Skapa jobb

Patrik Engellau

För många år sedan, på den tiden när det fanns telefonkiosker, träffade jag en höjdare på Brottsförebyggande rådet som sa ha, ha, det mest effektiva brottsförebyggande arbete han själv skulle kunna göra vore om han ställde sig vid en telefonkiosk för att förhindra skadegörelse. Han trodde kort sagt inte på sin egen arbetsgivares förmåga att fullgöra sin uppgift.

Det stämmer med flera av mina egna yrkeserfarenheter. Jag har till exempel varit en framtidsforskare som inte har kunnat förutsäga framtiden och en u-landsbiståndshandläggare som inte bidragit till något u-lands utveckling utan snarare tvärtom, läs till exempel här om hur jag förstörde ett helt land.

Det här beror inte på att den brottsförebyggande höjdaren och jag vore särskilt oskickliga statstjänstemän utan på att en hel del av de uppgifter staten tagit på sig faktiskt inte går att utföra. De är mer som besvärjelser som i bästa fall inte gör någon skada annat än att de kostar en slant för skattebetalarna, något som dock i viss mån uppvägs av att sådana som jag kunnat få spännande och hyggligt välavlönade saker att göra på dagarna. Sådana verksamheter har ett religiöst skimmer över sig både på så vis att funktionärerna ofta känner sig lite godare än andra människor och däri att man inte kan fastställa om de riter myndigheterna ägnar sig åt får större effekt än gamla tiders kyrkliga förböner och svängande av rökelsekar.

Med det menar jag inte att all offentlig verksamhet skulle vara förgäves. Vägar byggs faktiskt och går att köra på. Parker sköts och rabatter anläggs. Inflammerade blindtarmar bortopereras. Systembolagets alkohol fungerar vilket jag själv i noggrant kontrollerade experiment har kunnat konstatera.

Hur ska man då veta vilka offentliga verksamheter som det är någon mening med och vilka som enbart är kulthandlingar? Tyvärr har jag inget övertygande svar på den frågan. Det finns något slags gråzon mellan de två typerna av syssla. Eller också är det så att allt offentligt både är ceremoni och verkstad ehuru i helt olika proportioner. (Jodå, det finns rituella inslag i privat verksamhet också till exempel när man ombeds klimatkompensera för sin flygresa.)

Det är i det perspektivet man kan analysera det här med att ”skapa jobb”, kanske särskilt ”skapa enkla jobb”. Är det mer som att anlita en kommunal trädgårdsmästare som planterar tulpaner eller är det mer som ett högstämt Te Deum, det vill säga är det något som kan fungera?

Jag tror det är mest som ett stiligt slag i luften, men jag har kanske fördomar. Det är klart att politikerna liksom 1500-talets präster tror att de kan betvinga ödet genom kulthandlingar, men hur är det i verkligheten?

Vad jag kan komma på består det påstådda jobbskapandet av två slags åtgärder som kan vidtas åtskilt eller förenat.

Den första åtgärden är att försöka anpassa arbetskraften till de krav som arbetsgivaren antas ställa. Det kallas utbildning och kan omfatta allt från hur elektriska kablar ska kopplas till etikettskurser om att en anställd ska ta av sig mössan och komma i tid till arbetet. Varje dag. Är detta att ”skapa jobb”? Det vet man inte eftersom man inte vet vad som skett om staten dragit sig tillbaka och sagt åt folk att de fick försörja sig på egen hand så gott de kan. Möjligen hade det skapats fler jobb på det viset, det har man ingen aning om.

Den andra typen av åtgärd handlar om att tvinga skattebetalarna att subventionera arbetskraften så att arbetskraften ska bli billigare att anställa. Jag vet inte om det är rätt tänkt rent nationalekonomiskt. Skattebetalarna berövas ett konsumtionsutrymme för att finansiera denna subvention och minskar därför sin efterfrågan på varor och tjänster. I vems händer subventionen egentligen hamnar har jag svårt att tänka ut. Kanske blir det den arbetssökandes arbetsgivare som får pengarna, kanske blir det den arbetssökande själv. Men i vilket fall som helst har det inte uppstått fler kronor genom transaktionen och därför är den totala efterfrågan i ekonomin oförändrad. Man har bara skyfflat om lite pengar.

Det finns nationalekonomiska teorier, keynesianismen till exempel, enligt vilka omskyffling ibland kan stimulera ekonomin och således skapa jobb, nämligen om pengar flyttas från folk som inte tänker köpa något för dem till folk som brinner av konsumtionslust. Men jag har aldrig hört subventioneringen av arbetskraft motiveras på det sättet.

Sedan har vi det där med att man vet hur många jobb som skapats om staten inte hade gjort något alls. Fler eller färre? Man vet så lite.

Ett vet man dock med säkerhet, nämligen att det blir fler jobb hos Arbetsförmedlingen och andra med den sammanhängande myndigheter.

82 thoughts on “Skapa jobb

  1. Bo Svensson skriver:

    Vill lagstiftarna ”skapa jobb”, är det som kommer först att sluta upp med att bestraffa verksamhet med pålagor som inkomstskatt och arbetsgivaravgift.

    Skattelagstiftningen måste lyda under samma principer som rättsordningen i stort och alltså gynna det vi vill ha mer av och stävja det vi vill ha mindre av.

    Mitt ”definitiva skattesystem” fungerar så: Löntagaren får behålla hela bruttolönen = arbetsgivarens lönekostnad – från varje extra arbetstimme. – ”Arbetsgivaravgiften” som är en den del av bruttolönen som motiverades av behovet att täcka löntagarens försörjning vid arbetsfrånvaro och pension, ersätts med motsvarande sparande på individuella trygghetskonton som får tas i anspråk för samma ändamål.

    Men först måste skatten betalas och den mäts i timmar multiplicerat med ens bruttotimlön med existensminimum som grundavdrag. – Har man inga inkomster, ställer man istället upp med samhällstjänst samma antal timmar mot existensminimum.

    http://www.alternativ.nu/index.php?topic=5417.0

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Momsen är ju också en sådan skatt som bara handlar om att korpa åt sig av värdeflöden man tror sig om att kunna kontrollera. Man har aldrig försökt motivera den.

      Skapande av mervärde skall ju gynnas och uppmuntras och inte straffas. – Böterna kunde ju hellre lastas på dem som underlåter att skapa mervärden.

      Gilla

  2. A skriver:

    Tack för denna text PE. Det du skriver om är grundläggande förståelse om vår värld. Varför är så få saker vad de verkar. Varför blir resultatet ofta tvärt om mot intentionen. Sen finns det alltid några undantag. En anledning till att det ofta blir så fel med ”vänsteridéer” är att de med den fallenheten ofta har en tendens att se världen på ett statiskt vis. Tex alla människors lika värde. Man får intrycket att värdet skulle vara lika högt. Jag tror inte det blir så tyvärr. Vår värld är hal som en ål.

    Liked by 1 person

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Staten kan skapa arbetstillfällen på flera sätt. Det förnuftigaste sättet är att se till att sköta de arbetsuppgifter väl som definierar en stat, den yttre och den inre säkerheten och ett rättsväsen. Där finns en stor potential som nu har lämnats för fäfot. Andra arbetstillfällen kan skapas i verksamheter som är landsomfattande och där kommuner är för små för att hantera dessa såsom vägar och annan infrastruktur inkl. den tunga sjukvården och verksamheter som inte uppstår naturligt i en marknadsekonomi eller i det ideella civilsamhället.

