Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Lite nationalpsykologi

Varför sticker Sverige ut som ett så extremt land när det gäller invandring, inställning till våld, krig, brottsbekämpning och en rad andra områden? Även våra nordiska grannländer tycker att vi är extrema. När Norges invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug besökte Rinkeby häpnade hon inte bara över laglösheten i svenska förorter, utan också över det fientliga bemötande hon fick från svenska kollegor. Den finske professorn Paul Lillrank skriver i Hufvudstadsbladet att Sverige håller på att utvecklas till ett större hot mot Finland än Putins Ryssland. Den amerikanske journalisten Tim Pool beskriver Sverige som ett ”obehagligt” land, där en tystnads- och förnekelsekultur råder.

Sverige profilerar sig gärna utåt som en fredsälskande nation. Landet där ”icke-våldsprincipen” genomsyrar samhället. Under min uppväxt var det många som ville förbjuda krigsleksaker, våldsamma videofilmer och till och med aggressiv rockmusik. ”Fred” är ett mantra som upprepas i alla politiska sammanhang, i synnerhet när vi yttrar oss internationellt. Det hade kanske varit mera logiskt om detta gällt Japan (som ju faktiskt drabbats av atombomben). Eller Polen, som delats, styckats och misshandlats mer än någon annan stat i Europa. Utan att vilja förringa Sveriges fredsarbete, tror jag vårt förhållande till krig och våld mera grundas på psykologiska faktorer än egna erfarenheter.

Fram till ungefär 1950, utgjorde vårt land ett fattigt hörn av Europa. Vikingatidens guldålder utspelade sig huvudsakligen i nuvarande Danmark/Norge, medan det som skulle bli Sverige var en mindre utvecklad provins. Till och med under stormaktstiden var vi fattiga, något som Peter Englund betonar i sin bok Ofredsår. Få intellektuella européer valde Sverige som etableringsort. Descartes försökte, men ångrade sig bittert. Vid 1900-talets början var vi ett av de länder som skickade flest ekonomiska flyktingar till Amerika.

Efter andra världskriget ändrades allt detta. Inom loppet av en generation erövrade vi en position bland världens rikaste välfärdsstater. Det berodde givetvis på hårt arbete, men hade knappast hänt om inte Hitler och de allierade bombat sönder våra europeiska konkurrenter. Vi fick ett industriellt försprång, som vi tack vare en klok socialdemokratisk politik lyckades behålla ungefär fram till att Sydostasien klev in på arenan.

Ekonomiskt förvaltade vi denna högkonjunktur väl. Kulturellt var vi sämre förberedda. Vår nationella identitet formades en gång av ett småskaligt bondesamhälle, byggt med knappa resurser och utan några dramatiska revolutioner. Trots vårt välstånd blev vi dåligt integrerade i den internationella överklasskulturen.

Många beskriver Sverige som ett ”fredsskadat” land. Det ligger säkert mycket i det, men jag tror andra världskriget har påverkat oss på ett mer subtilt sätt. Historien gjorde oss till krigets lyckliga vinnare. Inte så att vi inte skulle ha förtjänat vårt välstånd – det var trots allt vi som byggde upp vår industri. Det var vi som valde samarbete på arbetsmarknaden framför konflikt, och det var vi som röstade fram våra relativt hederliga politiker. Ingen kan missunna oss den framgången. Men det faktum att samma krig som lade större delen av Europa i spillror, också blev startskottet för det svenska ekonomiska undret, skapade en grogrund för något man skulle kunna kalla: ”Det svenska samvetet”.

Detta kulturella ”samvete” har präglat oss nu i ett par generationer, och jag tror det ligger bakom många av dagens problem. Från en kravlös hög invandring med åtföljande kulturkrockar, till vår oförmåga att hävda vår auktoritet gentemot kriminella nätverk och högljudda lobbygrupper.

Att stå i ”tacksamhetsskuld” till Hitler är naturligtvis ingen lätt sits. Samma dåliga samvete som gör det svårt för oss att hantera frågor som rör migration, har också gett oss ett komplicerat förhållande till nazismen.

”Anti-nazistiska” rörelser har blivit särskilt tongivande i Sverige (jämfört med våra grannländer, som ju faktiskt upplevt nazismens terror). Samtidigt vet vi inte riktigt vad nazism är. Saker kallas nazistiska utan att man alltid förstår varför. Som till exempel det relativt demokratiska partiet Sverigedemokraterna. Eller som när Prins Carl Philip och prinsessan Sofia kritiserades i Sveriges Radio för att ha döpt sin son till Walther (ett namn som enligt Thomas Nordegren har kopplingar till nazismen). Moderate riksdagsmannen Hanif Bali anklagas regelbundet för samröre med nazister, de mest påtagliga bevisen tycks vara att han dricker mjölk och att han på Twitter förolämpat historikern Henrik Arnstad.

