Borde Sverige vara (mer) finskt?

Anders Leion

För drygt två hundra år sedan rodde en man från någonstans i Österbotten till Umeå i Västerbotten. Han hade varit soldat i det krig i vilket Ryssland ryckte loss den östra rikshalvan från den västra. I Sverige blev han indelt soldat vid Västerbottens Regemente. Han kom också att bli min farfars farfars far. Han tilldelades ett torp och namnet Lejon.

För hundra år sedan blev Finland självständigt.

För 96 år sedan gifte sig en av mina morbröder med en finländsk änka. Hon hade mist sin man ett par år tidigare. Han ansågs vara röd därför att han var tullare och alltså avlönades av ryssarna. Också svärfadern var tullare. De fördes ut på isen utanför Vasa, stoppades ned i en vak och drogs upp i en annan. Uppe på isen lades de i en hög med andra, som fått samma behandling. De som rörde på sig stacks med bajonett. Konstigt nog överlevde mannen (men inte svärfadern). Mannen flydde till Sverige. Hans fru tog sig också över. Han fick arbete vid ett sågverk. Hans uppgift var att med en liten öppen motorbåt samla ihop det timmer som vid skiljet inte sorterats rätt. En dag snoddes hans arbetsblus upp på den öppna motoraxeln. Han klämdes ihjäl.

Morbrodern som gift sig med änkan hyrde ut övervåningen i sin villa till två finnar. En dag var en av dem försvunnen. På våren, när snön smälte bort, blev han synlig i trädgården. Min morbror häktades, men den andre finnen visade sig vara den skyldige.

Vid en dansbana några år senare såg min far hur en man klev fram till banan och sköt en av de dansande. Det var en uppgörelse för något som hade skett under inbördeskriget.

För 76 år sedan stupade min frus morfar, som svensk frivillig, vid finnarnas återtagande av Hangö under början av fortsättningskriget.

För 53 år sedan bosatte jag mig i Kallhäll. Där fanns det de första åren tre kassor i Konsum. I en av dessa satt en tysktalande kassörska (bruket hade tagit emot många fördrivna sudettyskar), i nästa en finsktalande och i den tredje en svenska. I sandlådan lekte många barn på finska. Jag bestämde mig för att lära mig finska. Det har jag också (i viss mån) gjort. I vintras gick jag en kurs på Stockholms Universitet om sverigefinnarnas historia. Vi var 21 elever. Jag var ende svensk.

Under detta jubileumsår uppmärksammas mycket av finsk historia och man begrundar vad som format Finland. Som en del av denna eftertänksamhet kan man se YLE:s (Finlands SVT) repriserande av den i Finland mycket uppmärksammade och ofta utskällda serien Suomi on Ruotsalainen – Finland är svenskt. Här nedan länkar jag till två av programmen. Se dem och sedan de andra åtta! De är mycket lärorika – och ofta roliga. (I nedre högra hörnet uppträder Txt. Klicka på det och sedan på ordet ruotsi som då visas. Då textas programmen på svenska.)

Sista, sammanfattande del av Suomi on Ruotsalainen
Första delen av Suomi on Ruotsalainen

Finland har alltså påverkats mycket av Sverige – vilket är alldeles självklart och oförnekligt. Men det kan formuleras annorlunda: Det månghundraåriga samboendet i ett och samma rike formade samtidigt båda rikshalvorna under ett ömsesidigt givande och tagande. Vem som tog emot mest och vem som gav mest kan vara mindre väsentligt, men man kan också fråga sig om vi i Sverige borde lärt oss och behållit något som vi nu skulle kunna ha haft nytta av.

Jag tror det. Skol-, försvars- och invandringspolitiken – bland annat – kan illustrera det jag menar.

Den svenska och finländska skolan skiljer sig åt i olika avseenden. Det kan därför vara vanskligt att försöka förklara den finländska skolans mycket bättre resultat. Olika debattörer är ändå eniga om en sak: Lärarna har högre status i Finland och därmed söker sig också de bästa studenterna till lärarutbildningarna. Finland har en forskningsbaserad lärarutbildning och yrket ses som jämbördigt med läkar- och ingenjörsyrkena. Det är roligt att vara lärare i Finland. Ungdomarna väljer yrket för den frihet och självständighet det erbjuder. Detta är helt motsatt den svenska verkligheten: Skolan är överstyrd och de svenska lärarna maktlösa.