    Staten kan även skapa ännu fler arbetstillfällen genom att avsiktligt eller av oaktsamhet missköta sina ovan nämnda grundläggande uppgifter genom låta dessa förfalla såsom skett med polis och domstolsväsen eller avsiktligt förstöras som försvaret för att sedan byggas upp på nytt. Då blir det många nya arbetstillfällen, såväl för den industri som skall bygga upp det som förstörts som för skattebetalarna som måste jobba extra för att betala en gång till. Risken är att förstörelsen tillåts gå så långt att en återuppbyggnad inte längre är möjlig, men en sådan risk anses väl inte föreligga, detta är ju Sverige.

    Av de två alternativen ovan väljer riksdag och regering i sin jakt på arbetstillfällen allt oftare det senare.

    En tredje metod för att skapa arbetstillfällen är statsmakterna hittar på onödigt krångel som kräver myndigheter och andra organisationer som mest drivs för sin egen skull och där arbetstillfällena mest skapas inom dessa. Exempelvis arbetsförmedlingen som knappast förmedlar några arbeten utöver dem som upprättas inom den egna organisationen.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Vägnätets finansiering kan ju numera ordnas via tonkilometerskatt då intäkterna fördelas på distrikten efter trafikmängd. – Trafikanter är ju ingen betalningssvag kategori som behöver stödjas med skattemedel.

      Gilla

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Tre olika sätt att sköta om vårt samhälle åt oss….Hmmm. Just nu verkar politikerna enbart välja att rasera för att bygga upp = hålla igång tillväxten….MEN det är ju sinnessjukt. Att förstöra väl fungerande system…som förvisso inte alla varit perfekta, säkerligen kunnat utvecklas. Men att riva ner och förstöra som de senaste regeringarna har gjort…det är rent kriminellt.

      Tyvärr gäller det även våra invanda levnadsmiljöer med äldre arkitekters byggnadsverk. Just nu är det som om själva fan har flugit i dem….det ska rivas som aldrig förr i varenda stad i landet och upp kommer likriktade betonglådor i massor. Det är en otrolig vandalisering som pågår. Detta påverkar oss också negativt. Personligen hoppas jag att hela befolkningen reser sig och tar makten ifrån ALLA som sitter i kommunhusen i landet.

      Gilla

  4. Gösta Svensson skriver:

    Bra och tydligt beskrivit av PE. Som vanligt lurar också påståendet i bakgrunden, att de som tjänar pengar på det välfärdsindustriella komplexet, också är de som ihärdigast påstår att det fungerar även i de fall när det uppenbarligen inte gör det utan kanske tom är skadligt för landet.

    Gilla

    • Martin skriver:

      Mitt förtroende för Moderaterna är förbrukat. Ulf Kristersson var dessutom i lag med Reinfeldt när migrationsdealen med MP förhandlades fram och verkställdes. Denna ledde sedermera till invandringstsunamin vi sett.

      Liked by 6 people

  5. gmiksche skriver:

    Den första åtgärden är nog så viktig. Där har enligt min uppfattning staten en given roll. Att ha tillgång till välutbildade potentiella arbetstagare är en förutsättning för att befintliga och kommande arbetsuppgifter ska kunna genomföras. Detta skapar inte jobb men är en av förutsättningarna för att jobb kan skapas. Grundbulten i detta är en god skola och i andra hand högskola. Givetvis i konkurrens med privata initiativ.

    Det finns ingen statistik på hur många arbetstillfällen som inte blir av för att det saknas kompetent folk.Om man ex vis ser på tillgången till sjukvårdspersonal, lärare och poliser så är det uppenbart att det finns stora brister i det avseendet. Självfallet inte enbart på grund av brister i utbildningssystemet. Problemet är komplext. I vart fall ligger lösningen varken i att införa ett laissez faire-system som i USA eller att ingjuta i kommande generationer uppfattningen om att samhället ändå kommer att ta hand om dem oavsett vilken utbildning de skaffar sig.

    Liked by 1 person

  6. malmobon skriver:

    Det finns idag redan incitament för att skapa fler jobb, men då måste sossarna bort. Har fastnad i ett kommunistiskt tänkande/fållor som inte går ta sig ur utan KBT behandling.

    1) AF skall läggas ner.
    2) Privata arbetsförmedlingar med kunnig utbildad personal.
    3) Upphandling av all kommunal verksamhet. Går styra med krav på ett visst antal långtidsarbetslösa m.m.
    4) U-landsbiståndet används till varor och tjänster i andra länder. Även EU stöd skall sökas.
    5) Kontroller på biståndsorganisationer, där kostnader till fasta och rörliga kostnader högst får vara ett visst antal %. Mindre än idag.
    6) Använd invandrare till att bygga upp deras länder utomlands genom sälja in svenska varor och tjänster, samt låt dessa arbeta i sina hemländer.

    Framför allt måste kontroller av verksamheter bli större genom Skattemyndigheten, Polisen, Migrationsverket. Idag arbetas det för mycket svart samtidigt som dessa uppbär bistånd.
    Även de som fått avslag är kvar i landet. Skapar kriminalitet.

    Några förslag samt naturligtvis utökat återvändarstöd. Läge påbörja detta nu ibland annat Syrien och Irak.

    Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Den enda myndigheten som fungerar idag är Skattemyndigheten. Så att överlåta kontroller till Polisen eller Migrationsverket är ju som att sätta bocken till trädgårdsmästare. Migverket kan vi lägga ner omgående. Polisen måste först sparka politrukerna Dan E och hans anhang, sen kan vi kanske få några till som vill bli poliser.

      Gilla

      • Janne skriver:

        Nej, inte ens skattemyndigheten fungerar bra. De blandar ihop samordningsnumer med personnummer, de accepterar fejkidentiteter, det tog flera år innan de ändrade personnummer på ”världens äldsta” som bodde i Sverige. De folkbokför folk utan uppehållstillstånd… De accepterar falska kontrolluppgifter..

        Liked by 1 person

      • annagustin2@gmail.com skriver:

        Sist jag var på Skatteverket var det för att ställa några frågor om ett Handelsbolag som jag hade då. MAssor av människor från andra länder som väntade på sin tur. Sen väl framme fick jag träffa en arabisk kvinna med kraftig brytning. Hon hade en somalisk kvinna intill sig som skulle lära sig. Jag kände mig mer osäker när jag gick därifrån än när jag kom dit. Jag vet inte vad som hänt med våra myndigheter.

        Gilla

  7. tobbewallin skriver:

    Patrik: Du skriver om den Socialdemokratiska staten, inte staten med vilken politisk inriktning som helst. Det är Socialdemokratin som har två val. Staten kan nämligen även sänka löner genom att sänka bidragen som håller uppe lönenivåerna.

    Gilla

  8. Martin skriver:

    Ingen av de tidigare lönesubventionssatsningarna i olika tappningar sedan 90-talet har ju gett nämnvärd effekt enligt Tino S. Det har nästan uteslutande varit slöseri med pengar. Orsak: För låg produktivitet (läs förmodligen låg IQ, min käpphäst), kulturella skillnader och språkproblem (även det relaterat till IQ). P.s.s. ser det ut för afroamerikanerna i USA som har ett IQ-snitt på 85 och 40% lägre inkomst än medianen i landet. Som av en händelse betalar även våra migranter in 40% mindre skatt per skalle än övriga befolkningen. Så det här kommer att går åt helvete. Sedan finns det säkert personlighetsskillnader mellan migranterna och svenskarna (de är ju exempelvis minst 2 ggr så kriminella, även efter justering för socioekonomiska faktorer). Ordningssamhet och driftighet är vidare en av de fundamentala dimensionerna i den etablerade personlighetsteorin Big Five. Naturligtvis är en viss ärftlighet inblandad. Man kan ju misstänka att migranterna, givet erfarenheterna, bara är måttligt begåvade med detta i Sverige högt aktade personlighetsdrag. Så jag tror inte att det bara handlar om kultur, tyvärr.