I Sverige har nazismen blivit en öm tå och ett skällsord, snarare än en ideologi. Tyvärr tror jag den inställningen har gynnat nynazistiska partier, som därmed slipper den ideologiska debatten. I vår iver att hata dem, glömmer vi den långt viktigare pedagogiska uppgiften; att ta reda på vad de faktiskt säger och förklara för människor varför de har fel.

Jan-Olof Sandgren är yogalärare, boende i Angered utanför Göteborg. Från början utbildad biolog, med en brokig yrkeskarriär som vaktmästare, biståndsarbetare, illustratör, barnboksförfattare mm. Har legat i politisk träda sedan 80-talet, men har nyligen kastat sig in i debatten om det sekulära samhället och försvar av västerländsk kultur.

55 thoughts on “Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Lite nationalpsykologi

  1. Lilla fröken PK skriver:

    I Sveriges icke så heroiska politik under WW II fanns ett par lysande undantag, som ska trösta oss och ge oss ett bättre samvete: Raoul Wallenberg och Bernadottes Vita bussar. Också Dag Hammarskjöld, och därmed FN, har uppnått nationell ikonstatus. Att vara lika ”god” som dessa är en strävan för PK-eliten och MSM, oavsett följderna. Plus tron på att Sverige är en moralisk fyrbåk, ett underbart och rikt land, som alltid kommer att så förbli.

    Liked by 3 people

    • Aha skriver:

      Jag tycker att de svenska frivilliga i Finland gjorde den största heroiska insatsen under andra världskriget. I slutskedet av kriget var de inte många kvar och de var illa sedda av etablissemanget som då vänt kappan efter vinden.
      Dagligdags deltog de i fruktansvärda strider, den akuta livsfaran kunde knappt bli större. De var bara ett kompani starka på slutet men kunde få uppleva den stora lyckan att det blev fred (Stalin behövde sina soldater i jakten på att komma förts till Berlin).
      Heder åt dem.

      Liked by 8 people

      • Kulturisten skriver:

        Som finländare instämmer jag helt med dig, AHA. Inom finländska veterankretsar vördas dessa svenskars minne med stor tacksamhet. Tyvärr är majoriteten av svenskarna ovetande om de frivilligas insatser, och till det kommer en deprimerande stor grupp fascistjägare, vänsterfundamentalister och allmänt magsura provokatörer av typen Henrik Arnstad. Han bör absolut inte hedras med titeln ”historiker”! Dels har han ingen som helst akademisk befogenhet för det, dels ägnar han sig åt en i högsta grad icke-akademisk häxjakt på alla de personer, beslut och handlingar som räddade och befäste Finlands självständighet. I övrigt tackar jag dig Jan-Olof för dina utmärkta texter. Jag kan bara hoppas att du återvänder till politiken å det snaraste.

        Gilla

  2. gmiksche skriver:

    ”I Sverige har nazismen blivit en öm tå och ett skällsord, snarare än en ideologi. Tyvärr tror jag den inställningen har gynnat nynazistiska partier, som därmed slipper den ideologiska debatten.”

    Vore intressant att veta vilka partier som avses.

    Gilla

  3. Fredrik Östman skriver:

    ”Vi fick ett industriellt försprång, som vi tack vare en klok socialdemokratisk politik lyckades behålla ungefär fram till att Sydostasien klev in på arenan.” — Skall vara ”…trots en skadlig socialdemokratisk politik…”

    Liked by 6 people

    • tobbewallin skriver:

      ”Inom loppet av en generation erövrade vi en position bland världens rikaste välfärdsstater. Det berodde givetvis på hårt arbete, men hade knappast hänt om inte Hitler och de allierade bombat sönder våra europeiska konkurrenter. Vi fick ett industriellt försprång, som vi tack vare en klok socialdemokratisk politik lyckades behålla ungefär fram till att Sydostasien klev in på arenan.”.

      Fredrik Östman har helt rätt i sin kommentar , det var inte Socialdemokraternas förtjänst att Sverige behöll ett försteg framför konkurrentländerna mellan 1945 – 1970. Det är ett faktum att Kunglig Maj:t med några års mellanrum tvingades intervenera vid åtminstone 3 tillfällen och stoppa Socialdemokratisk politik under den perioden. Metallkonflikten 1948, Livsmedelsindustriarbetarna 1956 och Gruvstrejken 1968. Hade Socialdemokraterna fått sin vilja igenom hade Sveriges ekonomi vid vilket som helst av dessa tillfällen direkt förvandlats till den ekonomi som gällde i DDR.

      Det är riktigt tragiskt att S egen falska historieskrivning får prägla debatten även på ett forum som detta.

      Liked by 8 people

  4. Eva Danielsson skriver:

    Lilliputtlandets mindervärdeskomplex. Det lilla landets ändå grandiosa självbild oj oj oj…

    Det vore friskare att vara tacksamma för det gynnsamma läge som råkade bli efter andra världskriget. Och med rätta vara stolta över att vi lyckades förvalta det läget ganska bra. En bra och tänkvärd vinkling.

