersson är inte alt right, han sitter i ett akademiskt elfenbenstorn och predikar det som leder till död och undergång. Även om han även kan inspierara till personlig självförbättring.
      (de hade en gestur också)

      Gilla

      • Olle Reimers skriver:

        Martina, ditt resonemnag är något ofullständigt. Hur kommer du fram till att Jordan Peterson sitter i ett akademiskt elfenbenstorn när han hela tiden befinner sig på barrikaderna?

        Gilla

  27. Bengt Lönnberg skriver:

    Om jag fattat rätt finns sedan länge såväl daghem, skolor och äldreboende för arabisktalande klienter och personal.
    Vem ansvarar för den segregationen? Från vaggan till graven utan ett ord svenska om man vill undvika det. Skulle problem uppstå vid sjukhusbesöket ringer man efter en tolk. Lysande tider.!

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Däremot inga för svensktalande. Där verkar politiken nu för att tvinga alla svenskar att bli ”omvårdade” av illvilliga utlänningar. Det finns en video där svarta sjuksköterskor i USA under hans sista minuter i livet hånskrattar åt en döende vit man som de borde har skött om. Detta öde kommer att drabba gamla svenskar i livets slutskede. Det är den rena ondskan. Fortsätter det så här kommer vi betrakta Breivik som en profet.

      Gilla

  28. Underdog skriver:

    Detta pågår dagligen på svenska gymnasier, vilket jag sett åtskilliga exempel på hos mina tre söner som jag under de senaste tio åren lotsat genom privata och kommunala gymnasier med en stigande förvåning över den rappakalja som sprids som substitut till fakta. Nu skall dessutom historieämnet justeras så att fakta blir mindre viktiga än värderingar. Man tar sig för pannan.

    Liked by 3 people

  29. Erik skriver:

    Medelklassen är i någon mening apolitisk.

    Medelklassen är inte aktivistisk.

    När medelklassen konfronteras med en aktivistisk ”vänster” blir den besvärad och tappar koncepten, den har ännu inte lärt sig att slipa argumenten eftersom den är alltför mottaglig för vänsterns credo att ”det du har är orättmätigt åtkommet och du skall känna skuld”.

    Trots att varje normal människa kan observera att framgångsrika samhällen bygger på medelklassens värderingar och agerande.

    Liked by 1 person

  30. Sixten Johansson skriver:

    Patriks indelning har sina poänger, men jag tvivlar ändå på användbarheten. Den är en sorts skvader. Enligt den skulle huvudmotsättningen idag gå mellan ekonomi och makt+maktstyrt medvetande, alltså mellan en stor närande klass och en liten mäktig, tärande och medvetandeproducerande klass. Ja, stora delar av medelklassen saknar politisk medvetenhet eller har ett falskt medvetande. Men medelklassens klassmedvetande – vilka gränser och vilket innehåll skulle ett sådant ha? Givetvis är ekonomin ett politiskt viktigt område, men risken är att man landar i plånboksfrågor, trots att samhället eroderar på grund av ett falskt kollektivt medvetande i förening med tankekontroll.

    Opinionspåverkande arbete skulle jag inrikta baserat på en huvudmotsättning mellan icke-medvetna och medvetna. På ena sidan utopister, nyvänsterliberala, PK-medlöpare, maktelit. På andra sidan realister, dissidenter, konservativa (i stället för konservativa skulle jag kalla oss traditionalister). Grovt sett står väl nu 75 % mot 25 % i väljarkåren, men hälften av de 75 kan i hemlighet redan ha blivit medvetna.

    För sin egen förståelse kan man dessutom ha en annan, förklarande samhällsskiss: Hela basen bildar en huvudlös samhällskropp, som stora och små parasiter kalasar på. Huvudet är uppsvällt till en stor ballong och utgörs av hela den tärande, pladder- och medvetandeproducerande delen av befolkningen. De genererar en hårt styrande gloria, ett falskt PK-medvetande, som är frikopplat från den basala verkligheten.

    Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Tror du att det finns en ”huvudmotsättning” är du redan grundlurad. En civilisation är ett samhälle byggt på utveckling. Framstegen gynnar alla, uppifrån och ner, inifrån och ut. Ett billigt IKEA-kök idag är mycket lyxigare än det finaste Canadaköket från 1975. Jämförd med en modern kinesisk låtsasbil är en Volvo 245 en skrothög. Tänker man i termer av ”huvudmotsättning” tänker man på ett nollsummespel, där någon måste förlora allt det en annan kan vinna. Då förstår man inte nyttan av utbyte och arbetsdelning. Då förstår man ingenting alls. Ett civiliserat samhälle är ett samarbetsprojekt för alla. Där finns ingen ”huvudmotsättning”.

      Liked by 1 person

      • Sixten Johansson skriver:

        Fredrik, naturligtvis har du rätt i fråga om en mogen civilisation. Jag syftar inte på några permanenta huvudmotsättningar, utan på de aktuella frontlinjerna och försöker definiera vilka som står på varsin sida. De som väljer att arbeta politiskt och/eller opinionspåverkande behöver se att huvudfrontlinjen går mellan icke-medvetna och medvetna = mellan utopister och realister, mellan ”barn” och ”vuxna”. Den frontlinjen löper i huvudsak vertikalt, skär både mellan och igenom partier, branscher, klasser, åldrar, familjer, överallt. Dessutom finns en diffusare horisontell frontlinje mellan den produktiva, realistiska basen och den stora tärande, mentalitetsproducerande del av överbyggnaden (både i och utanför makteliten) som ger den destruktiva utvecklingen draghjälp.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Fredrik: Samhällen är inte konfliktfria utan motsättningar baserade på olika intressen eller olika kunskap och teori finns. Ekonomiskt är det först med industrialismen som kakan började växa och man kunde fördela utan att någon fick det sämre. Idag i Sverige med ekonomisk tillväxt per capita ungefär lika med noll sedan 15 år pga invandringen så har vi åter en situation där vissa grupper som pensionärer och sjuka får det sämre om löntagare ska få det bättre, åter ett nollsummespel som Alliansen ägnade sig åt, sannolikt i syfta att överbelasta välfärdssystemen och skapa motsättningar mellan löntagare och de som var nettomottagare. Under fyra decennier har borgerligheten kört samma mantra: -: Sänk skatterna – utan att någon gång angripa kostnadssidan i sin retorik eller ha förslag på hur offentlig sektor ska styras bättre, enbart privatisering av allt (tom, bilprovningen där det förefaller självklart att en kontrollinstans ska vara oberoende av kunden).

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Indelning i grupper kan vara belysande för analysen och för att veta vad man (inte) skall ta sig till. Men grupperna existerar inte i sinnevärlden. De har ingen vilja, inga intressen, ingen själv, ingen vilja, ingenting. De är abstraktioner som inte får dissocieras.

        Gilla

      • Lars skriver:

        BNP nedbrutet till BNP per capita är det relevanta måttet för att bedöma tillväxt. Ökad befolkning i sig ger inte ökad BNP per capita. Vad som produceras måste fördelas och vid noll tillväxt av BNP per capita innebär skattesänkning en omfördelning.

        Håller inte alls med dig om att grupper inte har ett gemensamt tänkande. Det är riktigt att endast individer har tankar och känslor, men i familjer, grupper, klasser, system, formas tankarna av den gemensamma diskursen eller de samtal och den läsning och de erfarenheter man ägnar sig åt. Som jag ser det så brukar samtal, precis som på dessa sidor, röra sig kring olika teman kring funktionerna i systemet och över tid jämkas åsikter och insikter, särskilt om tillhörigheten är stark, och man finner en mer eller mindre gemensam bild, inte i alla delar, men i huvuddragen. Det är också så man kan urskilja t.ex. företagskultur eller fostran i en familj eller i media skvalet, det postmoderna, eller i religiösa församlingar. Skillnader finns givetvis hela tiden och medlemmarna rör sig mellan olika system och tar del av olika information och bidrar med sin, men beroende av hur stark sammanhållningen är eller om man säger inkludering och överlevnadskrav i ett system desto mer särpräglat tycks tänkandet bli. Se på ISLAM, se på skolan, på partierna, se på företagskulturen hos Ericsson eller IKEA, se på partierna och se på media hur man i hela branschen formar sitt postmoderna tänkande.