    Liked by 3 people

  9. Helena skriver:

    Med öppna gränser inom EU och fri arbetskraftsinvandring och en marknadsmässig lönesättning, går ofta jobben till människor som kommer till Sverige likt guldgrävare en gång sökte sig till Klondike i Alaska. Utländska åkerier slår ut svenska, som nogsamt följer svenska kollektivavtal och skyddslagstiftning.

    Skattesubventionerade arbeten spär enbart på denna hoppet stora folkvandring till möjligheternas rike Sverige. Och det sker med hjälp av beskattning inom riket Sverige. Dina och mina skattemedel går åt till att subventionera arbeten som går till andra än de som bor i ditt och mitt närområde. Det skattebränsle vi bidrar med går till andra medborgare än de svenska, och som mer än villigt tycks arbeta under mer magra förhållanden, än de du och jag är beredda att göra. Jag tror det brukar kallas för social lönedumpning. LO har det inte lätt. De vill även de vara internationella och globala, men samtidigt slå vakt om det mer lokalt uppnådda, inom svenska gränser och traditioner. Lika värde och gemensam värdegrund kan då lätt stranda, likt valar brukar göra av och till.

    Och så har vi alla svartjobb, som går helt vid sidan av all beskattning. Vi känner alla till hur man utnyttja mer fjärran komna till att snickra på sommarhus och bygga om hemma i köket. Svart arbetskraft bygger skinande vita kök. Om arbetet utförts till eget gottfinnande går samma utförare runt bland bekanta och släktingar för att bygga om även i deras tillvaro. Dessa utförare jobbar för summor som vi inte ens skulle acceptera som veckopeng till våra egna ungdomar. Och än mindre för deras sommarjobb. Men så blir det inte heller något över till vägar, sjukvård och annan samhällsservice.

    Vi eldar på med skattemedel i huset Sverige samtidigt som fönstren står vidöppna och jobben mest skapas för andra identiteter än dem du och jag tillhör. Och den lilla ekonomi som dessa knegare lyckas skrapa ihop, konsumeras huvudsakligen i deras egna hemländer, där fru och barn väntar, och de försöker bygga upp en tillvaro.

    Och det är väl också en av de bärande tankarna för projektet EU. Ett av benen utgörs av en fri arbetsmarknad inom EU. Det sägs bidra till ökad rörlighet. Och det låter väldigt fint och bra. Åtminstone om jag är fabriksägare som behöver billig och villig arbetskraft. Att sitta och dega har heller aldrig varit särskilt nyttigt. Rörlighet sägs vara bra för både själ och kropp, även långt från hembygden.

    När politiker talar om jobbskapande åtgärder och olika typer av subventioner, speciellt i en valrörelse, så tänker jag själv väldigt internationellt, och då vet jag att jag lyft mig i intellektuellt hänseende. Att vara trångsynt lokalpatriot är sällan bra, om än någonsin. Om man nu inte råkar vilja behålla Nordea i Sverige. Men riktigt så tror jag inte politikerna tänker att jag tänker. De tror nog att jag enbart tänker mera globalt när de vill att jag skall göra det. Och speciellt inte tänka mera globalt när de säger att de avser att skapa jobb inom Sveriges gränser. Politiskt trubbiga verktyg är kanske bra i vissa lägen. Men visst smärtar det när man vet att mycket skattemedel sås på hälleberget, när min gamla mamma samtidigt inte får någon plats på äldreboendet.

    Liked by 1 person

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Är det så konstigt att LO-medlemmarna röstar på SD?

      Man är väl sig själv närmast…

      Vill ej bli ut(S)atta för lönedumpning!

      Gilla

  10. JAN BENGTSSON skriver:

    Det kan vi nog vara eniga om…

    VAR jobben växer?
    Inom byråkratin!
    Överbetalda dessutom!

    EU är väl ett synnerligen avskräckande exempel på Elefantiasis!!!

    Gilla

      • Kent Forssgren skriver:

        SE HELHETEN!
        Antal anställda, av skattemedel försörjda, i den offentliga sektorn är alltså 1,5 miljoner.
        Förhoppningsvis betalar merparten av dessa skatt, men…

        Lägg så till antalet beviljade uppehållstiLlstånd under senare år.
        Enligt migrationsverkets egna siffror, BEVILJADES mellan 1980 – 2016: 2.127.423

        https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar.html

        En inte ringa andel av dessa personers försörjning står sannolikt skattebetalarna för.

        HELHETEN SKRÄMMER.

        Gilla

      • Kent Forssgren skriver:

        ATT GÖRA PROGNOSER ÖVER FRAMTIDEN TILLHÖR BEGREPPET HELHETEN.
        Den helhet som politiker via prognoser och konsekvensutredningar har i uppdrag att finna väg för samhället att hantera.

        Då bör till de numerärer jag funnit belägg för, läggas till bedömningen en annan faktor: anhöriginvandringen.

        Där talas det om en miljon personer de kommande tio åren. Detta förutom den pågående ”ordinarie” strömmen.

        FRAMTIDEN SER MÖRK UT.

        Gilla

      • L skriver:

        Med den takt man tagit in folk från MENA så ökar Sveriges befolkning med 105 000-115 000 muslimer varje år (en kombination av födelseöverskott och nya uppehållstillstånd). Då har jag inte ens räknat med de som inte får uppehållstillstånd som borde utvisas men som inte gör det.
        Kostnaden för den muslimska delen av den svenska befolkningen kan antas vara drygt 300 miljarder per år (knappt 7 % av BNP), men det allvarliga är att den ökar med 6-8 % om året för att till valåret 2022 ligga på 420-450 miljarder (eller drygt 10 % av BNP).
        Jag tror att 7K är fullständigt omedvetna om det här problemet och om eventuellt någon har observerat det så har man definitivt ingen lösning på problemet.
        Den frågan måste debatteras redan i Valrörelsen 2018.

        Gilla

  11. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Berättigade frågor. Liksom i de flesta fall förutsätter möjligheten att komma fram till vettiga svar att det finns fakta. Redan här tar det emot i dagens Sverige genom att många inblandade friserar siffrorna så att dessa ska stämma med den egna politiken. Dessutom finns ett betydande inslag av arbetskraft, legal och illegal, som ingen har koll på.

    På sikt lär det bli svårt att driva den sortens så kallad ”arbetsmarknadspolitik” som bedrivs idag och som har politiska motiv. Sverige har varit bortskämt med att man ganska lätt kunnat finansiera en omfattande offentlig sektor, tack vare en stark ekonomi där grunden varit de stora exportföretagen. Den tiden är förbi och vi bör förbereda oss för ganska tuffa förhållanden när räntan kommer upp på normalnivå, konjunkturen förändras och invandringens kostnader slår igenom fullt ut i höjda statliga och kommunala skatter, försäkringspremier, avgifter för kollektivtrafik, energi etc. När vi väl är där så kommer politiken tvingas prioritera betydligt hårdare än idag.