    Det blir ständigt inflation i ords betydelser. Den etablerade makten använder bokstaverna SD som ett rött skynke, och tillskriver SD nazistiska rötter och trångsynthet. Med tanke på hur många människor som röstade på SD i senaste valet så vore det en behövlig journalistisk uppgift att beskriva och granska SDs faktiska politik. Vad säger de och hur röstar de i riksdagen, hur jobbar de på kommunnivå osv ? Hur pass antidemokratiska är SD? Eller inte. Visst ja, journalister är ju inte intresserade av fakta som grund för åsikter. Annars vore samma sorts granskning faktiskt intressant vad gäller alla partier i st f att vi bara matas med deras egna fina ord under ett valår. Alltså vad som faktiskt sägs och görs i den praktiska politiska vardagen. Vid sidan av de fina talen.

    Liked by 5 people

    • Johan skriver:

      Undrar hur det kommer gå med inflationen i nazistkortet framöver. Hittills har nazist/fascist/rasist används friskt mot meningsmotståndare och så här långt har det varit SD som mest förknippats med detta och som på alla sätt arbetar för att bli av med den stämpeln.
      Men vad kommer nu hända när vi har nygamla aktörer på högerflanken som ger nazismen ett ansikte? Som kommer bemöta meningsmotståndarnas ”-Jamen ni är ju nazister” med ”-Ja det stämmer, vad ville du fråga om?”

      Liked by 2 people

  5. HISTORIKER skriver:

    CITAT

    Vår nationella identitet formades en gång av ett småskaligt bondesamhälle,
    byggt med knappa resurser
    och utan några dramatiska revolutioner.
    Trots vårt välstånd blev vi dåligt integrerade i den internationella överklasskulturen.

    SKA BUDSKAPET UPPFATTAS som att samhällen starkt präglade av en överklass är av godo?

    OM DETTA ÄR BUDSKAPET, är jag av annan åsikt.

    VÄLSTÅNDET HAR ALLTID VARIT JÄMNT FÖRDELAT i länder som Sverige och Finland.,
    Sverige och Finland har varit utan feodalism. Svenska bonden har alltid ägt jorden han brukat.

    Detta har bidragit till att tillgångarna varit mer jämt fördelade här än i andra länder i Europa.

    Liked by 3 people

  6. Erik2 skriver:

    I allt väsentligt en intressant vinkling som jag finner relevant. Jag vill dock protestera mot påståendet att vi med en klok socialdemokratisk politik under de första decennierna efter 2vk förväntade vårt pund väl. Var det inte precis tvärtom? Hela 1950-talet var en strid mellan det frihetliga och det kollektivistiska där de första bara vek ner sig till slut. Vi fick en stadig marsch mot högskattesamhället som t o m Gunnar Myrdal vädrade sina betänkligheter inför. Med högskattesamhället fick vi narcissistiska politiska representanter. Men start i 1960-talet fick vi sedan en total inriktning mot den sovjetisering vi idag plågas under. S blev totalt kapat av vänsterextremister varav ett litet fåtal haft mycket tvivelaktiga kopplingar till just gamla Sovjetunionen. Bara för att ta ett exempel till så har vi grundskoleutredningen från 1957 av Ragnar Edenman. Den hat nog varit det mest skadliga av allt efter själva högskatteinriktningen och den nya författningen utan balanserande mekanismer. Allt s gjort har monterat ner det som placerade oss i vinnarhålet. Sedan håller jag helt med om vi hade ett guldläge efter 2vk pga att vi hade unga friska män och intäkt industri. Vilket inte andra hade. Men utan en bra skola som kunde hitta var och ens talang (vilket dagens skola absolut inte klarar av) och ett skattesystem som ger incitament för driftighet hade vi inte hamnat i vinnarhålet alls.

    Liked by 9 people

  7. .Anders skriver:

    ”[d]et relativt demokratiska partiet Sverigedemokraterna ”! På vilket sätt är Sverigedemokraterna inte ett fullständigt demokratiskt parti? Denna ständiga distansering från SD bland skribenterna på DGS, så att de ska slippa smutsa ned händerna, är mycket tröttsam.

    Liked by 5 people

    • Rune skriver:

      ”[d]et relativt demokratiska partiet Sverigedemokraterna ”!
      Det är nog en ganska rättvis beteckning? Och på inget sätt orättvist mot dem. Samma kan man ju säga om de andra svenska riksdagspartierna. Det finns inga fullt ut demokratiska partier i Sverige. De flesta är relativt demokratiska.

      Gilla

      • gmiksche skriver:

        Vad gäller demokrati hos olika partier gäller det att skilja mellan å ena sidan hur företrädarna för parti uppträder utåt och å andra sidan hur ”demokratiskt” partiet är organiserat och lyssnar på sina medlemmar.

        Dessa spörsmål blandas ihop i media till den vanliga gojan.