        Det är genom kommunikation som ett gemensamt ‘medvetande’ uppstår dvs en gemensam förståelse av världen. Så jag har lite svårt för Jung och hans tal om kollektivt omedvetet, utan ser det mer som en metafor för det tänkande som kommuniceras repetitivt med olika infallsvinklar i olika system och sprids genom individer och införlivas och blir en naturlig del man inte medvetandegör hela tiden exempelvis funderar vi ju inte på multiplikationstabellen hur vi lärde in den utan det har blivit habituerat och så tror jag det är med merparten av vad vi kallar omedvetet vid sidan av medfödda funktioner som social motivation, affekter, syn, hörsel osv.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Medvetet, omedvetet, kan kanske jämföras med hur vi lär oss cykla. Hur lärde vi oss det en gång? Vi balanserade och vi satte fart och kroppsminnet sitter i så vi gör det automatiskt, men om vi som vuxna ska beskriva så är det inte lätt återkalla hur vi gjorde och vi börjar kanske tom förklara med abstrakta begrepp vi lärt oss senare som tyngdpunkt, tyngdkraft, massa, gyroeffekt, motverkande krafter. Vi har lärt oss en ny abstraktionsnivå.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Fredrik: jag håller med dig om grupper att de saknar medvetande och känslor som man ser det ur det psykodynamiska, psykoanalytiska perspektivet. Man talar om att organisationer känner ångest, projicerar mm. Det leder helt fel anser jag (jag förkastar psykoanalytiska skolor), men ser man det socialpsykologiskt och ur systemperspektiv (finns som inslag i delar av psykologin sedan Gregory Bateson introducerade det på 50-talet, särskilt i den systemiska terapin och Milano skolan och familjeterapi) för att försöka knyta samman individ med system, så tycker jag att man åtminstone som en skiss kan se individen hela tiden separerad från familjen och andra system och systemen möjliga beskriva funktionellt och koppla till individuella funktioner och därmed skilja ut systemet från individen och fokusera på informationsbehandlingen dvs kommunikationen inkl känslor och affekter.

        Gilla

  31. Lars Strömberg skriver:

    Medelklassen är de som…
    Underklassen är de som…
    Överklassen är…

    Är?
    Vadå är?

    Det finns ju såklart inga sanningar om några ”är” överhuvudtaget i detta.
    Man kan såklart fösa ihop diverse olika högar av människor på en väldig massa olika sätt.
    Exempelvis kan man dela upp i olika högar med skyltarna ”Pajsare”, ”Civiliserade” och ”Fisförnäma” uppstickande ur respektive hög. Eller vilka indelningar som helst..
    Jag har aldrig lyckats placera mig i någon sådan där hög själv.

    Gilla

  32. Lars skriver:

    Vad är problemet med Patriks beskrivning?
    1) Makten är pluralistisk och fördelad på näringsliv, partier, riksdag, kommuner, media, fackföreningar. Den kan inte härledas direkt till riksdagspolitiken och dess företrädare och lakejer. Många gånger är riksdagen en avspegling av maktförhållanden i samhället.
    2) Underklassen är ofta lågavlönade heltidsarbetande eller pensionärer eller sjuka, inte endast deltidsarbetande. Ofta arbetslösa. Det blir så i alla kapitalistiska samhällen vi känner till att lämnar man inkomstfördelningen ifred så uppstår väldiga klyftor som vi inte uppfattar acceptabla, klyftor som inte beror på individens egen vilja utan ofta är resultat av hur kapitalismen fungerar. Det finns en form av monopolbildning i kapitalismen t.ex. av de som har förmögenhet, som alstrar pengar, av de som sitter på positioner med begränsad åtkomst t.ex. företagsledare, läkare (behärskar utbildningen), piloter, riksdagsmän, skådespelare, musiker, idrottsstjärnor. Det handlar inte enbart om unika kvalifikationer utan om position där man kan monopolisera resurshantering.
    3) Aristoteles levde i ett slavsamhälle och troligen ingick inte slavarna i hans version av underklass, grekerna funderade vanligen enbart på de fria männen.
    4) Tankegångarna för till USA, är importgods från retoriken kring Trumps kampanjer. De hårt arbetande kontra de styrande i Washington. Sänk skatterna. Men vad Trump gör är att sänka skatten för de tio procent som idag tar hand om ca 50 % av inkomsterna, utelämna de som inte har råd med sjukvård och bevara världens mest ineffektiva försäkringssystem (nästan hela den industriella världen har one – payer system dvs samhället försäkrar från vaggan till graven och har en bättre och mer effektiv sjukvård).
    5) Så att bygga teori om medelklass mot de styrande är otillräckligt.

