Journalistik i världsklass del 15: DN, förtroendekris och opartiskheten

Ulf Larsson

I en ställvis smått surrealistisk men på det hela taget mycket givande debatt i SVT Forum nyligen diskuterades den kris som många anser råder inom svenska massmedia. Att det verkligen föreligger något slags förtroendekris blir om inte annat uppenbart av det faktum att debatten överhuvudtaget kommit till stånd; ingen skulle ha kommit på tanken att dra igång en SVT Forum-debatt om Stefan Löfvens och Ylva Johanssons kopplingar till Nordiska Motståndsrörelsen. Inbjudna till debattscenen var tre verkliga tungviktare i sammanhanget: Publicistklubbens ordförande Anna Hedenmo, Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson och Ekots utrikeschef Ginna Lindberg.

Vad krisen egentligen består i och hur man ska komma tillrätta med den fanns det, som man kunde förvänta sig, olika idéer om. Den djärvaste förklaringen kom från Anna Hedenmo, som menade att journalisterna ofta saknar nyfikenhet och låter egna åsikter stå i vägen för en kritiskt granskande och högkvalitativ journalistik. Hur Aftonbladets Karin Pettersson sammantaget ställde sig till problemet lyckades jag inte helt utröna; Ginna Lindberg från Ekot verkade mena att framtidsgarantin är tydligare faktaunderlag, bättre källhänvisningar och liknande, allt i syfte att mota usla fake news-produkter i grind.

Alltså: kris eller ej, i så fall varför och vad göra? Ja, som så ofta kan Dagens Nyheter kasta viss belysning över frågan. Nu medverkade visserligen inte Wolodarski i SVT-debatten, men på förekommen anledning får DN ändå tjäna som illustration av den diskuterade förtroendekrisen.

Sedan kriseriet överhuvudtaget började ventileras på allvar för något år sedan, använder sig DN, liksom flera andra morgontidningar, av något slags genredeklaration vid vissa artiklar, små faktarutor av typen ”Detta är en argumenterande text. De åsikter som framförs är skribentens egna…” och så vidare. Syftet med dessa innehållsdeklarerande faktarutor måste rimligen vara att i någon mån försöka separera åsiktsburna texter från andra (förment) mer objektiva och faktaburna artiklar. Dessutom kan man vid många artiklar, även nyhetsartiklar, numera läsa följande lilla programförklaring:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Opartiskhet inom nyhetsjournalistiken sägs alltså här explicit vara ett av flera ”centrala värden”. Men inom avdelningen ”Nyheter” serverar DN i egen hög person den 8 oktober en artikel om den katalanska självständighetsrörelsen omfattande även lite utblickar mot andra trakter. Artikeln är skriven av Ingmar Nevéus och har följande rubrik: ”Separatismens spöke drar genom Europa”.

Enligt den minimalistiska devisen less is more avstår jag från att citera vidare ur artikeln; rubrikens spökmetaforik säger i sin korthet det mesta om artikelns politisk-ideologiska grundström. Trots DN:s utfästelser, och trots att artikeln av tidningen själv klassificeras som en nyhetsartikel så kan skribenten (eller någon annan på redaktionen) inte låta bli att injicera en rejäl dos subjektivitetsmixtur och det redan i rubriken. Man kunde ju annars ha tänkt sig det avsevärt mindre emotivt färgade ”Separatismen drar genom Europa” eller varför inte det vad jag kan bedöma helt neutrala ”Separatismen ökar i Europa” vilka förmedlar exakt samma referentiella innehåll. Fast då hade förstås skribenten och DN missat detta gyllene tillfälle att påpeka för läsaren hur man bör se på nationell separatism, det vill säga som något obehagligt som likt en farsot ”drar” fram. (Det vore intressant att veta om DN anser att även den kurdiska självständighetsrörelsen, som kräver ett autonomt Kurdistan fritt från Irak, är en del av ”separatismens spöke” men det är en annan diskussion.)

Att ledar- och debattartiklar är starkt subjektiva ligger i textsyftets natur – de är ju liksom reklamtexter skrivna just för att påverka läsaren – men man både kan och bör fråga sig vad olika mer eller mindre uppseendeväckande subjektiva skribentmarkörer har att göra i en nyhetstext? Just nyhetsartiklar har ju rimligen som huvudsyfte att på ett någorlunda objektivt vis förmedla sakinformation, inte att uttrycka olika värderingar av typen ”Separatismens spöke”. Hela geschäftet påminner om något slags omnipotensproblematik, där journalisten helt enkelt ser sig tvingad att berika texten med allehanda subjektiva inslag eftersom han/hon vet så mycket mer än den stackars okunniga läsaren.