        Övriga partier har på alla sätt försökt och försöker utestänga SD från det offentliga samtalet och från den demokratiska beslutsprocessen. Det räcker med att hänvisa till hur sjuklövern betett sig och hur statsministern beter sig när han bjuder in riksdagspartierna för samråd i viktiga frågor. Det enda partiet som i det här sammanhanget inte kan beskyllas för att ha agerat odemokratiskt är SD.

        Vad gäller den demokratin inom partiet har media slagit upp stort det faktum att vissa personer uteslutits ur partiet som ett argument mot att partiet inte agerar demokratiskt, trots att samma media ofta anklagar SD generellt för samma sak, ex vis nazistsympatier, som varit anledningen för uteslutningen. Det borde ju snarast räknas som en förtjänst. Det faktum att SD ökat sitt medlemsantal markant sedan senaste valet i motsats till övriga partier (möjligen med undantag för Centern) tyder på att medlemmarna har förtroende för partiledningen. De flesta av medlemmarna i SD har ingen ekonomisk vinning av medlemskapet. De riskerar dessutom spott och spe i alla möjliga sammanhang. Däremot torde ex vis flertalet av ex vis medlemmarna i S vara direkt eller indirekt beroende av partiet för sin försörjning.

        Liked by 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Ett bra parti har en stadga som inte kan ändras. Passar den inte längre får man lov att grunda ett nytt parti. Annars kan väljarna inte veta vad de väljer. Demokrati skall utövas av medborgarna, inte av partimedlemmar.

        Gilla

  8. D'où venons-nous ? Que sommes-nous ? Où allons-nous ? skriver:

    Jag tror också det beror av en annan sak, lathet och obildning. Jag tror att ytterst få i Sverige har bemödat sig om att förstå historien så att de kan diskutera den på något meningsfullt sätt. Svenskar i offentligheten saknar helt enkelt bildning och/eller praktisk yrkeserfarenhet nog för att diskutera samtiden. Denna blogg är väl något av ett undantag. Mottar gärna tips om andra forum.

    Jag ser det exempelvis nu med moderaternas stämma, vad sades egentligen i kärnfrågan, invandringen? Man var emot SDs nationalism. Vad betyder det? Hur många muslimer kan vi ta emot, hur många skall vi utvisa? Skall månggifte vara tillåtet? Husvagnar eller bostadsrätter för 14 miljoner? Militär i förorten? Floskler, det är allt vi svenskar får. Endast utomlands finner jag personer som talar om saker så att jag inte känner att jag, med mina usla kunskaper, förstått mer om samtiden än talaren, Roger Scruton, Jordan Peterson, Victor David Hanson eller kanske Gad Saad. Det finns i Sverige ingen offentlig person som representerar min åsikter.

    Det finns tydligen ett greencard lotteri.

    Liked by 3 people

    • B skriver:

      Precis, och lathet kan ju också vara att slippa ta ställning i svåra frågor, såsom att t.ex. säga rent ut att vi har inte råd att ta in fler migranter som inte kan försörja sig själva för då kan vi inte längre ha en sjukvård i världsklass. Då har man varit tvungen att välja och välja bort. Lättare då att låtsas vara god när man tror att man kan lova allt åt alla utan tanke på konsekvenserna och att vare sig skattepengar eller personalresurser är oändliga.

      Liked by 2 people

    • Suède à l'étranger skriver:

      ”Denna blogg är väl något av ett undantag. Mottar gärna tips om andra forum.”

      Jag gillar:

      http://www.fristad.eu/

      Det blev en ganska bra tråd igår om bland annat segregering och separatism:

      http://www.fristad.eu/2017/09/nar-tystnaden-ar-allt-du-hor/

      DGS är på många sätt också ett utmärkt forum, men det fungerar helt enkelt inte för mig att skriva här. Det blev samma sak nu när jag försökte igen, dvs. många inlägg försvinner och jag förstår inte riktigt varför. Men man ska inte klaga! DGS gör ett jättebra jobb och det finns fullt med kvalificerade kommentarer. Men i just mitt fall går det mycket bättre att skriva på andra bloggar, som Fristad.