    Liked by 1 person

  33. Lars skriver:

    Jag ser ibland Sverige slagordsmässigt utifrån att Sverige lider av ekonomisk, intellektuellt och moraliskt förfall.
    1) Ekonomiskt fungerar det privata näringslivet tämligen bra med exportsektor som ger bytesbalansöverskott, men företags som inte exporterar och möter utländsk konkurrens och har monopolsituation eller konkurrerar främst lokalt på en monopolistisk marknad är troligen mindre effektiva. Vi har här en del av dagligvaruhandeln, banker, byggbolag, media. Den offentliga sektorn har motsvarande skydd mot konkurrens och dessutom politiska styrformer som tycks fungera mindre bra och har inte heller trycket från en konsumentmarknad, vilket ofta som för vården är OK med tanke på tjänsternas natur och kravet att behandla alla lika och ransonera tjänsterna. Vi har också naturliga monopol som trots det konkurrensutsatts som järnvägen. Det offentliga systemet omfattar även produktion av tjänster och stöd för tjänster (som föreningsstöd; idrott, religion, kampanjer) där medborgaren gott själva direkt skulle kunna fungera som kund. Jag tror det är problem med styrningen av offentlig produktion av tjänster, t.ex. polis, universitet, sjukvård mm. Ovanpå detta har vi den låga förvärvsfrekvensen hos invandrare och vi har även ineffektivitet i biståndsbudgeten och långsiktigt påverkar invandring av främmande kulturer skola och samhälle negativt med ekonomiska effekter.
    2) Intellektuellt har vi vad Sixten kallat kollektivt medvetande, men som jag sett som brist på kunskap och kompetens. Belöningssystem som inte fungerar. Här finns en djup brist på insikt i elementär samhällsekonomi och en oförmåga att förstå att det egna samhällssystemet som vi lever av måste skyddas och prioriteras i en värld som ständigt förändras. Det finns en djup brist på kunskap om ekonomisk ideologi och av omvärldskunskap och av historisk kunskap.
    3) Moraliskt ser jag oförmågan att hantera rättigheter och skyldigheter, oförmågan hantera att de egna medborgarna måste ha prioritet över utländska medborgare, att avvägning mellan möjligheter att hjälpa, att påverka och få ett resultat måste vägas mot de tillgängliga resurserna och vi ser även oförmågan att prioritera mellan olika behov som är ömmande mot den bakgrunden. Vi ser också mer av korruption oh allmän omoral breda ut sig och alltmer av egocentriska behov styra människor. Vi ser partier oblygt hävda att ’skatten är för hög’ att jämföra med ’vi måste hjälpa till’. Framförallt ser vi hur ‘värderingar’ prioriteras före sakförhållanden och vi ser den ena kravmaskinen efter den andra och det ena mediala drevet efter det andra äga rum.

    Liked by 1 person

  34. Lars skriver:

    Man kan skapa olika modeller för samhället. Själv vill jag se det systemorienterat, som sociala system kontra individ(system), där systemen bildar nätverk och inte utgör en hierarki. Nationen är ett system med naturliga gränser, men många system går över nationsgränsen. Ändå tror jag man kan se att sociala system har naturliga gränser med begränsat utbyte med andra system och att de kännetecknas av organisation och likaså att man kan identifiera människan i dem och teknologin och systemens uppgift. De sociala systemen är kollektiva till sin natur och vanligen hierarkiskt organiserade. Ideologiska system, teoretiska system upprätthålls även de som sociala system.

    Vilken modell använder Patrik? Vad jag kan se en hierarkisk tvåstegsmodell, de styrande och de styrda och de styrda delas in i de som producerar mer än vad de gör av med och de som lever på allmosor. Det är en bild av elit kontra undersåtar. För mig är det mer av Platon än Aristoteles. Det pekar mot mer totalitära system jämfört med den moderna kapitalismen och liberalismen. Makten finns hos de styrande. Förvisso kan Sverige ha närmat sig det.