    Liked by 1 person

  12. Göran skriver:

    Peter! Du är inne på ett helt fel tänkande när det gäller att konsumtion skulle driva ekonomi. När folket berövas pengar minskar deras sparande och det är sparande som driver ekonomin. Kort kan mans äga att sparande är ett överskott och det är när överskott uppstår som ekonomin drivs framåt.

    En enkel metafor på ovanstående. Om en fiskare tar upp sina fiskar med hjälp av metspö kanske denna fiskare endast får ihop fiskar varje dag som räcker till sig själv och sin familj. Om fiskaren i stället använder ett nät kan fiskare ta upp fisk som räcker till sig själv, familjen och att sälja till sina grannar. Fiskaren har fått ett överskott som kan användas till att frigöra tid eller byta mot andra saker som fiskaren behöver.

    Att subventionera konsumtion är döfött. Dels beror det på att det orsakar en kort konsumtion i dagsläget, men ett företag behöver tid och investeringar för att tillverka en produkt, så när den är tillverkad då har konsumenten redan gjort av med sina subventionerade pengar dagen innan. Hade det funnits sparade medel hade konsumtion även kunnat ske nästa dag.

    Sedan är det så att efterfrågan på varor och tjänster inte driver produktion utan produktion driver fram konsumtion. Efterfrågan uppstår när något erbjudes. Det finns ingen konsument som t.ex. efterfrågade en iPhone eller en egen privat dator utan efterfrågan på dem uppstod när konsumenterna upptäckte att det var varor som de ville ha när dessa varor existerade.

    Subventioner innebär även att resurser felallokeras vilket leder till lågkonjunkturer. Ta till exempel när regeringen nu ska subventionera elcyklar. De pengar konsumenterna skulle lägga på en elcykel idag kommer nu att läggas på något annat idag (i avvaktan på att elcyklar blir billigare). Det kan således framkalla en lågkonjunktur för de som säljer elcyklar. Vad händer sedan när subventionen upphör? Situationen förvärras ytterligare eftersom affärsmodellen har anpassats till subventioner.

    Dessutom kan jag nog lova att priset på elcyklar kommer att stiga så de kommer inte att bli billigare med subventioner. Se bara hur det har blivit med ROT. Hantverkarna har höjt sina timpriser. De som får ROT märker inte så mycket av det (men tror att de har fått det billigare med ROT) medan de som inte kan få ROT har fått högre kostnader för hantverkstjänster.

    Liked by 4 people

    • Lars skriver:

      Ex ante kan sparande vara större än investeringar globalt sett, ex post måste de vara lika. Efterfrågan driver investeringar, inte tvärtom, utan kunder, utan efterfrågan dvs inkomster inga investeringar. Sverige har överskott på sparande (dit räknas företagsvinster) och vi har bytesbalansöverskott dvs vi exporterar kapital, sparmedel. Tyskland och Kina gör samma sak. USA har underskott. En förändring är att kapital idag investeras i t.ex. fastigheter och vi får överdrivna prisrörelser, stigande tillgångsvärden har en tendens generera sin egen efterfrågan och vi får bubblor. Det finns alltså ett icke produktivt dränage från sparandet som går till spekulation, men räknas som investeringar (allt som inte konsumeras är sparande). Du för fram vad som kallades Says lag som Keynes visade inte motsvarade hur verkligheten fungerade. Du hittar få ekonomer idag som tror på Says lag.

      Gilla

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Klåfingriga politiker som lägger krut på helt fel saker (tänker på föreslagen subvention på elcyklar).

      Politiker ska inte ha som huvudsyssla att ”skapa” arbete….sitta och hitta på olika låtsasjobb till folk eller i allt för stor omfattning använda medborgarnas skattepengar för att betala löner till påhittade jobb.

      Politiker ska skapa FÖRUTSÄTTNINGARf ör medborgarna att själva bygga upp arbetsmöjligheter. För det krävs en enkel MOROT. Om medborgarna kunde få arbeta skattefritt all tid efter 7 tim/dag….så skulle det öppna dörren till mängder av nya idéer hos människor. Människor skulle själva sätta igång arbetstillfällen genom att först arbeta ihop en slant för att sen starta något de själva drömt om halva livet (UTAN att gå till banken). Många av dessa kanhända också kan anställa efter ett par år. LÅT TUSENTALS HJÄRNOR BLOMMA! Skulle jag vilja skrika till klåparna i regering och riksdag.

      Gilla

  13. Christer Carlstedt skriver:

    Tanken att ”skapa jobb” är så enfaldig att den bara kan komma från en politiskt think tank.

    Om något behöver göras, som någon annan är villig att betala för, så kommer marknaden att fixa det på alldeles egen hand. Finns en slant att tjäna, så kommer den att tjänas.

    Vad det egentligen handlar om i den svenska debatten är att politikerna på riksplanet på något märkligt sätt kommit underfund med att när man låter slussportarna stå öppna för invandring av kreti och pleti, så får man in en massa folk som inte duger till att försörja sig på den gängse marknaden. De är helt enkelt beroende av skattefinansierat stöd för sin dagliga tillvaro.

    En normalintelligent person som ser att det börjar rinna ut mer pengar ur hushållskassan än det kommer in, förändrar snabbt sitt beteendemönster för att räta upp situationen.
    Icke så de rosenkindade politiker som sjungit invandringens lov i samtliga tillgängliga tonarter, plus en del som knappast kan ses som tonarter.

    När man säger att man skall skapa jobb, och då helst enkla sådana, för dessa människor, så säger man de facto att man gjorde åt helskotta fel från början, men att skattebetalarna nu skall stå för notan. De här enkla jobben som inte finns skall finansieras via statliga (och förmodligen) kommunala skatter. Om de här människornas ersättningar skall betalas ut från statskassan via ”rör A” eller ”rör B” är väl ganska egalt, men man kan trolla bort personerna ur arbetslöshetsstatistiken.
    Detta synes vara politikens mål på detta område. Det handlar alltså inte om egenförsörjning på en fungerande marknad, utan om att gömma politikernas katastrofala missbedömningar och kompletta oförmåga att rätta till sina misstag.

    Liked by 8 people

    • Hovs_hällar skriver:

      Grattis! Dagens första vettiga kommentar! Alla dessa varianter på temat ”Vi kan skapa (enkla) jobb genom att….” är däremot rätt irrelevanta anser jag.

      Gilla

      • gmiksche skriver:

        Få nya jobb även med Göta kanal. Mest soldater, inalles 58000 över tiden. I brist på annan sysselsättning.

        Gilla

      • Björn skriver:

        Varför inte låta iallafall en LITEN del av alla arbetslösa migranter, låt oss säja en så där 60.000, gräva en NY kanal mellan Vänern och Västerhavet?! De få soldater som finns idag, har nog annat för sig!

        Gilla

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Huvudet på spiken!
      ”Tanken att ”skapa jobb” är så enfaldig att den bara kan komma från en politiskt think tank.
      Om något behöver göras, som någon annan är villig att betala för, så kommer marknaden att fixa det på alldeles egen hand. Finns en slant att tjäna, så kommer den att tjänas.”

      Om de bara kunde öppna dörren för alla medborgare att tjäna pengar på sitt eget arbete. Så mycket kraft och idéer som skulle sättas igång. Men NÄE, vi sitter nästan som i fängelse…här går det inte att arbeta ihop något eget kapital. Det är förbedrövligt!