      Utlandssvensk

      Liked by 1 person

  9. Elisabeth skriver:

    Intressant ämne du tar upp, Jan-Olof Sandgren.Jag tror också att det är ett efterkrigsfenomen med center i Stockholm. Att vara ”till lags” blev norm efter kriget. Sedan kom marxistvänsterperioden när snart sagt alla redaktioner inom media infiltrerades. Indoktrineringen kom igång på allvar, från barnprogram till nyhetsprogram. Fortfarande levde och verkade äldre människor med gammaldags värderingar och mer nationalistiskt sinnelag ( vem minns inte hur kommunpolitikern SvenOlle i Sjöbo plågades av Stockholmsmedia ) men dessa försvann allteftersom och tänkandet leddes in i samma bana. Fred,tolerans, acceptans, givmildhet gentemot tredje världen, allt mycket vackert men inte om det sker intill utplåning. Tillsammans med svensk, i synnerhet stockholmsk, konflikträdsla blir det förstås en häxbrygd för samhället.Något så enkelt som tiggeriförbud går knappt att genomföra. Och nu slår ”toleransen” nästan knut på sig själv när man kan ge ut en barnbok som heter ” Farfar har fyra fruar” . Omslagsbilden har en gubbe i förgrunden och fyra kojor i bakgrunden, alla med fyra burkaklädda varelser intill. Det är för mig oerhört att biblioteken köper in sådant och att det inte ens uppstår diskussion. Det offentliga kultursamtalet är så välanpassat och irrelevant att jag har lust att skrika.

    Liked by 9 people

    • Hovs--hällar skriver:

      Utmärkt beskrivning av vänsterns infiltration. Jag skulle inte ens kalla det för ”vackert” med dessa floskler om fred, tolerans osv., då det egentligen handlar om inget annat än vanligt marxistiskt nyspråk typ Orwells ”1984”.

      Den som läst Orwells lysande satirer över kommunismen (1984 + ”Djurfarmen”) borde vara vaccinerad mot vanvettet — kan man tycka.

      Liked by 2 people

      • Elisabeth skriver:

        Ja, Hovs-Hällar, Orwell borde verkligen läsas idag. Absolut.
        Men när man studerar listor på ”mest utlånade” och ”mest sålda” böcker är det något helt annat som konsumeras. Oftast lättviktigt skräp av det slag som förr publicerades som följetonger i veckotidningar , kändis-böcker och så alla dessa deckare som produceras på löpande band. I skolorna läser man, enligt några unga jag pratat med, bl a …Jonas Gardell. Man verkar inte läsa klassiker längre, man har ingen svensk litteratur-kanon som man har i ex Danmark. Den svenska kravlösheten skadar unga på många sätt.

        Liked by 5 people

  10. Peter M skriver:

    När regimtrogen media proklamerar de obligatoriska två minuternas hat mot en ofarlig rörelse av stollar, bör förnuftiga människor tänka till om var de riktiga hoten finns.

    Liked by 6 people

    • OT. skriver:

      Det mest skrämmande är inte att det finns en liten nazistisk organisation i den politiska marginalen i Sverige som inte tror på demokrati. Det har det under olika namn gjort i snart hundra år och kommer troligen att göra i hundra år till. Det verkligt skrämmande är att våra riksdagspartier nu förklarar sig beredda att dagtinga med demokratin med den nyspråkligt förrädiska motiveringen att man vill slå vakt om demokratin.

      Det mest skrämmande är inte att läsa det media skrivit och politiker sagt om nazistiska Nordiska Motståndsrörelsens närvaro i Göteborg och det partiets ideologi. Det verkligt skrämmande är i stället det stora tomrummet skapat av det media och politiker inte skrivit och sagt om den flora av andra lika odemokratiska organisationer på vänsterkanten som också var på plats i Göteborg.

      https://samnytt.se/det-verkligt-skrammande-med-nazistdemonstrationer/

      Liked by 3 people

  11. oppti skriver:

    Nazismen har visat sitt fula tryne och används som skällsord med rätta.

    Det som förvånar mig däremot är att kommunismen inte avslöjats på samma sätt. Det finns människor som har varit kommunister och ändå accepteras i samhällsdebatten.

    Sen är det sorgligt att vi förlitar oss på EXPO och andra extrema rörelser för att bekämpa extremism.
    Dagens SVD tar upp detta -äntligen!

    Liked by 2 people

  12. oerdoeg skriver:

    Bra betrektelse. Men charlatanen Henrik Arnstad har inte gjort sig förtjänt av beteckningen ”historiker”, i alla händelser inte utan lämpligt prefix som ”fejk-” eller ”låtdas-”.

    Liked by 4 people

  13. MartinA skriver:

    Finns flera fundamentala faktafel i artikeln. Vikingatidens rikedomar kom främst genom handel. Araberna etablerade sitt imperium på 600-talet. Konflikten mellan det dominanta arabiska imperiet och det kristna romerska imperiet stängde medelhavet som transportled för sidenvägen. Därför sökte sig handeln norrut istället över de ryska floderna med nordmännen som mellanhand. Sverige framstår i arkeologin som den rikaste delen av det vikingatida samhället. Sverige genomgick ej den politiska centralisering som Danmark och Norge gjorde under vikingatiden utan fortsatte att domineras av lokala stormän som fungerade som handelshus på den lukurativa östhandeln. Nåja, jag kanske övertolkar de fakta som finns. Men fakta är att de arkeologiska fynden från det som blev Sverige är rikare än från andra platser i skandinavien och att rikedomen var mer utspridd.