    Men måste det inte alltid finnas styrande?

    Kollektivt medvetande, vad är det? Kunskap och kompetens som utvecklas i olika system.

    Gilla

  35. Olle Reimers skriver:

    Lars, jag är i princip inne på samma tanke. skillnden mellan situationen idag och för hundra år sedan är att individerna eller åtminstone relativt små grupper av individer kan styra sig själva när det gäller det mesta av livets uppgifter.

    Teknikutvecklingen under de närmaste åren kommer att möjliggöra en mycket utökad möjlighet till autonomi för individen. Det finns dock ett starkt motstånd hos makteliten mot en utvecklingen. Den verkliga striden står just nu om kontrollen över dina egna pengar. Om vi nte kämpar emot kommer vi att få uppleva ett system där banken kan bestämma om du får använda dina egna pengar eller inte. Är du vrång och olydig kan du berövas den rätten; i vart fall blir det hotet.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Tror du missuppfattar mig. Jag tror liberalismens och kapitalismens betoning av individen är en illusion, vi är sociala varelser som fungerar inom ramen för system som är styrda, inte fria kollektiv med någon slags total demokrati i alla frågor. Det är genom de framgångsrika sociala systemen människan rest sig och brett ut sig. För att särskilja individ och system tror man bör identifiera vilka funktioner system har. System är inte summan av individerna som deltar utan systemen har specifika funktioner t.ex. familjen, staten, myndigheter, företag. Individen fungerar som informationsbärare och rör sig mellan system och vi får en rörlighet där kunskap och kompetens rör sig mellan system t.ex. mellan familj, skola, arbetsplats, partier, religion osv.

      Teknikutvecklingen kommer inte att leda till ökad individuell autonomi, däremot till en starkt ökad informationsspridning och rörlighet mellan system. Pengar är ett bytesmedel, kortsiktig värdebevarare och mätinstrument. Genom historien går klyftan mellan makt och de som äger och de som inget har. Det är inte något nytt i det. Bank och finans har vuxit omåttligt i proportioner under de sista tre decennierna och tar alldeles för mycket av de vinster som skapas i näringslivet och bland löntagare. Man ska komma ihåg att ränta innebär en avgift för att låna pengar och där någon lånar så lånar någon annan ut och penningflödet är inkomster för de som lånar ut och är en kapitalinkomst och ökar de besuttnas rikedom. I grunden har det med inkomstfördelningen att göra och med macro ekonomisk politik och med maktförhållanden mellan fack och arbetsgivare och med arbetslöshet. Till det kommer avgifter för olika tjänster som utförs t.ex. kapitalförvaltning, sammanslagningar, uppköp osv och naturligtvis prisstegringar på tillgångsvärden som delvis drivs av tillgången på krediter dvs stigande värden gör det möjligt låna och det ger ökad efterfrågan och stigande värden i en spiral.

      Individen får inte mer autonomi när systemen inom produktion och finans blir alltmer komplicerade. Det blir omöjligt för de flesta förstå hur det fungerar och det krävs den samlade kompetensen och kunskapen inom sociala system för att hantera det.

      Individen lämnad till sig själv är svag.

      Gilla

      • Olle Reimers skriver:

        Lars; du kanske inte lade märke till att jag inte talade om ”individer” utan om små grupper av individer.

        Jag vet givetvis att det är i förmågan att organisera sig och att framförallt att göra det på ett sådant sätt att man förmås samarbeta i stället för att bekämpa varandra, som människan har en spdan framgång som art. När det enbart var klansamhällen så var det viktigaste att bekämpa de andra klanerna.

        Jonathan Haidt har nyligen genomfört en intressant föreläsning på Manhattan Institute där han just betonar samarbetet och visat på institutionella förändringar som betonat motsättningarna vilket bidragit till den polariserade stämningen i USA.