Idén om den textnärvarande och verklighetsmedskapande journalisten tycks alltså vara synnerligen seglivad, vilket Aftonbladets Karin Pettersson gav åtskilliga utmärkta exempel på i SVT Forum-debatten. Det här spökexemplet ur DN är bara ett av många komiskt självmotsägande fall. Eller menar DN och Nevéus att uttrycket ”Separatismens spöke” skulle vara neutralt och innefatta ”opartiskhet”? Det har jag svårt att tänka mig, men osvuret är bäst. I så fall behöver språkundervisningen på journalisthögskolorna omgående läggas ner och byggas upp igen från en ny grund – särskilt den delen som handlar om ordsemantik.

Det är allt annat än otänkbart att just denna ofta rent flagranta oförmåga att få till nyhetstexter präglade av saklighet och fria från värderande inslag, är en starkt bidragande orsak till den förtroendekris som diskuterades i SVT Forum. Jag kan tänka mig att de flesta läsare absolut inte vill bli uppfostrade med och pådyvlade olika politiska-ideologiska ståndpunkter eller/och bli nersölade med oreflekterad känslosås i var och varannan artikel under tidningsläsandet, särskilt inte om man läser en nyhetstext. Denna oförmåga till saklighet torde i förtroendekrisavseende vara minst lika viktig som till exempel brister i faktakoll och källhänvisningar, som Ekots Ginna Lindberg tog upp i debattprogrammet.

I själva verket underminerar denna självpåtagna uppfostrarroll nyhetsjournalistens andra, och åtminstone idealt sett huvudsakliga roll, nämligen den som faktaförmedlare. Vilken läsare tar på allvar en skribent som ena sekunden är beskäftigt uppfostrande, och i nästa ögonblick utger sig för att presentera objektiva fakta? Att lära journalisterna att producera åtminstone en del slags artiklar utan att ideligen göra sig själva och sina ståndpunkter synliga i texten framstår därför – för att alludera på en känd minister eller snarare flera ministrar – som den verkliga utmaningen för framtidens massmedieaktörer. Till all lycka finns vissa tecken på tillfrisknande från subjektivitetssjukan, till exempel den insiktsfullhet och öppenhet som Anna Hedenmo visade prov på i SVT Forum. En fortsatt debatt i den andan skulle – kanske! – kunna möjliggöra en viss, välbehövlig förnyelse av den svenska journalistiken.

37 thoughts on “Journalistik i världsklass del 15: DN, förtroendekris och opartiskheten

  1. Hans skriver:

    På tal om ”opartiskhet”:

    I fredags (”Skavlan”) och i går (”Agenda”) hade SVT inslag om att komiker i USA går en ny vår till mötes efter att Donald Trump blivit president. Förutom det faktum att det är ”lika provocerande” att håna Trump som att håna Sverigedemokraterna har komiker som John Cleese och Jerry Seinfeld sagt att det numera är meningslöst att uppträda på amerikanska universitet. Detta efter att den postmodernistiska – och mycket humorbefriade – vänstern under Obamas och Demokraternas styre tagit makten över delar av utbildningssystemet.

    Tänk, i dag är det länderna i Östeuropa som värnar om nationalstaten, inklusive gränserna, medan länderna i Västeuropa går mot ökat statligt inflytande och federalism (det finns förstås vissa undantag).

    Gilla

    • Elisabeth skriver:

      http://www.zerohedge.com/news/2017-10-15/chris-hedges-elites-have-no-credibility-left
      Jag såg också detta Agenda-inslag. Denne ”komiker” och hans gelikar tillhör det liberala etablissemanget på samma sätt som Hillary och Obama. Trump är deras ärkefiende, givetvis häcklas han. Anti-Trump komiker, liksom MSM, dvs New York Times, CNN etc etc är blott och bart ekokammare för likasinnade, studera deras dalande tittar-läsar/siffror, resten av USA struntar i dem. Men svensk TV vill förstås inbilla Svensson att de är respekterade och uppskattade.
      Läs gärna den intressanta länken ovan. Det är en intervju med en Pulitzer-belönad f d New York Times journalist som har många beska sanningar att säga om NYT och tillståndet i dagens media.