      Gilla

    • ericr45 skriver:

      ”Skapa jobb” jag mår illa bara jag läser sånt trams..
      Vill man inte förstå att det finns bättre sätt att använda skattemedel? De är trots allt en begränsad källa..
      Men uppenbarligen VILL väljarna bedragas!..
      Kanske Nalle Wahlroos hade rätt om att 80% av folket är korkat?
      Eller kanske Stikkan Anderssons gamla ”folk är inte dumma- de är dummare” är tillämpbart??

      Gilla

  14. MartinA skriver:

    ”Hur ska man då veta vilka offentliga verksamheter som det är någon mening med och vilka som enbart är kulthandlingar?”
    Man slutar finansiera dem och ser om ett privat alternativ dyker upp istället. Dåliga nyheter för genuspedagoger. Bra nyheter för sjuksköterskor.

    Liked by 7 people

  15. Hovs_hällar skriver:

    Själv hävdar jag att det i Sverige helt enkelt inte finns några förutsättningar för att ”skapa enkla jobb”, utöver de tämligen få som redan finns. Alla försök att öka på det antalet bygger på att skattebetalarna ska tvingas finansiera en verksamhet som marknaden inte efterfrågar.

    De pengarna kunde hellre användas för att höja fattigpensionerna, så att gamla människor slipper gå omkring och rota i papperskorgarna för att samla tomburkar och därigenom få råd med en bit falukorv.

    Men för makthavarna är det såklart mycket viktigare att kunna peka på att x antal ”nya svenskar” har fått något att göra. Nej förlåt – SKA FÅ något att göra! För enligt erfarenheten brukar den här sortens ”satsningar” lanseras med pukor och trumpeter, för att sedan ömkligen rinna ut i sanden.

    Dessa ”nya svenskar”, som enligt den officiella propagandan består av idel raketforskare, är nämligen inte anställningsbara. Har man ingen skolutbildning utom kanske lite koranskola, där man lärt sig rabbla koranverser utantill, och knappast kan läsa, är man inte anställningsbar här i Sverige. Inte ens med subventionerad lön. Men då finns det ju socialbidrag…

    Halleluja, Amen! Sverige, dårarnas paradis.

    Liked by 4 people

  16. oppti skriver:

    I dagens P1 hörde jag att vi inte har någon arbetslöshet-dock med tillägget-bland svenskfödda.
    Men att den invandrade befolkningen fortsatt har det svårt finna jobb.
    De kommer från länder med andra kulturer, där kvinnor deltar i arbetslivet i mindre utsträckning än här. Kanske är en 50% arbetslöshet löst om vi kunde gå tillbaka till att kvinnor höll sig hemma och gjorde det jobb som nu utförs i förskolor och äldrevård.
    Är det ett dåligt förslag?
    Då kanske vi skall ha överseende med andra kulturer och acceptera arbetslösheten bland kvinnliga invandrare?
    Är det också ett dåligt förslag?
    Det är svårt att införa en radikal kultur, med kvinnor i arbetslivet, som Sverige har till invandrade grupper.

    Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      Visst — anpassa Sverige till de ”nya svenskarna”! Genial idé.
      Ja det är troligen kört att få DEM att anpassa sig till OSS, som det ser ut.

      Redan Mona Sahlin undervisade oss nån gång före millenieskiftet att den eftertraktade ”mångkulturen” skulle kräva ömsesidig anpassning!

      Tänk att det finns svenskar som aldrig lär sig uppskatta denna Sköna Nya Värld…

      Men dom är väl okunniga snustuggande lantisar allihop.

      Gilla

  17. svenne skriver:

    Finns det ett enda brott som BRÅ har ”förebyggt”. Jag har fått intrycket att dom bara tittar i backspegeln och försöker förringa de brott som inte har förebyggts med förklaringar som förekomsten av t.ex. ”socioekonomiska faktorer”, ”utanförskap” och ”arbetslöshet”.

    Nu pressar politikerna på för att det skall tas fram ”enkla jobb” för att förbättra integrationen. Vartenda ”enkelt jobb” kräver en såpass stor kunskap i svenska språket att den anställde kan förstå arbetsinstruktioner och säkerhetsföreskrifter både muntligen och på pränt. Om så inte är fallet så krävs att en person avdelas för att hålla uppsikt och hjälpa till för att arbetsuppgifterna utförs på rätt sätt utan risk för personskador. Den högsta tröskeln är nog inte komplexiteten hos de ”enkla” arbetsuppgifterna utan den är nog språkbarriären.

    I mitten av 1700-talet uppstod en konflikt då den engelska textilindustrin ville mekanisera produktionen med hjälp av ”Spinning Jenny”. Motivet till motståndet var att vissa manuella arbeten skulle försvinna. Ett handgripligt exempel för att skapa ”enkla jobb” vore väl att föreslå manuell snöskottning i stället för att använda bränsleslukande maskiner som spyr ut avgaser, men detta faller givetvis på sin orimlighet. Inte ens MP skulle våga driva denna fråga och dessutom tror jag att de som är måltavlorna för ”enkla jobb” inte ens skulle reflektera över att skyffla snö för hand i de volymer som krävs.

    Liked by 1 person

  18. tlidforss skriver:

    Detta inlägg påminner mig on en invandrare jag lärde känna väl för nästan 10 år sedan. Han sa till mig en dag, ja Sverige är fantastiskt, här sitter folk bakom spelmaskiner och spelar bort sina bidrag och pensioner, staten får via Svenska spel in skattepengar, sedan kan dom inte betala hyran eller räkningar, sociala betalar ut pengar tills nästa månad kommer och spelet fortsätter… Översatt till Sverige som helhet, Ebberöds bank för framtiden.

    Gilla

  19. Janne skriver:

    Partik har helt rätt, subvensioner snedvrider marknaden och i slutändan inte skapar några nya jobb. Vad man bör göra är att sluta importera arbetskraft från länder utanför EU till enklare arbeten och begränsa flyktinginvandringen som lder till att de nya invandrare kostar mer än de bidrar med.
    Staten kan inte skapa jobb, bara ändra förutsättningar för nyanställning.
    Efter ROT oc RUT avdragen har bruttopriset (före avdragen) blivit mycket dyrt. Nettopriset för kunden är fortfarande så högt att svartjobbet lönar sig bättre. Betala 200 kr/timmen (efter avdrag) för hämtning av barnen från dagis??

    Liked by 1 person

  20. Erik2 skriver:

    Jag tror den ursprungliga tanken från Keynes kunde fungera då. I 30-talets depression. Men problemen då var specifika och det gällde att bryta en deflationistisk spiral med allt lägre aktivitet i ekonomin. Idag har vi utjämnade inkomster och utjämnad levnadsstandard även om ytterligheter förstås finns. Keynes metod fungerar säkerligen sämre idag då alla pengar verkar i ekonomin oavsett om man ”köper prylar och tjänster” eller sparar på något sätt. Även sparade pengar verkar fullt ut i ekonomin idag. Däremot så kan man fundra över detta nya banksystem där nya pengar skapas via nya lån och förmedlas ut i ekonomin via främst bostadsmarknanden. Det är på sätt och vis Keynes tankar i annan form. Jag undrar om nästan inte mer än all tillväxt i ekonomin de senaste femton åren tillkommit via dessa nya pengar. Kan detta fungera i längden? Är det inte ett pyramidspel? Eller har vi äntligen här hittat ett sätt att ”skapa tillväxt”, dvs skapa jobb? Jag lutar själv åt att det senast hösten 2019 dyker riktigt djupt i ekonomin. Jämfört med 1990-talets kris så har vi den här gången en mycket smalare industriell bas att bygga på nytt från. Även inräknat nya ekonomins stjärnor (som f ö är briljanta, och jag tänker på t ex Skype, Minecraft, Spotify osv). Det konfiskatoriska draget i nya ISK-skattehöjningen och den indexerade punktskattehöjningen av fordonsbränslen är tydliga tecken på att det håller på att gå överstyr. Nu på toppen av en högkonjunktur borde det finnas stort utrymme för att balansera av offentliga budgetar med rejäla skattesänkningar. De här skatthöjningarna bär drag av desperation. För ISK särskilt, eftersom det ju numera i princip är enda sättet att själv spara av skattade pengar till sin pension. Det ska alltså konfiskeras. Ut hand i mund. Desperation. Rent skamligt faktiskt och det förstör hårt arbetande lojala människors framtid.