Finland, som inte hör till någon militär allians, förbereder sig på att avvärja militära hot utan stöd från utomstående. Finland har ett territorialförsvar – hela landet skall försvaras – och har därför också allmän värnplikt. Landet har en försvarsmakt med betydligt mer än 200 000 soldater – och avser att utöka denna till knappt 300 000. Sverige har ett skal- eller tröskelförsvar, dvs främst flygvapnet skall hindra utländska makter från att ta sig in i landet. Armén är mycket liten. Man lyckades i fjol bara rekrytera ett drygt tusental soldater (mot det planerade antalet 4 000). De stannar i genomsnitt fyra år mot det önskade 6–8 år. Det faktiskt tillgängliga antalet verkar annars vara en hemlighet. Det kan man förstå. Den nyinförda, begränsade värnplikten kommer inte att väsentligt ändra på detta.

Skillnaderna mellan den invandringspolitik som de båda länderna bedriver är välkända. Resultatet är i alla fall att Finland har ett jämfört med oss obetydligt antal medborgare med utländsk bakgrund.

(Det finns också andra lättbeskrivna skillnader mellan länderna. Finland har en kriminalpolitik som fungerar. Det har inte vi. Osv.)

Jag tror man kan sammanfatta dessa skillnader så här: finländarna är mer realistiska och pragmatiska. De är mer traditionella. De tror på sakkunskap och professionalism. De är inte rädda för hierarki. Den svenska skolan men också sjukvården och kriminalpolitiken och andra områden lider av avprofessionalisering. Politikerna lokalt, regionalt och nationellt fruktar yrkesmän – därför att de själva känner sig teoretiskt och praktiskt illa utrustade. De törs därför inte lita på professionerna utan detaljstyr. Följden blir tungrodd administration, dålig arbetsmiljön och förstörd arbetsglädje.

Förklaringen till Finlands inställning är främst historisk. Under nittonhundratalets första hälft fick man utstå fyra krig: Inbördeskriget, Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget (man tvangs av ryssarna att driva tyskarna ur landet). På YLE finns också Suomi on Suomalainen. I den berättar finländare hur de ännu idag – också de nya generationerna – påverkas av krigen. Tyvärr finns ingen svensk text.

Sverige borde vara mer finskt. Helst utan att behöva skaffa sig egen krigserfarenhet. Återstår att lära av Finland.

24 thoughts on “Borde Sverige vara (mer) finskt?

  1. Gösta Svensson skriver:

    Det låter lite paradoxalt att finnarna på ett sätt verkar vara mera för hierarkier och traditionell maktfördelning, och samtidigt verkar låta de enskilda lärarna på golvet bestämma och ta eget ansvar. Det sistnämnda låter mera som något som skulle återfinnas i en ”modern” platt organisation.

    Förklaringen ligger kanske i att i Sverige har plattheten drivits in absurdum och även kommit att omfatta de som varken har tillräckligt med erfarenheter eller kunskaper för att vara med och bestämma, nämligen eleverna? Detta har skapat en situation där ”alla” är ansvariga, och när alla är ansvariga, är i praktiken ingen ansvarig.

    Liked by 6 people

  2. Magnus Furugård skriver:

    Helt rätt.Vi måste börja lära ut historien om vår gemensamma historia. SR P1 utlandskorrespondenterna hade härom dagen ett inslag om Finland. En fråga ifrån en lyssnare var då varför de kallade Helsinki för Helsingfors och menade att det var kolionalism. En man, med tanke på den sjungande svenska dialekten, uppenbarligen bördig ifrån Finland var då tvungen att upplysa om kyrkoböckerna i Helsinge socken ifrån 1100-talet, det som idag utgör Helsingfors stad. Att svenska riksdagsmän på den tiden också kom ifrån hela Finland är något som få tycks veta i Sverige. Och vi kan hålla på att räkna upp i all oändlighet. Tack för tipset om programmen.

    Liked by 3 people

  3. Ulf Claësson skriver:

    Lära av Finland? Av alla länder!?
    Jo-jo!
    Jag skrev detta inte för så länge sedan i en kommentar här på DGS, och jag upprepar den:
    Ishockey och friidrott är surt nog, men att så till den grad förnedra sig till att tillstå att några – snällt sagt – finnpajsare skulle ha något att lära ut i en av svensk socialdemokratis paradgrenar, skolan (och övriga grenar med för den delen), ja det vore en prestigeförlust av apokalyptiska dimensioner.
    Det svenska folkkynnet uppvisar förvisso många försonande drag, men det sämsta (jämte allmän missunnsamhet) är nog den sedan Erlanders/Palmes dagar framavlade dumdrygheten.