      Liked by 1 person

      • Hans skriver:

        Paul Joseph Watson har nyligen gjort en video om Hollywood. Dessbättre visar det sig att intäkterna för filmerna har sjunkit ganska rejält på bara fyra år och att de mer och mer politiskt korrekta awards-programmen (där skådespelare gärna kommer med politiska utspel mot Trump) lockar allt färre tittare:

        Liked by 1 person

      • Björn skriver:

        Chris Hedges är numera journalist på Russia Today, som är en av den ryska statens propagandakanaler, och har därför i mitt tycke helt förbrukat sin trovärdighet.

        Gilla

      • Elisabeth skriver:

        Björn, du är alltför kategorisk här enligt min mening. Eftersom de flesta amerikanska ”bokstavs”-kanaler numera fungerar som etablissemangets ( märk väl, inte Trumps, snarare Deep States ) propagandakanaler måste man ofta gå till RT för att balansera bilden. Många intressanta personer får ordet i denna kanal. Hedges blir säkerligen numera aldrig tillfrågad i de amerikanska propagandakanalerna, därför tar han väl tillfället i akt att uppträda i RT. Han anser sig f ö vara amerikansk socialist som betyder något annat än svensk dito. Dock, jag finner hans åsikter/insikter om media och ”ryska hotet” trovärdiga och intressanta.

        Gilla

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Björn!
        Har då inte alla SVT/SR journalister i princip förbrukat SITT förtroende???

        Man är ju Maktens Megafoner…

        Gilla

    • Björn skriver:

      I dessa ”Naivismens innersta kretsar” räcker det med att säja; ”Jag haaaatar Trump och Åkesson”, så öppnas alla dörrar och applåderna dånar…..

      Gilla

  2. uppstigersolen skriver:

    Att just Anna Hedenmo verkar ha tillfrisknat är ju ett litet positivt tecken. Vid förra valrörelsen var hon ju riktigt otäck varje gång hon tvingades säga något om SD eller dess företrädare. Det lyste hat ur hela hennes ansikte.

    Liked by 1 person

    • Palle skriver:

      Instämmer – intressant i Forum-debatten var dock hur hon utan omsvep medgav hur SvT betett sig gentemot SD. Detta parti skulle helt enkelt motarbetas. Partiets företrädare/sympatisörer valdes bort när personer valdes ut att intervjuas i en viss fråga osv.
      En liten belysande historia från journalisthögskolan från början av 1970-talet (då många makthavare i media fick sin utbildning). En elev, som tillhörde VPK och som dessutom arbetat en tid i dåvarande DDR betraktades som politiskt avvikande av sina kurskamrater. Dvs han sågs som HÖGERavvikare, så man kan ju lätt föreställa sig majoritetens politiska inställning (KFML(r) o dyl.). Denne elev blev f.ö. senare (s)-märkt tidningsredaktör.
      Denna generations mediemänniskor går nu i pension, men de har förvisso haft stort inflytande på tjänstetillsättningar under de gångna decennierna.

      Gilla

  3. Nisse i Hökarängen skriver:

    Nu vet jag inte vem Ingmar Nevéus är, men när jag bläddrar igenom tidningarnas förstasidor på nätet och ser alla dessa proffstyckares malliga bylinebilder (tagna underifrån, med näsan i vädret och gärna med korslagda armar) och mästrande rubriker är det svårt att hålla sig för skratt. Vem är du medelmåttiga människa som tar dig friheten att pocka på min uppmärksamhet? Var kommer du ifrån? Vad gör du här? Hur kom du hit? Vad vill du mig? Varför tror du att du har något att säga mig? Varför tror du att jag vill lyssna på dig? What’s in it for me? Du föraktar ju min rätt till mina egna åsikter, min blotta existens.