    Vidare, sveriges välstånd är ej en effekt av andra världskriget. Det är bara svenskfientlig propaganda att det skulle vara så. Sveriges BNP ökning började på 1850-talet när logistik och handelsnätverk gjorde större andel av de svenska naturtillgångarna utvinningsbara. Jämför norrlandsfrågan till exempel.

    Vidare hörde jag nyligen en norrman som sa att Norge kulturellt är ett land av självägande bönder. Medan sverige kulturellt är en centralistisk militärstat. Jag tyckte det här lät sant. Jag har alltid skyllt det på sosarnas härjningar. Men jag kan tänka mig att tendensen är mycket äldre än så, i sånt fall så var sossarna bara ytterligare ett uttryck för det svenska statsbygget, snarare än dess skapare.

    Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Däremot håller jag nog med Jan-Olof Sandgren om att mycket av den katastrof vi nu ser beror på att vi svenskar alls ej kunde hantera det överflöd som fanns efter andra världskriget. Jag tror inte på teorin att det skulle vara något skuldkpmplex från andra världskriget. Jag tror överflöd är destruktivt för mänskliga populationer i sig självt, oavsett anledningen.

      Liked by 2 people

      • Lars skriver:

        @ Martina: Grafen visar väl BNP utvecklingen per år och inte BNP per capita? Från ca 1870 och 40 år framåt så utvandrar omkring en miljon människor till främst Nord Amerika, så det är nog så att utvecklingen tog riktig fart från ca 1880

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Jag vet faktiskt inte. Men alla grafer ser snarlika ut när man söker på Sveriges bnp utveckling. Det sägs att sverige hade världens högsta bnp-tillväxt från 1870-1970. Men det skulle ju kunna förklaras av att Sverige industrialiserades senare än andra och att den massiva bnp tillväxten som kom av industrialiseringen förlängdes av andra världskriget och sedan förlängdes litet till av siffertrixande mot slutet. Men sök på ämnet själv? Jag gör det bara när jag blir arg för att någon försöker skuldbelägga mitt folk med andra världskriget igen.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Internetsök
        sweden gdp 1870
        eller dylikt. Jag får alltid gör det igen när jag ska publicera en graf som visar det här. Jag trodde egentligen att BNP började eskalera i sverige 1870 på grund av en annan artikel jag läst, så helt otvetydigt är nog inte det här.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        @Lars, Hovs–Hällar
        Bildtexten var:
        Swedish GDP per Capita in Relation to World GDP per Capita, 1870-2004

        Gilla

      • Lars skriver:

        @ Martina: Nu först såg jag din kommentar att grafen visar BNP per capita utveckling jämfört med övriga världen dvs redan 1850 ligger den en procent över vad man beräknar som snitt (statistiken från den tiden var ju inte särskilt tillförlitlig, men man har beräknat utifrån olika dataserier vad jag förstår).

        Liked by 1 person

  14. Sixten Johansson skriver:

    En mycket tydlig bild av obalansen i det offentliga rummet tecknas nu på morpheusblogg.se i inlägget ”Medias vinkling av demonstrationen i Göteborg”.

    Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Han låtsas som att SvDs granskning av NMR är vederhäftig. Och har stängt av kommentarsfältet. Den fråga jag skulle vilja ställa till honom är hur Schiebstedt kunde skriva 20 artiklar om NMR och demonstrationen i Göteborg. Och inte en enda gång skriva vad NMRs demonstrationsparoll var? Är det inte märkligt så säg?

      Liked by 3 people

  15. ramonafransson skriver:

    Jag är vad många kallar Förintelsens barn, alltså barn till en/två föräldrar som överlevet förintelsen, och i mitt fall var det min far. Min mor flydde från DDR men var inte judinna, och som jag alltid sa: Andra världskriget fortsatte hemma hos mig av olika orsaker som jag skrivit en bok om.
    Båda mina föräldrar är numera bortgångna och jag är tacksam att de slapp uppleva det vansinne som nu utspelar sig i Sverige. Själv lär jag och min make, om vi får möjligheten, hitta oss ett annat land där vansinnet inte är lika utbrett. Först ska vi prova på att bo halvårsvis och sedan får vi se …

    Liked by 3 people

  16. Aha skriver:

    Uppmärksamheten på nazismen i Sverige är dels en form av diversionsmanöver för att få bort ljuset på Islams extremism och mångkulturens tillkortakommanden dels en källa för godhetsknarkarna/narcissisterna att förfasa sig över, en markör för att visa PK-tillhörighet.
    Logiskt skulle det vara just Islamisterna, nazisternas storebror skulle man kunna säga, som skulle angripas, men Islamisterna tillhör f.n. offersidan och är på sätt fredade från alltför ingående kritik.