    Liked by 3 people

  4. Jaxel skriver:

    Sverige borde absolut bli mer finskt. Vi borde gå ihop med finländarna i en ny stat. Fast vid närmare eftertanke – nej. Svenskarna skulle ju bli i stor majoritet så det vore nog inte mycket vunnet.

    Vi borde gått ihop med övriga nordbor – någon gång inte allt för långt efter kriget. Idag eller de senaste tjugo till trettio åren är tanken dock befängd – de övriga nordiska länderna skulle aldrig vilja vara med och dela våra problem.

    Lite konstigt dock att en nordisk union inte ens funnits på ritningsbordet tidigare.

    Liked by 1 person

  5. Moab skriver:

    Jo det borde vi. Det är nog inte dumt råd, liksom japaner tidigare kom hit för att studera vår äldrevård så skulle vi kunna resa till Finland. Men först och främst måste vi göra oss av med etablissemanget, och tyvärr har vi tydligen inte nått nog med kaos för att detta skall ske. Jag tror det är signifikant att en grupp yngre män mötte upp och demonstrerade mot de ensamkommande, om de var sk nazister eller annat är irrelevant. Det signifikant är att de unga i Sverige är en krutdurk, de är duperade men kommer inte att kunna missa verkligheten, det är de som blir nerslagna, skall dela skolbänk med äldre haschrökande afghaner och somalier, blir våldtagna, blir utkvoterade till utbildningar osv. Man kan inte dölja för ungdomar vem som står för brotten, det är de som får handen mellan benen på festivalen. Jag tror att många av dessa kommer att gå direkt till något annat än SD, och jag är häpen över all de som fortfarande stöder M, L och C, inser de inte att de plöjer och sår för något med mera beslutsamhet än SD? SD börjar tillhöra gamlingarna och alla vet att ungdomar söker något nytt, den som först kan paketera en mera rak ungdomlig invandringsfientlig politik, kanske utan SDs vurmande för välfärdstaten, kommer att kunna skörda, kanske inte än, men när vi passerar 10,000 våldtäkter om året? Jag tror personligen att nyckeln är att dumpa nazismen, släpp antisemitismen och fokusera på muslimerna som alla kan se med egna ögon utgör ett hot. När blev någon senast tafsad på av en jude? Det högerparti som först håller sig till observerbara fenomen som grogrund och inte gamla konspirationsteorier kommer att få många röster.

    Jag undrar på samma sätt vilken den yngsta läsaren av denna blogg är? Jag har själv aldrig haft problem med gubbar, utan sökt de som vet mer, äldst var Aage Bohr. Det fanns någon gumma, jag minns väl när jag satt bredvid Cecilia Jarlskog på ett flyg och hon gick igenom sina overheads, och ritade färgglada blommor på allihopa. Det är dock mitt intryck att unga lär sig av unga, i synnerhet i de lägre samhällsklasserna, alá Robert Blys ”Sibling society”. Många ord för en undran om man kan skapa ett forum för yngre, de som är 20-40 år gamla? Eller är vägen fram att bryta den åldersuppdelning vi har i ”Sverige”, att återigen uppskatta erfarenhet och visdom över ungdomlig entusiasm och naivitet? Hur göra det, hur få yngre läsare till DGS? Den journalist/komiker som Patrik har knuten är kanske en väg och mina barn tycker videon ”Kasta sten på polisen” är rolig, gjord av en annan komiker. Jag säger att invandrarkillar är gnälliga, de nickar och skrattar åt 88an och vädret. Annars försöker jag få mina barn att läsa böcker, nästan en subversiv handling. Men man måste vara försiktig, Bamse är otroligt försåtlig, Nina Kanin är en kvinnlig hjälte-journalist långt modigare än hennes fege snälle man.

    Så vi har fortfarande en del goda förebilder som Finland, men först måste de som står ivägen bort, får vi gamlingar inte bort dem så kommer de yngre att splittra ”Sverige” i ett pk-block och ett inte invandringskritiskt block utan ett invandrarhatande. Jag gissar att det kommer att vara mera krut i det invandrarhatande blocket.

    Liked by 5 people

    • OT skriver:

      Scouterna har rest till Stockholm för att stödja barnens strejk.
      Afghanska ”barn” strejkar. Strejk förrestende har väl inget jobb att strejka från, eller strejkar de från bidragen och boendet?