    Gilla

    • Erik2 skriver:

      Vad krångligt jag skriver! Ovanstående är alltså funderingar kring uttrycket ”skapa jobb”. Med klangbotten i Keynes och den nya moderna decentraliserade pengaskapningsprocessen där bankerna är huvudrollsinnehavare.

      Gilla

    • Lars skriver:

      Keynes tankar fungerar än idag. USA satsade mer på Keynesiansk politik 2008, men för litet, än vad Europa gjorde, och USA har gått bäst. Keynesiansk politik fungerar även mha automatiska stabilisatorer dvs statens utgifter består när inkomsterna ökar. Mycket av Keynes tankegångar integrerades med neoklassisk ekonomi och dominerade fram till 1970. Sedan fick tankarna om fine tuning av ekonomierna vika för monetarism.

      Gilla

    • Lars skriver:

      Glömde att du missförstår lite. Nu i högkonjunktur gäller att inte öka efterfrågan dvs sänka skatter eller öka utgifter. Tvärtom i lågkonjunktur. Jag är osäker på hur man ska se på de satsningar, det reformutrymme om 40 miljarder Magdalena pratar om. Det ska ju jämföras med den närmre 1000 miljoner offentliga budgetar omfattar. En hel del av utrymmet skapas av att andra utgifter inte är indexerade och skrivs upp automatiskt. KI hävdar man bör bromsa, bankekonomer är lite oklara. Vad jag kan se är att det inte finns behov av att hålla ett överskottsmål för statliga budgetar, statsskulden är ca endast ca 35 % av BNP Automatiska stabilisatorer genom skatter-utgifter finns ju och nu ökar inkomsterna medan utgifterna minskat och motsatt förhållande i lågkonjunktur. Magdalena har kanske tom tur och får se ökade utgifter och balanserad budget utan överskott slå igenom 2018 när det eventuellt är dags för ny lågkonjunktur, en del tecken pekar mot det, samma tur som när Borg mot allt bättre vetande sänkte skatterna på vad man var övertygad om var toppen av en högkonjunktur, men han hade tur, det blev precis lämpligt eftersom lågkonjunkturen slog till 2008 och dessutom finanskris. Ingves höjde räntorna 2007 för att bromsa, men fick snabbt göra tvärtom hösten 2008, innan dess hade han följt ECBs räntepolitik, men när krisen slog till sänkte han snabbt och därmed växelkursen för att hålla igång svensk exportindustri (och minska importen). Investeringar påverkas av låg ränta, men när efterfrågan inte infinner sig så blir det ändå inga investeringar. Privatpersoner tycker dock att det är billigt låna till bostäder.

      Jag tror knappast, som du funderade på, att man har uppfunnit smörjmedel för att undvika lågkonjunktur, utlåningen går i oroande hög grad till köp av tillgångsvärden (bostäder, aktier) och driver priserna på dessa trots att långsiktigt värdet måste bestämmas av en ström av framtida intäkter på dessa tillgångar. Jag är amatör men jag förväntar mig en krasch i Sverige.

      Gilla

      • Erik2 skriver:

        Jag tycker det är onödigt av dig att skriva att jag missförstår, för det gör jag inte. Du har en annan vinkling på det hela och gott så. Men jag önskar inte en offentlig sektor i samma omfattning som idag. Den växer dessuotm av sig självt. Går det med överskott så har för mycket skatt tagits in. Höjda beskattningen på ISK är en skandal som förstör människors liv och det är en varninssignal när man tjuvar så flagrant av hederliga människors besparingar. Sedan om investeringar och efterfrågan; Hur stor efterfrågan fanns det på iPhone eller T-Ford innan investeringar för att hitta på, tillverka och skeppa till kund skett? Det sitter ihop och båda driver varandra ibland.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Jag menar att du missförstått Keynes (och likaså modern nationalekonomi). Jag anser att om man ska sänka skatter så ska man börja med att sänka utgifter och utgå från ett balansläge mitt emellan hög- och lågkonjunktur. Förvisso kan jag ha missuppfattat dig, om man t.ex utgår från ökad BNP så finns ju ett läge även i högkonjunktur, men man blåser på högkonjunkturen och kan skapa överefterfrågan och inflation. Arbetslösheten är låg idag bland svenskfödda. Så jag tror du missuppfattat. Det handlar definitivt inte om olika perspektiv i det här läget, möjligen om olika teori.
        Diskussionen om offentlig sektors storlek är vi troligen inte så oense om egentligen, utan snarare om Keynes politik kring att hävda depression, recession, om det är tillämpbart idag. Förvisso hade man även en deflationskris, som vi undvikit med expansiv penningpolitik, men även med expansiv finanspolitik.

        Sorry om jag trampade dig på tårna. Det var inte meningen. Jag tyckte snarare att det var intressanta frågeställningar du tog upp.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Says lag sa att sparande automatisk används för investeringar. Det trodde man på under femtio år tills Keynes slog hål på det.

        Investeringar driver ekonomin, det trodde Keynes på, men utan efterfrågan inga investeringar. Här är inte enbart räntan väsentlig, ansåg Keynes, utan risken med en investering när efterfrågan är låg.

        Aggregerad efterfrågan och aggregerat utbud införde Keynes som begrepp. Det handlar om summan av olika investeringar, en telefon här, en bil där, tillsammans blir det ett monetärt belopp som är den aggregerade efterfrågan och poängen är att det är vad statsmakterna kan påverka.

        Investeringar skapar inkomster i flera led så även efterfrågan påverkas.

        Visst hänger det ihop, det är ett dynamiskt (föränderligt system) med många endogena variabler.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Aggregerade investeringar skulle det vara. Produktionen ger inkomster. Inkomster sparas eller konsumeras. Konsumtion är efterfrågan. Lätt som en plätt eller….. lättare säga att ‘SÄNK SKATTEN’.

        Gilla

    • Lars skriver:

      Skatten på ISK är rätt bedrövlig, men ska nog ses som att skatten är satt som en procent mot statslåneräntan som pga minusräntor är extremt låg. Det är bedrövligt och ändå lönar det sig med ISK även om ändringen inte ger stabila spelregler – men kan ändras snabbt under ny regering. Bedrövlig eftersom det är valfläsk och anpassning till V. Men inga stora belopp.