    Liked by 3 people

  17. Lars skriver:

    Kort version av den kommentar jag skrev som inte slapp igenom. De ekonomiska framstegen berodde inte på att vi stod utanför WW2, men eftersom vi exporterade insatsvaror till Europa hade vi en bra marknad, vilket drev upp valutakursen. Det försprång vi liksom Scweitz och USA hade förvaltade vi dåligt.

    https://www.adlibris.com/se/bok/det-svenska-naringslivets-historia-1864-2014-9789175042701

    Vad hände från 1970 talet och framåt och varför dömde företagsdoktorn Ulf af Trolle ut den ekonomiska politiken, främst den övervärderade kronan och EFO modellen och sedan de borgerliga regeringar som tillträdde tom Bildt.

    https://www.bokborsen.se/view/Ulf-Af-Trolle/Ett-Andf%C3%A5tt-Liv-Mina-Ekonomiska-Memoarer/6914162

    Liked by 2 people

    • Hawwa skriver:

      Håller helt med om detta!
      Faktafel eller ej, iakttagelsen instämmer jag i, och jag tycker den är viktig.
      Nazister är verkligen inga kul killar (några tjejer kanske oxå finns, men de är inte så synliga), en rännil av sympatisörer i Sverige finns säkert, men en förkrossande majoritet i Sverige tycker helt enkelt inte om nazister och har inga problem med att ta avstånd ifrån dem. Men det verkar som att detta är något (stora delar av) media och politiker inte är införstådda med. De har fullt upp att överträffa varandra i beskrivningar om hur vidriga dessa personer är. Vem är det som skall övertygas? De lär inte beveka just den där den lilla rännilen, som på många sätt dragit en vinstlott vad uppmärksamheten anbelangar, nazistsympatisörer hade nog inte i sin vildaste fantasi vågat hoppas på en sådan marknadsföring. Om någon till äventyrs tror att de vill framställa sig själva som ”snälla” pojkar, får den personen nog vara beredd på en besvikelse, det är inte den bilden de vill ge av sig själva. Media och politiker har i samband med NMR’s omintetgjorda demonstration och Nya tiders monter på Bokmässan vältrat sig i invektiv över ”nazism” i den vida bemärkelse Jan-Olof Sandgren beskriver. Media och politiker älskar att hata nazister. Vi har helt enkelt fått mer av varan hat. Det behöver vi inte.

      Gilla

  18. Lars skriver:

    Är påståendet att utvecklingen ekonomiskt i Sverige 1945 till 1970 enbart berodde på att vi stått utanför kriget sann eller falsk? Den är de facto falsk, Sverige hade en oavbruten period av ekonomisk tillväxt högre än omvärlden från ca 1880 till 1970.

    Om nu påståendet är falsk och detta påstående är vida spritt, vilket det är, vem har då intresse politiskt av att upprätthålla det? Svaret är de som vill påstå att den socialdemokratiska makt perioden inte var framgångsrik dvs den borgerliga media apparaten.

    En del problem skapades under perioden som slog igenom senare t.ex. inlåsning av kapital i befintliga företag och en ekonomisk modell, EFO, som man använde långt in på 70-talet trots att förutsättningarna för denna med stark urbanisering och hög efterfrågan och stor dynamik i näringslivet försvann, men det är en annan dimension på samhället än det ensidiga förkastandet av den förda politiken.

    Hur är det med det moraliska argumentet att vi har en skuld pga vi stått utanför kriget? Vi har ingen skuld eftersom det var en pragmatisk och rimlig analys, så vem, har fört fram detta argument och varför som förklaring på sakernas tillstånd? Åter borgerliga media och skribenter, kanske med tanke att vi genom ökad känsla av skuld ska känna ansvar och gå med i Nato.

    Det är obehagligt med svensk politiskt orienterad retorik i press och media som personifierar, moraliserar och vänder blicken från den mer ‘objektivt’ analyserbara världen.

    Liked by 2 people

  19. Gustav Hjelm skriver:

    Nä, Jan-Olof Sandgren, detta var nog inte en av dina bättre alster.

    Som många påpekade här påbörjades Sverige ”tigerekonomi” under 1800-talet. Förutom en generell liberalisering med början 1809, med en återinsatt och utökat yttrande- och tryckfrihet vilket gjorde Sverige till ett av de mer liberala länder världen, en utökad äganderätt, införande av allmän skola, modernisering av jordbruket, industrialisering, infrastruktursatsningar, fri rörlighet inom landet och stabila statsfinanser (1830 var statsskulden återgäldad), slapp vi det viktigaste; landgränsen mot Ryssland. Avskiljandet av de östra länen skapade en utmärkt geopolitisk stabilitet som Sverige hade (och har) stor nytta av. Finländarna fick nämligen ärva våra konflikter och krig med ryssen. Den egentliga förklaringen till den långvariga freden.

    Under hela 1800-talet och början på 1900-talet var staten liten med en låg statlig skatt och få regleringar. Det är under denna period till tillväxten sker och de flesta av Sverige nuvarande storföretag grundades.