      De gillar väl inte att deras ålder skrivs upp och att de ska utvisas till Afghanistan, ett land som inte alls är lika illa som alla batiktanter ger sken av.
      Följ @Rektorhamid som är afghan, som reser runt i landet och ger en helt annat bild av landet än vad Som görs här i Sverige.

      Liked by 1 person

      • P skriver:

        Jag blev nyfiken på vilka det är som är medlemmar i gruppen ‘Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!’ så jag kollade igenom gruppen.

        Jag noterade snabbt att det var mest mogna kvinnor.

        Många av dom är direkt beroende av afghanerna genom sitt arbete, eller företag .
        En snabbkoll, här ett axplock:

        V o B Syd AB
        http://www.allabolag.se/5566504204/v-o-b-syd-ab

        Vinst 13 miljoner

        Behandlingskonsult AB

        http://www.allabolag.se/5567471320/b…all-aktiebolag

        Vinst 240 Tsek

        Vår Ljus AB
        http://www.allabolag.se/5564854791/aktiebolaget-varljus

        Vinst 6 miljoner .

        Familjeterapeuterna Syd AB
        http://www.allabolag.se/5569148686/f…euterna-syd-ab
        Vinst 630 tsek.
        Det skrivs ofta om VIK (om jag minns rätt ) här på bloggen, listan bär väl syn för sägen.

        Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        De strejkar för att de vill ha en iphone8, det handlar om deras liv. Sen struntar jag i hur Afghanistan är, jag röstar på den som får ut detta patrask. Tur jag inte anmälde mina barn till scouterna, det var mer av pedofilparanoia, men den ena galenskapen utesluter inte den andra. Finns det något föreningsliv som är fredat från pk?

        Liked by 1 person

      • Vax skriver:

        Personer som fått avslag vägrar acceptera beslut från Migrationsverket och migrationsdomstolen, utan kräver att ändå, trots avslag i enlighet med svenska lagar och bestämmelser och internationella konventioner, få stanna här. Personer som ännu inte fått sina beslut kräver att få positiva beslut, det vill säga att få stanna för att de ”vill leva här och bygga sin framtid här”. Men så fungerar det inte i något land på jorden och ska givetvis inte göra det i Sverige heller. Asylprocesserna och besluten efter dem ska respekteras och efterlevas. Sverige ska inte vara ett land dit man kan komma och kräva att man ska få stanna oavsett skäl eller inte.
        http://meritwager.nu/allmant/galenskaperna-kring-sa-kallade-ensamkommande-barn-maste-fa-ett-slut/

        Liked by 2 people

      • Underdog skriver:

        En serie av orimligheter. Personer som har bott i Iran i 10-20 år tar sig med hjälp av betalda smugglare ensamma eller, mer troligt, i grupp hela vägen till Sverige genom ett antal främmande (och fredliga) länder och över många gränser. När de kommer fram blir de plötsligt ensamma barn som vi måste ta om hand. De söker asyl för det är så hemskt i deras hemland Afghanistan. När de befinns inte ha asylskäl vägrar de låta sig utvisas till Afghanistan där de säger att de inte känner någon eftersom de bott i Iran. Hur kan det komma sig att svenska medier inte ser det orimliga i att det är svenska skattebetalare som skall ta ansvar för deras och i förlängningen deras familjers försörjning?

        Om man tycker det vore det väl bättre att helt enkelt flyga hit alla i Iran bosatta Afghaner som så önskar så sparar alla pengar och vi behöver inte göda smugglarna (inget jag förespråkar n.b.)?

        Liked by 2 people

  6. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Just återkommen från en längre seglingstur i Finland kan jag bara instämma. Att vara i Finland känns som att bli tillbakaflyttad ett antal decennier i tiden till något enklare, rakare och hederligare. Ett exempel son jag vill lyfta fram: Jag har ingen statistiskt belagd bild men intrycket är att man har en mera levande landsbygd med mera småskalig verksamhet, bara det är en positiv sak.

    Liked by 2 people

  7. Magnus Rosensparr skriver:

    En underbart kristallklar och träffsäker analys av Sveriges nuvarande belägenhet efter drygt 200 år av Törnrosaliknande djup fredssömn parad med de senaste 90 åren av inåtvänt infantilt och socialistiskt dröm- och flumtänkande. Tur att vi har ett så näraliggande mönsterexempel som Finland den dag vi ska återuppbygga vårt kära men totalförstörda Sverige.

    Att Sverige skulle skaffa sig krigserfarenhet genom att bli angripet av någon främmande makt får betraktas som ytterst osannolikt, men vi kommer att göra det genom det sannolikt oundvikliga kommande svenska inbördeskriget. När det är utståndet kommer vi att behöva föredömet från vårt broderfolk i öster.