      Gilla

  21. weasel skriver:

    En dag för ca 3 år sedan skulle jag käka lunch med min före detta arbetskamrat.
    På väg till tunnelbanan gick jag som alltid förbi de tre nyanlända. De satt på sin vanliga bänk och talade på något språk som jag inte förstår. Som alltid stod deras skräp-plockarvagn parkerad bredvid bänken.
    Väl nere i tunnelbanan slog jag mig ner på bänken och väntade på tåget medan jag studerade de två nyanlända som var upptagna med att göra ingenting.
    ”Stockholmsvärd” läste jag på deras jackor.

    Vid lunchen frågade jag min före detta arbetskamrat (som inte är nyanländ ) vad han hade gjort på under veckan på sitt FAS 3- arbete.
    Han berättade att han hade stekt pyttipanna en dag och lackerat ett bord en annan dag.

    Ingen av de sex personerna som nämns ovan var ”arbetslös” …

    Liked by 1 person

    • Janne skriver:

      En del som går på gatan med tanken att de skall plocka skräp är från Somalia, de gör inte mycket och pratar bara med varandra. Lär de sig svenska på jobbet?

      Gilla

  22. bengtakewennberg2017 skriver:

    Det är en intressant reflektion. Tänk så många besserwissrar det finns. Och tänk så ofta som de har fel. Det vill säga att det inte alls blir som de har tänkt. Det kan bero på ett fenomen som Sverker Lundin har kallat ”verklighetsoptimering” – det vill säga att man tror att man i princip har rätt men att det bara blev ett litet fel på vägen. Lundin föreslår att vi istället borde syssla med ”verklighetsprövning” (vilket alls ingen gör). Kolla EDUCARE 2016:3 sidorna 38-62

    Liked by 1 person

  23. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Staten är som alla organismer, den har ett uppdrag: Att växa.
    En stat växer genom att producera fler politiker o tjänstemän, fler departement o institutioner.
    Mer skatter säkrar denna ständiga tillväxt.
    Hur samhället utvecklas är sekundärt i sammanhanget.
    Alla stater, stora som små, drömmer om att bli en superstat. Det är målet.

    Gilla

  24. Aha skriver:

    Det där med jobb är knepigt. Själv är jag förundrad över att kompetenserna är så jämnt fördelade så att så många som hälften av befolkningen, 5 miljoner blir efterfrågade – företag/organisationer vill ju egentligen bara ha de bästa. Drygt en tredjedel av befolkningen står utanför arbetsmarknaden på grund av att de är barn eller pensionärer. Resten, en sjättedel är sjukskrivna, arbetslösa, studerar eller gör något annat (Ekonomifakta).
    Den relativt höga efterfrågan av manskraft torde förutsätta ett jämlikt samhälle där man alltså någorlunda har förmått tillgodogöra sig färdigheter i nivå med andras. Kanske kan man säga att hög sysselsättning av produktiva jobb förutsättter hög jämlikhet.

    Engellau skriver om nonsensjobb och sådana torde förvisso finnas i ett icke föraktligt antal inom offentlig sektor. Även större företag drabbas av åkomman, och där kan glidare med (med hög överlevnadsförmåga) hittas på många nivåer.

    Utifrån detta tycker jag att det skulle vara sannerligen intressant om alla arbeten/yrken grupperades efter hur operativa/konkreta de är för våra standardökningar och för våra välbefinnanden (sjukvård, underhållning och liknande). Högst upp skulle då de hamna som bygger och konstruerar. Nästa grupp skulle kunna vara planeringsjobb, utveckling och forskning.
    Intressanta arbetsgrupperingar blir då de yrken som behövs för att korrigera beteenden såsom socionomer, personalvårdande insatser etc. En annan intressant grupp är mängden yrken/arbetstimmar som behövs för att motverka brottslighet, dvs alla inom rättsväsendet. Så där håller man på tills alla yrken/arbetsinsatser är kategoriserade (inkl. mängden arbetstimmar per kategori).

    Frågan blir då; hur många procent av våra arbetstimmar leder till standardökningar och välbefinnanden? Mer än 50%. Mer än 75%? Eller för att återgå till artikelns tema;
    Hur många % timmar av våra jobbinsatser kan sägas vara nonsensjobb?

    Gilla

  25. Gösta Svensson skriver:

    Egentligen är det lite lustigt att man talar om att”skapa jobb”. Hela mitt liv har gått ut på att vara rationell för att på så vis minimera jobbinsatsen med bibehållen utdelning.

    Ok, jag fattar vad man menar, men språket är förrädiskt, man måste vara omsorgsfull när man använder det. Folk kan ju få för sig att ”sysselsättning” är lika värdefullt som verkligt jobb.

    Liked by 2 people

  26. Christer Hanefalk skriver:

    Har alltid lett lite för mig själv när jag hör en politiker säga att ”vi måste skapa fler jobb” eller att ”mitt parti är bäst på att skapa jobb”. Sanningen är ju att ett jobb (långsiktigt!!) aldrig ”skapas” (utom socialistiska diktaturer förstås…). För att ett jobb ska uppstå krävs att det finns ett behov! Och – utöver behovet – så krävs att det finns såväl vilja som förmåga att betala för att få behovet tillgodosett.
    Många har svårt att tro dessa ord: Sanningen är att inget kommersiellt företag någonsin skapas för att grundaren/grundarna har som utgångspunkt att han eller hon vill anställa så många människor som möjligt!
    Det är precis tvärtom: man vill anställa så få som möjligt – man anställer aldrig om inte marginalnyttan av anställningen överstiger marginalkostnaden.
    Det enda (!) politiker kan göra är att skapa förutsättningar (!!) för människor som har idéer som kan kommersialiseras och som har kraft och förmåga att genomföras sina idéer.
    Det som oroar mig i dessa dagar är att det finns omkring 100.000 småföretag (enmans- och fåmansföretag) som har en ägare/grundare som är pensionsmässig eller som kommer att pensioneras före 2020 och där det inte finns en naturlig efterträdare. För mig är det ofattbart att man inte inom Arbetsförmedlingen kan skapa ett enkelt system som gör det möjligt för en yngre person att ta över en väl fungerande liten verksamhet under en period på 2-3 år. Är det så enkelt att 2-3 år är för lång tid för en organisation (AF alltså) där allt verkar styrt utifrån halvårsperspektiv? Eller är man totalt omedveten om möjligheten? Det fina i ”kråksången” är ju att här handlar det inte om att ”skapa” jobb – här är det jobb som finns!
    För det kan väl ändå inte vara så illa att det inte finns unga som vill ta över fungerande verksamheter??

    Liked by 2 people

  27. Kenneth Lundgren skriver:

    Det är inte bara ”jobbskaparbranschen” som är ett skådespel. Det finns i många offentliga projektverksamheter.

    Staten fördelade för ett antal år sedan hundratals miljoner kronor av våra skatteinbetalningar på projekt för energiforskning. Detta utvärderades senare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

    Studien visade att jobb skapats i myndigheterna som fördelade skattemedlen och att politiken kunde framhålla att man tog energiproblemen på allvar.

    De som fick skattemedlen var de etablerade institutionerna som många gånger satte nya etiketter, läs energi, på gamla verksamheter. Med nya anslag kunde man anställa fler och köpa modern utrustning.

    Gilla

  28. Lars skriver:

    Ekonomiska ideologier och vetenskap ger en bild av världen som ligger till grund för partiernas agerande. Patriks text är bra, men jag vill ändå ta upp ett några saker som man kan påverka för att skapa jobb.