    Liked by 3 people

  4. Flarran skriver:

    Jag följer SVD väldigt noga och vill peka på rubriksättarnas roll. Rubriksättarna lever på SVD sitt eget liv och verkar helt sitta fast i 2015 års nyliberala öppna gränser-tänkande. Motsättningar ska blåsas upp till varje pris för att skapa ”dynamik” och ”klick” och locka läsare. Helst ska ord som ”främlingsfientlig”, ”populist” eller ”rasist” finns med i rubriken. Det händer ibland att själva artikelinnehållet inte speglar vad som sägs i rubriken och att rubriken då ändras i efterhand. Ett ofog detta med särskild rubriksättning. Jag tänker att rubriksättarna kanske haft en roll med i spelet vid Ingmar Nevéus artikel?

    Gilla

    • Nisse i Hökarängen skriver:

      Gott att höra att jag inte är ensam om att störa mig på pekoralkavalkaderna i SvD. Det var i synnerhet SvD jag hade i åtanke när jag skrev mitt inlägg och då särskilt alster från utlandssvenskan Jenny Nordberg (för tuff för Sverige, numera trendmässigt bosatt i New York där hon identifierar sig som ”invandrare”), utlandssvenskan Gunilla von Hall (förmer för Sverige, numera ståndsmässigt bosatt i Genève), utlandsönskan Therese Larsson Hultin (enligt egen utsago ”en före detta resemissbrukare” som är ”nördigt intresserad av europeisk och amerikansk politik” men inte svensk dito).

      Till dessa ”stjärnreportrar” kan vi lägga ordföranden för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet (f.d. Brodeskapsrörelsen och sannolikt framtida Muslimska Brödraskapsrörelsen) Ulf Bjereld som av någon anledning beskrivs som ”statsvetare” rätt och slätt, Tove Lifvendahl (kvinnan som sänkte Moderaterna på valnatten 2002 och lade grund för Reinfeldtregimen) samt nyhistorikern Dick ”Harrison” (ursprungligen Harrysson, men det lät väl inte brittiskt nog).

      Per Gudmundson och Ivar Arpi är väl okej men inte mycket mer, särskilt Arpi är ofta sen på bollen och allt taget klår bloggar som DGS dessa två herrars alster.

      Jenny Nordbergs identitet som invandrare:

      https://www.svd.se/folkrakning-oroar-alla-oss-invandrare (2010)
      https://www.svd.se/jag-och-manga-invandrare-ville-gora-slut-med-usa (2017)

      Här är hon, förresten, ”phoning it in” från The Big Apple New York, New York den där tidiga onsdagsmorgonen den 8 november 2016:

      Liked by 1 person

      • Flarran skriver:

        Glöm inte SVD:s Tysklandskorrespondent Tomas Lundin. Kan han inte själv komma på något bra invektiv som ”populist” eller ”främlingsfientlig” eller ”rädd” som en beskrivning av miljoner invandringströtta tyskar så hittar han någon annan som säger det. Typ att ”många beskriver AfD som främlingsfientligt” så slipper han säga det själv. .

        Gilla

    • Sten Lindgren den äldre skriver:

      SVD är väl ett av de större haverierna bland media i Sverige, jag förstår inte hur de som haft SVD tidigare kan ha kvar sitt abonnemang idag. Tidningen är full av infantil beskäftighet. En liten detalj: Jag kollar SVDs huvudinnehåll på webben och intressant att notera är att man i stort sett förbigick moderaternas stämma med tystnad, det enda jag såg en av dagarna var ett TT-referat. Orsak: Väldigt lätt att förstå, moderaterna rör sig i fel riktning tycker SVD.

      Liked by 1 person

  5. Anna-Karin skriver:

    Public Service som nyhetsförmedlare går huvudsakligen genom Aktuellt och Rapport, och borde som sådana inte innehålla semantiskt subjektiva och värdeladdade ord.

    Men ändå hör vi dagligen hur politiska partier i Europa, inklusive ett riksdagsparti i Sverige, ständigt betecknas, i löpande nyhetstext, som högerpopulistiska eller främlingsfientliga. Ibland både som högerpopulistiska och främlingsfientliga.

    Den som läser exempelvis SD:s partiprogram hittar mest en äldre upplaga av ett socialdemokratiskt partiprogram, med endast ett enda tillägg – Migrationsfrågan.

    Jag tvivlar på att Public Service i löpande nyhetsflödet ställer sig kritiska till en äldre tids socialdemokrati. Att stå något till höger om mitten, kan knappast betecknas som extremt. Såvida man inte anser att även centerextremism förekommer…

    Ljuset faller då på migrationspolitiken.