    Liked by 3 people

  8. Hans Kindstrand skriver:

    I Finland har praktiskt taget alla släkt och vänner som är, eller har varit bosatta i Sverige – vilket ger finländarna en betydande fördel. Man har järnkoll på vad som händer i Sverige och Sverige ses i mångt och mycket som det avskräckande exemplet. En del återvändare har under en tid bott i våra ”socialt utsatta områden”. En erfarenhet som beskrivits som ”där kan man ju inte bo” och ”så får det absolut inte bli hos oss i Finland”.

    Liked by 6 people

  9. Monica Eliasson skriver:

    Så intressant att läsa din familjehistoria! Den förklarar mycket av skillnaderna mellan svensk och finsk mentalitet. Finländarna har fått kämpa för sin överlevnad. Vi svenskar har genom långvarig fred inte tvingats göra samma bittra erfarenheter. Vi har blivit fredsskadade eller dumdryga, som någon skrev.

    Du skriver angående skillnader i skolsystem: ”Den svenska och finländska skolan skiljer sig åt i olika avseenden.” Det är sant. Men om man bara går tillbaks till svenskt 60-tal och jämför de båda ländernas skolsystem ska man finna att de i stort sett är identiska. Det är Sverige som genomfört en rad experiment på skolans område, medan Finland suttit still i båten och bevarat det skolsystem som fungerade väl i båda länderna. Tänk bara på sådana politiska ”reformer” som genomförandet av den svenska grundskolan, gymnasieskolan, avskaffandet av studentexamen och yrkesskolor, minimering av betygssättning (S, MP och dåvarande Vpk verkade länge för att helt avskaffa betygen).

    Det som den svenska skolan hade kvar ända fram till 1968, då Palme avvecklade det gamla studieförberedande gymnasiet, frodas i all välmåga fortfarande i finska skolan idag. Jag tänker då på att man i Finland fortfarande med framgång har bevarat: studentexamen med studentskrivningar och muntlig tentamen, det gamla betygssystemet (A, a, AB, Ba, B, BC, C, D) samt inte minst självständigheten, auktoriteten, statusen och populariteten i läraryrket, som också fanns i Sverige fram till 1968. Då hade läraryrket en vacker titel, som Palme likaledes avskaffade, nämligen: Adjunkt.

    Liked by 4 people

  10. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    Självklart ja — i betydelsen att inte låta landet förödas av extremvänsterns allmänna vanvett i dess olika skepnader. Och för femtio år sedan var Sverige mer som dagens Finland. Men sedan dess har det rasat utför med Sverige i allt snabbare takt.

    Ta bara skolan som ett exempel bland åtskilliga. I Finland är skolan mer som den var i Sverige. Förr. På den tiden man faktiskt ville att skolan skulle lära ut något.

    Nu får man höra på lärarutbildningen att ”eleverna själva ska söka kunskap”!!

    Ingen vettig människa vill längre bli lärare i Sverige. Vem som helst, oavsett hur svagbegåvad, kommer in på utbildningen och man lyckas inte ens fylla platserna. I Finland går det tio sökande på varje plats.

    Ytterst beror det hela på tokvänsterns ideologiska hegemoni i det svenska samhället. Tokvänstern alias ”PK-vänstern”, med sin fanatiska sektmentalitet som förgiftar allt.

    Liked by 2 people

  11. Östanskog skriver:

    Tack Anders för en gripande berättelse. Jag har också en berättelse, dock inte gripande:

    När jag kom till ett svenskt högstadium som en nyutexaminerad forskarutbildad finsk lärare, körde jag plikttroget på det inlärda stelbenta sättet. Den tredje dagen hade skolan en ”Alla-är-vi-vinnare” idrottstävling. Då kom klassens manliga språkrör till mig och sade: ”Hörredu Össe, ta det lungt. I Sverige får vi sk*ta i våra byxor, och någon annan kommer alltid och torkar av.” – Tyvärr gäller detta inte längre i äldrevården till hundra procent. (Med eftertanke var detta också en gripande berättelse.)

    Gilla

  12. Bjarne Däcker skriver:

    Åland är vad Sverige borde vara. Ett fint land vid sidan av och där saker och ting fungerar. Bebott av svenskar och talar svenska. Har euro men har finländsk invandringspolitik. En dröm när vi betraktar stenkastning på polisen, utbrända bilvrak, tanter med skynke på knoppen etc.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s