        Men det ligger en betydande skillnad mellan att organisera sig och att underkasta sig. Den samhällsutveckling som försiggått under de senaste 20-30 åren har varit ägnad att förstärka allt minskande gruppers makt över allt fler människor. Du tog upp bankerna och banksystemet, vilket är utomordentligt viktigt men man kan peka på övervakning och kontroll och globaliseringen av de yttersta maktfunktionerna som synnerligen viktiga ingredienser.

        I grunden måste nationalstaterna bevaras och dessa får vara utgångspunkten för ett långsamt (flera hundra år säkerligen) nedmonterande av de tribalistiska instinkterna, som under hundratusen år har varit människans naturliga tillstånd.

        Inom ramen för nationalstaterna bör man sträva efter att människors angelägenheter organiseras efter närhetsprincipen och att man bygger in remedier mot att låta individer eller grupper av individer få för mycket makt. USA:s konstitution och Montesqieux:s maktdelningsläfa är bra utgångspunkter för sådanan resonemang.

        I Sverige måste de politiska makthavarna påminnas om att de är folkets tjänare och inte tvärtom.

        Gilla

    • Lars skriver:

      En av de mest intressanta böcker jag läst om hur kapitalismen som system utvecklades var Karl Polyani från 1940-talet, ekonomhistoriker, som beskriver utvecklingen av kapitalismen i Stor Britannien och hur de sociala systemen, inklusive dåtida välfärdssystem, slogs sönder och löntagaren uppstod, den egendomslöse, och utvecklingen fram till mellankrigstiden, där nya sociala system uppstod.

      Han var ungrare, socialdemokrat, men vände sig bort från Marxismen. Det är på många sätt en systemorienterad tolkning av historien utan att han någonsin använder system begreppet explicit. Eftersom boken skrevs under första halvan av seklet så bygger den på för den tiden och hans levnad aktuell information vilket gör det än mer intressant.

      ”The great transformation” är den engelska titeln utan någon extra titel om att den avser marknadsekonomins uppgång och fall, som den svenska titeln anger. Det finns inget i boken som förutsäger ett fall.

      https://www.adlibris.com/se/bok/den-stora-omdaningen—marknadsekonomins-uppgang-och-fall-9789179242435

      Gilla

    • Lars skriver:

      Ser vi på individen så har man trott på att byte av yrke kommer att öka, men jag tror det är mer komplicerat. Teknologiutvecklingen gör att mindre av specifik kunskap och kompetens krävs för en större del av den sk medelklassen, många av de traditionella tjänstemannayrkena får minskat kunskapsinnehåll och bland de kategorierna kan man nog förvänta sig mer av yrkesbyten. För en mindre del av de yrkesverksamma är det nog tvärtom dvs kraven på kunskap och kompetens ökar och yrkesbyten blir mindre förekommande. Däremot kommer man att vara verksam inom olika system, men med samma eller motsvarande yrke.

      Om man arbetar och förkovrar sig i ett yrke under 20-30 år så minskar samtidigt alternativen för yrkesverksamhet. Det handlar om specialisering. T.ex. en lärare eller en ekonom eller en veterinär eller en medicinare är mycket specialiserad och för vart år minskar den alternativa arbetsmarknaden i omfång. En läkare kan kanske arbeta som sjuksköterska! Men gör det antagligen inte på ett bra sätt! Andra gör det bättre.

      Vi har kommit ganska långt från tiden då fabriker kunde suga upp arbetskraft med låg utbildning och liten erfarenhet.

      Man kan väl konstatera att vi följer olika spår genom livet och vi utvecklas och förändras yrkesmässigt och personlighetsmässigt och utvecklingen är inte reversibel.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Resonemanget gäller på samma sätt för många arbetaryrken som brandmän, verkstadsarbetare m.fl. Många yrken är även beroende av lång tjänst inom samma organisation då mycket av yrkeskunskap är organisationsberoende när den inte avse mer professionella yrken som tandläkare, advokater, IT människor m.fl.

        Gilla

      • Olle Reimers skriver:

        Lars; allting är relativt. Ordet ”små” kan betyda allt från 3 till 3 miljoner beroende på situationen. C:a 100 000 människor var engagerade i Manhattanprojektet och lyckades hålla tyst om det i nästan tio år.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Paret Rosenberg delade inte din uppfattning om hemligheter….och diskussionen gällde individualismen kontra människan som social varelse

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s