    Om en allmänhet börjar inta en kritisk inställning gentemot en förd migrationspolitik, och gör det genom riksdagsval, betecknas dessa medborgare med orden;

    Höger = dåligt
    Populism = grunt tänkt
    Främling = alla migranter
    Fientlig = vill andra ont

    När dessa ord används i kombination signalerar man med eftertryck hur dåliga de människor är som uttrycker starka tvivel på en förd migrationspolitik.

    För det kan väl inte vara ett partis bakgrund som hela tiden åsyftas i en nyhetstext? Till det finns det andra fora. Där kan man då ta upp både höger och vänster, och hur deras historia ser ut, och har sett ut – rent historiskt.

    Likväl fortsätter Public Service dagligen med sin självpåtagna uppfostrarroll. Man tar helt enkelt folk i örat, i ett nyhetsfora, och gör det ur ett rent ideologiskt och politiskt perspektiv.

    Alla som ställer sig tvivlande till en förd migrationspolitik, är då dåligs människor. Det är det Public Service säger – i löpande nyhetstext.

    Tack för det.

    Liked by 3 people

    • Bengt skriver:

      Anna-Karin 16 oktober, 2017 at 08:42

      Tack för det, Anna-Karin! Jag är övertygad om att du gör dig till tolk för väldigt många som tar del av SVT:s och Sveriges Radios nyhets- och samhällsprogram. Dess självpåtagna uppfostrarroll för alltmera tankarna till Pravda under Sovjettiden. I takt därmed tappar Public Service alltmera i förtroende. Objektiviteten i nyhetsrapporteringen befinner sig på ett sluttande plan.

      Rapportering och kommentarer efter gårdagens val i Österrike kan tjäna som exempel på hur rätt din analys är! Hur Public Service dagligen fortsätter med sin självpåtagna uppfostrarroll.

      Undrar ändå om inte också många medarbetare (i likhet med Janne Josefsson som sommarpratare) en vacker dag vågar ta bladet från munnen!

      Gilla

  6. Lilla fröken PK skriver:

    Ett talande tecken på att MSM börjar inse att de inte längre äger ”verklighetsformuleringsinitiativet” är att pappersmedia nu tryfferar sina sidor med annonser som förhärligar den egna produkten som ett under av objektivitet och seriös journalistik. I själva verket anar man en desperation liknande RPs: Hjälp oss, hjälp oss!

    Liked by 1 person

  7. Sten Trolle skriver:

    En objektiv framställning finns knappast och frågan är dels urvalet av nyheter och dels journalistens egna värderingar vid skrivandet. I en bok från 1970-talet jämfördes vad och hur internationella nyheter rapporterades i svenska tidningar, Frankfurter Allgemeine och vill jag minnas Times. Engelska och tyska medier hade ganska lika uppfattning om vad som var värt att rapportera (man måste ju göra ett urval av alla tillgängliga informationer) medan svenska medier gjorde ett väsentligt annat urval. Om man läser professor Kent Asps undersökningar om journalisternas politiska hemvist ser man en stark slagsida mot vänster/miljö. Se tex https://www.svt.se/opinion/svt-och-sr-dags-att-erkanna-era-partisympatier
    eller Journalistkårens partisympatier av Kent Asp
    http://jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf
    med slutklämmen ” I de grupper av journalister som kan antas ha ett mycket stort inflytande över den politiska nyhetsrapporteringen – redaktionellt ansvariga inom medierna och tongivande politiska journalister i nationella nyhetsmedier – är inte miljöpartiet eller vänsterpartiet överrepresenterade på samma sätt som i kåren i sin helhet. Däremot är miljöpartiet och vänsterpartiet kraftigt överrepresenterade i de grupper av journalister som kan antas ha ett begränsat inflytande över den dagliga politiska nyhetsrapporteringen – bland frilansmedarbetare och unga kvinnliga journalister. ”
    Det är alltså inte konstigt att man söker sig till alternativa informationskanaler i Sverige och utomlands för att få en mer allsidig och kanske mer balanserad syn på världen. Och framför allt – ett problem kan inte lösas om man inte erkänner det. I Sverige har vi numera inga problem utan bara utmaningar och då behöver man inte se på orsaker utan endast se framåt.