    1) Investeringar, statliga investeringar i forskning, utveckling, infrastruktur.
    2) Företagsklimat och arbetsmarknads klimat eller förhållanden mellan fack och företag
    3) Skattenivå generellt beroende av kostnadssidan av offentlig verksamhet
    4) Utbildningssystem
    5) Invandringspolitik

    Jag ser ändå en möjlig princip regel för hur man bör begränsa offentliga åttaganden i form av att där konsumenten, individen eller företaget, har möjlighet att själv avgöra nytta och innehåll i en tjänst eller vara och där externaliteter saknas så bör man avstå från offentlig subventionering. Men en sådan slutsats måste kvalificeras med restriktioner kring t.ex. sjukvård, där tjänsterna måste ransoneras och där man inte vill att människor ska behandlas olika. Utbildning är ett annat område. Likaså ta hänsyn till skattekilar som gör privat konsumtion av tjänster alltför dyr. Man hamnar nog ändå i att man måste analysera vart område för sig.

    Människor är bundna till tidigare ställningstaganden och identiteter. Jag ligger t.ex. definitivt på vänstersidan utan att kunna förlika mig med S, V, Mp. Har svårt acceptera borgerliga partier (fast jag röstat på ett par ett par gånger). Det hänger ju på vissa frågor där jag ser hur de misshandlar sin förståelse av hur världen fungerar och på hur jag ser långsiktigt på förhållanden in det kapitalistiska systemet. Vissa frågor blir då fokusfrågor.

    Jag kan t.ex. inte med hur Alliansen misshandlat sjuka, halta och lytta. Jag får rapportering om hur det går till på en del företag, det är inte en vacker bild av hur man gör sig av med folk t.ex. personer som är utbrända. Det är ju så, tänker jag, att det finns fog vara restriktiv med lönsamhet och möjlighet bli sjukskriven för de som är friska! Den sjuke är däremot bara en kostnad.

    Den andra frågan av största vikt är historiskt kunskap om hur näringslivet faktiskt strävar efter vinst –
    vilket är positivt – men på vägen kan ignorera hur människor har det eller hur samhället drabbas – och att det inte handlar om människor som fungerar som ämbetsmän i statliga verk, lojala, sakliga, vederhäftiga, omutliga osv.

    Den tredje frågan handlar om kapitalismen som system, att den behöver styras och regleras i olika avseenden och att på egen hand så genereras orimliga inkomst skillnader, depression och recession, otillräckliga investeringar, fungerar bäst på kort sikt och att det som nationalekonomerna belyst, det finns massor med fallissemang hos marknader, det är inte perfekt konkurrens, konkurrensstrategier handlar om att begränsa konkurrensen,

    Den fjärde frågan handlar om hur de tror människor fungerar, att det är egen vilja som styr, eller att allt handlar om egna värderingar. Snarare så uppstår värderingar i olika system.

    Så även jag har en bias, men jag inser att man kanske ska försöka befria sig och se lite sakligt på partierna dvs. både på kort sikt och. lång sikt.

    Liked by 1 person

  29. karlhsandin skriver:

    Tänk er ett samhälle där ett tionde går till det gemensamma. Det låter bibliskt, ändå var det ungefär det skattetryck vi hade i Sverige innan Palme introducerade välfärdstaten med höjda inkomstskatter, momsen, arbetsgivaravgifterna, strukturrationaliseringen och arbetslösheten som påföljd.
    Samtidigt infördes månadslön istället för veckolön som, beräknat på årsbasis, berövade löntagaren en hel månadslön, följt av att man införde procentuella löneökningar vilket, enligt all matematik, innebar ökade inkomstklyftor i samhället.
    1965 arbetade jag som piccolo på ett hotell i Göteborg. Brutto tjänade jag 100 kronor i veckan. På den summan betalade jag 20 % i skatt! Resten fick jag ut i form av kontanter, i ett brunt lönekuvert, utan någon bank som mellanhand. Ändå fanns det, också på den tiden, vård, skola & omsorg som många menar var mycket bättre än den vi hör talas om idag.

    Gilla

  30. Erik Björn-Rasmussen skriver:

    Patrik!
    Du skrev: ”Inflammerade blindtarmar bortopereras”. En elegant kort beskrivning av sjukvården som i Sverige kostar 500 mdr/år.

    I min kommande bok om sjukvården leder jag i bevis att och även varför politiker inte bör syssla med att leda sjukvården. Vilket de gör idag. Detta att politiker fortfarande sitter kvar vid denna kolossala politiska köttgryta och slevar i sig partipolitiska fördelar är visserligen inte så förödande som U-hjälpen. Men det är illa nog. Det leder nämligen till både slöseri och lidande för de patienter som kommer i kläm i ett allt mer dysfunktionellt system. Detta ligger nära oss själva. Dessutom kommer denna fråga med all sannolikhet bli mycket het under valrörelsen. Dags att agera! Dags att DVN återupplivar HSF-kampanjen från 90-talet! http://www.dnv.se/?s=hsf

    Gilla

  31. Bo Svensson skriver:

    Flyktingars och lycksökares arbetslöshetsproblem har sin lösning i att de får jobba med infrastrukturen i de flyktingasyler som måste ordnas någonstans i Nordafrika och där vi framdeles satsar merparten av de resurser vi är beredda att ägna ändamålet hjälp åt flyktingar och lycksökare. – Nedtrappning till noll av prestationsfria bidrag.

    Det kanske också kan bli läge att ordna en främlingslegion av alla sysslolösa aggressiva unga män kunniga i de språk som talas i diverse konflikthärdar.

    Gilla

  32. tobbewallin skriver:

    Patrik skriver:

    ”Den första åtgärden är att försöka anpassa arbetskraften till de krav som arbetsgivaren antas ställa. Det kallas utbildning och kan omfatta allt från hur elektriska kablar ska kopplas till etikettskurser om att en anställd ska ta av sig mössan och komma i tid till arbetet. Varje dag. Är detta att ”skapa jobb”? Det vet man inte eftersom man inte vet vad som skett om staten dragit sig tillbaka och sagt åt folk att de fick försörja sig på egen hand så gott de kan. Möjligen hade det skapats fler jobb på det viset, det har man ingen aning om.”

    Patrik har faktiskt fel på den punkten.

    Allt annat lika hade det SJÄLVKLART skapats mer arbete om staten dragit sig tillbaka, d.v.s bidragen dragits in. Vad är alternativet ? Att människor frivilligt skulle rulla runt på rygg och dö?

    Problemet – inte bara inom sjuklövern utan tydligen även för Patrik – är att arbete på något sätt ska kunna skapas utan att någon behöver tvingas till någon obehaglig och oönskad förändring av typ att bli av med bidrag och tvingas ta ett lågavlönat arbete.

    Detta är omöjligt på grund av att Sverige numera har en helt egen analfabetbefolkning som på något sätt ska försörjas. Och den växer!

    Sverige behöver en låglönearbetsmarknad! Exempelvis TEKO-industri.

    Varför?

    Det går inte att utvisa egna medborgare! Och! Det tar högst 7 – 10 år för varje nyanländ analfabet att bli svensk medborgare!!!

    Gilla

  33. Per Eriksson skriver:

    I dagens lånedopade ekonomi kan den som vill arbeta, möjligtvis med undantag för vissa orter som Pajala, Norberg etc – frågan är om en icke ringa del av de arbetslösa verkligen vill arbeta ?
    Men det är klart, arbetslösa journalister, politiker, artister tar inte vilka arbeten som helst.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s