    Att Sverige skulle ha varit fattigare än resten av Europa under denna period, är en falsk och segliven myt, skapat för att passa de svenska socialisternas historieskrivning. Idag i princip alla partier.
    Ville man se riktig fattigdom i dåtidens Europa fick man bege sig till Irland, Skottland, Englands fabriksarbetare (läs Dickens!), flamländarna under vallonstyre, franska och tyska arrendebönder, osv. Där fanns sann armod.
    Och, alla dessa europeiska länder är idag välfärdsstater, ofta mer än Sverige, trots att krigen drabbade länderna hårt.

    Trenden i den svenska tillväxtutveckling bröts i takt med att statliga (läs socialdemokratiska) regleringar och politiseringar började infördas efter andra världskriget, på i stort sätt samtliga samhällsområden med bostadsmarknaden och skolan som skräckexempel.

    Detta accelererade under 60- och 70-talen och var ett utslag av ett socialdemokratiskt socialiseringssträvande, kollektivisering och allmän reform-hybris.
    Oppositionen var vid det läget skadeskjuten, tandlös, desillusionerad och handlingsförlamat. Till och med de lät sig till sist socialiseras!

    Svenska folket försökte bromsa förändringsivern vid de fåtal folkomröstningar som gavs och lärde sig till sist att att foga sig, eftersom politikerna körde på iallafall.
    Alla svenska tillväxtkurvor viker nedåt under denna period för att aldrig återhämta sig. Samtidigt har vi fått en stadig ”tilläxt” av statsutgifter, socialbidragstagare, brott och utanförskap.

    Politikerna kör på än idag, i full fart mot avgrunden.

    Gustav H

    Gilla

  20. Mikael Steinwall skriver:

    Det är som att svära i kyrkan, men nog har Socialdemokraterna betytt mycket för det välstånd vi tar för givet i dag! Jag brukade tänka på det när barnen var små, när jag kunde Vab:a med 80% av lönen, eller när barnbidragen kom, eller när jag fick möjlighet att låna pengar via CSN för att utbilda mig.
    Men, någon gång på 70-talet drabbades sossarna av hybris, vi kunde rädda hela världen. Besluten som tog i Riksdagen om hur invandringspolitiken skulle formas (1975) blev startskottet för en resa utan kompass.
    I dag, 40 år senare, har dessa reformer lamslagit hela landet. Politiker, media, kyrkan, polisen, generaldirektörer, statsanställda, kommunanställda – alla springer åt samma håll.
    Det är trångt i åsiktskorridoren, nödutgångarna är blockerade.

    Gilla

  21. Ingvor Sabina Le John skriver:

    Efter att ha läst e-boken DET BLINDA SVERIGE (gratis att ladda ner) skrivet av en engelsk korrespondent på 70-talet, där han påtalar att Sverige aldrig genomgick renässansen såsom centralEuropa och Norge/Danmark gjorde, utan har behållit sitt medeltida klansystem med ”haram” och ”halal”, rätt och fel, svart och vitt, dikterat av en klanledare så kan Sverige i nutid inte fungera utan STARKA LEDARE som man ska lyda. Det hela fungerade även långt in i industrisamhället (läs Organisationssverige) men med de postindustriella, relativa tänkandets framfart, borttagande av tjänstemannaansvar, svaga personligheter i ledarpositioner, vanliga svenskar utan civilkurage etc etc famlar nu Sverige i en kris om ledarskap och därmed handlingsförlamning. Ett sådan läge kan gynna att en ny negativ ledare stiger fram och tar ”makten”..

    Liked by 1 person

  22. Steven Jörsäter skriver:

    Den omvända världen.

    Eftersom den härskade politiska klassen i Europa ofta väljer att kalla de moderna högerpartierna för allehanda okvädningsord som inkluderar ”nazist” och ”fascist” så är det inte konstigt att situationen är förvillad. Dessa partier har ju kommit fram för att de andra partierna verkar ha tappat kompassen och därmed genom sin vilsenhet hotar hela det västerländska samhället. Att det leder till en stark folklig reaktion borde inte förvåna.

    Förekomsten och framgången för SD, Frp, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti, AFD, FPÖ mfl och Trump, innebär inte på något sätt något hot demokratin. Tvärtom, detta visar att det går att ha åsikter som skiljer sig från maktens. Och i USA tog den alternativa makten makten genom en excentrisk president som såg den här kraften.

    I denna situation är det inte alls märkligt att nazister får efterföljare. De har ju fått bekräftat att de traditionella makthavarna är beredda att ljuga hur mycket som helst för att försvara sin falska världsbild. De som har dåligt omdöme och är rebelliska kan då frestas att bli nazister.

    Det är sjukklöverns partier som har bäddat för nazister i Sverige, inte SD. Utan dem hade det nog varit många fler. Jag har under lång tid viftat bort nazisthotet i Sverige men nu är jag inte säker längre. Den ansvarslösa politiken som har förts gör att försvaret mot den här typen av rörelser är starkt försvagad. För den som själv ljuger får väldigt svårt att göra anspråk på att förklara sanningen för någon annan.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s