    Liked by 4 people

  8. Moab skriver:

    Det verkar ändå som Ulf inte helt gett upp om svensk massmedia. Jag tillhör istället en växande grupp som helt enkelt ställer sig utanför. Efter en utlandsresa så blir man återigen påmind om att det faktiskt går att skriva på ett annat sätt än i svenska medier. Jag tittar bara efter någon sekund eller så, konstaterar dumhet och går vidare. Svenska tidningar, radio och TV har som nyhets och åsiktsförmedlare inget intresse för mig, samma sak med stora delar av kulturlivet.

    I USA är det samma sak, en växande del av befolkningen känner inte igen sig i det von open infantilt goda nyrasistiska vänsterperspektivet som väcktes till liv under Obama. Det skulle till en svart president för att väcka rasismen igen. Nu har rasismen till och med nått amerikansk fotboll. Jag ställer mig, som många av Trumps väljare, helt enkelt vid sidan av, jag står inte ut med det infantila ensidiga skriva-på-näsan perspektivet som alltid får stå oemotsagt. Låod di baora gåo po jau klaurar maj neog ändå.

    Liked by 5 people

  9. En spännande framtid skriver:

    Dumheten, självgodheten och okunnigheten på DN och dom flesta andra svenska dagstidningar är total. Kan man verkligen inte bättre? Exemplet säger tyvärr allt om tillståndet inom svensk tyckar-media. Hur ska det gå till att dom svenska journalisterna ger upp sitt beskäftiga uppfostrande av läsarna?

    Liked by 2 people

    • Saida skriver:

      Det känns rätt symptomatiskt (eller ”symtomatiskt” om man så föredrar) att svenska media själva skriver ”ett media, flera medier” – bättre bildade än så är de helt enkelt inte.

      Samma sak med alla dessa människor som inte förstår att datum är singular av data; de slänger sig med tungvrickare som ”det datat” och ser ut som frågetecken när man pekar på en uppgift och konstaterar att ”det är något som inte stämmer med det här datumet”.

      Samtidigt måste jag erkänna att jag själv inte skulle fråga en kollega ”vilka data” hon har möjlighet att mötas så att jag kan skriva in det i ”mitt agendum”… Kanske Tove eller Ulf vet råd?

      Gilla

    • Lassekniven skriver:

      Ett medium flera medier
      Ett medium flera media
      Massmedier kan ses exempelvis som flera specifika kanaler
      Massmedia kan ses kollektivt som ett konglomerat av flera media och konglomeratet blir då singularis, till exempel svensk massmedia.

      Gilla

  10. MartinA skriver:

    En annan sak som sänker förtroendet för gammelmedias skriverier är att den som skriver en text inte tar ansvar för rubriken, eftersom den sätts av en rubriksättare. Och att den som skriver en text inte tar ansvar för budskapet i texten eftersom det beställts av en redaktör. En redaktör som det ej går att få tag på, lustigt nog. Har det kommit fram när Nina Drakfors, Feministinspektionen, Granskning Sverige, Egor Putilov med flera föredömliga medborgare ringer och ifrågasätter gammelmedias diverse alster.

    Liked by 1 person

  11. Vanlig Svenne skriver:

    Jag märkte redan på 70-talt att DN var starkt ”agendadrivande” med en ständig hatkampanj mot privatbilismen, det var olyckor och miljöförstöring mm. men aldrig att de kunde skriva något positivt, som t.ex. att vår välfärd bygger på privatbilismen, utan den stannar landet. Samma sak idag i klimatfrågan, aldrig någonsin att de skulle ta in en seriös artikel som visar vetenskapliga belägg för att koldioxidens temperaturhöjande effekt inte är vetenskapligt helt klarlagd, utan sådant avfärdas med argument typ ”vi behöver inte ta in artiklar om att jorden är platt heller”, eller med auktoritetsargument typ ”alla vetenskapsmän säger” osv…. Alarmistiska artiklar tas däremot in utan faktagranskning

    Liked by 1 person

  12. Hedvig skriver:

    Kanske O.T: Jag lyssnade kort på SR Ring P1 i morse, där en inringare påpekade, att nyheten om att Saudiarabiens kung Salman träffat Putin för köp av vapen, informerats om i utländska medier men förbigåtts i de svenska. Frågan är varför?

    Här en en länk till en finsk artikel ”Maktbalansen i Mellanöstern skiftar: Ryssland och Saudiarabien sparkar igång”.

    https://svenska.yle.fi/artikel/2017/10/05/maktbalansen-i-mellanostern-skiftar-ryssland-och-saudiarabien-sparkar-igang

    Liked by 1 person

  13. Jörgen Bergmark skriver:

    Separatism är enligt media och politiker negativt förutom i ett specifikt fall, Skottland.
    Efter brexit så var rapporteringen om Skottarnas önskan om utträde ur UK ytterst positiv.

    En annan intressant sak som jag har noterat hos framförallt public service är deras användning av ordet ”kontroversiell”.

    Begreppet används enbart åt ett håll så att säga, kvinnoprästmotståndare är ”kontroversiella”, skärpta asylregler är ”kontroversiella”, islamkritiker är ”kontroversiella”, homoäktenskapsmotståndare är ”kontroversiella”, vargjaktsbeslut är ”kontroversiella”, separata badtider för kvinnor och män är INTE ”kontroversiella” osv osv.

    Homoadoptioner är INTE ”kontroversiella”, förespråkare av månggifte är INTE ”kontroversiella”, öppna gränser är INTE ”kontroversiella”, gratis insemination av ensamstående är INTE ”kontroversiella” osv osv.

    Detta trots att kontroversiell som jag förstår det betyder omstridd, detta är Wiktionarys beskrivning av ordet kontroversiell. ”som potentiellt strider mot politiska, samhälleliga, religiösa eller kulturella normer, värderingar, seder eller bruk och kan orsaka häftig debatt; som orsakar stora motsättningar och häftiga diskussioner”

    Enligt den definitionen borde ju exempelvis samkönade äktenskap eller separata badtider för män och kvinnor betecknas som ytterst kontroversiella oavsett hur man ställer sig till själva sakfrågan men så är det verkligen inte i media.

    Liked by 2 people

  14. Stig Fölhammar skriver:

    Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren har myntat de särskilnade begreppen JOURNALISM (löst personligt tyckande av enskild mediakändis) och JOUNALISTIK (rak och enkel rapportering av kontrollerbara fakta). Den förra typen har vi idag i överflöd och den senare har tynat och finns snart inte längre. I jämförelse med exempelvis spansk press är den svenska förfärlig!

    Gilla

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Stig-Björn är en av få förnuftiga sossar!

      Widar och Johan W två andra man kan respektera!

      JOURNALISMEN får en att vilja göra en ”DANNE”!!!

      SPY UPP!!!

      PS
      Syftade givetvis på POLI(S)TRUKEN själv!!!
      DS

      Gilla

  15. Folke Lidén skriver:

    Det finns, i gammelmedia, en typ av artiklar som jag vill kalla ”konsten att kommentera massinvandringens förödande effekter på samhällsekonomin genom att uttrycka sig med glasklar ogenomskinlighet”.
    Ett av mästerstyckena åter finns i dagens Expressen.

    Rubrik – Behovet av välfärd ökar snabbare än intäkterna

    Vi får veta att läget är allvarligt. Sverige växer så det knakar.
    Detta innebär enorma utmaningar.
    ”Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.”
    ”En stor utmaning för kommuner och landsting är ökat behov av välfärd när antalet yngre och äldre ökar i snabbare takt än den arbetsföra befolkningen.”
    ”Kommunernas investeringar beräknas samtidigt till cirka 270 miljarder kronor, bland annat för att bygga skolor, gruppbostäder och äldreboenden samt nya idrottsanläggningar.”

    https://www.expressen.se/dinapengar/behovet-av-valfard-okar-snabbare-an-intakterna/.

    Liked by 1 person

  16. ahlmarianne1 skriver:

    När man väl beskriver ett skeende som säger att ekvationen inte går ihop så tar man inte in hela bilden. Om jag förstår rätt så kommer samhällsbygget att haverera och det kommer inte att vara attraktivt att bo i Sverige längre. Detta kommer inte att ske på ett kontrollerat sätt utan pengarna tar slut i kommunerna och pensioner som kan betalas ut blir så små att Fattigsverige återuppstår. Mycket kriminalitet som emanerar ur brist på försörjning kommer att följa med. I stället kokar man ihop artiklar om utmaningar och lovar allt till alla. Av egen erfarenhet vet jag att välfärdsbygget haltar betänkligt idag och räds min sons framtid tillsammans med alla med funktionshinder,psykisk sjukdom etc.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.