Behovet av ett högre intresse

Patrik Engellau

En eftertänksam läsare gav mig huvudbry. Nyligen skrev jag en text om kriminalitetens kostnader där jag påpekade att de som är satta att bekämpa brottsligheten också kan ha anledning att försvara den eftersom den ger dem jobb och intäkter. Så här skrev jag bland annat:

En del hänger upp sig på att Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg resonerar som om hon vore flyktingaktivist. I själva verket gör hon bara sitt jobb. Hon är det närmaste man komma en fackpamp för advokatkåren. Det vore tjänstefel av henne att inte värna kårens intäktskällor, såväl migrationen som kriminaliteten.

Det där gillade inte den eftertänksamme läsaren. Jag kan förstå honom. Det jag skrev är sant, men det är åt pipan att det ska vara så.

Det normala i mänskliga relationer är att var och en maximerar sin egen nytta. Det kan låta som ett cyniskt påhopp på mänskligheten, men det är det inte. Under särskilt lyckliga förhållanden kan just denna nyttomaximering, som Adam Smith beskrev, leda till stort välstånd för människorna. Bagaren säljer bröd för att tjäna pengar och ju bättre bröd han bakar desto gladare och fler blir kunderna och desto förmögnare blir bagaren själv.

Emellertid måste bagaren ålägga sig vissa spärrar. Det ligger i hans eget intresse att inte dra kunderna vid näsan, för om kunderna känner sig lurade går de till en annan bagare. Dessutom måste bagaren lyda ett antal lagar. Staten och kunderna håller bagarens egoism i schack.

Men det finns ett antal samhälleliga situationer där sådana naturliga spärrar saknas. Vad ska hindra ämbetsmannen att ta mutor av den som vill ha statens tillstånd att bygga på sin strandtomt? Att mutor är förbjudet av staten? I Sverige, ja, men det finns ställen där staten är genompyrd av korruption och det saknas någon högre makt än staten som kan lägga hinder i vägen.

Vad hindrar läraren att ta betalt för olika betyg enligt en prislista där godkänt kostar en fjärdedel av högsta betyg? Visst, det finns lagar, men det finns också något annat, en känsla hos lärarna att så gör man bara inte. När en sjuk går till läkaren befinner han sig ett totalt kunskapsmässigt underläge. Varför räknar inte läkaren patientens pengar och tar betalt efter hans tillgångar? Jo, för att han något slags etik eller inövad föreställning om korrekt beteende för vitrockar.

Det är där vi kommer till Advokatsamfundets generalsekreterare. Varför skulle hon inte maximera sina medlemmars ekonomiska nytta exempelvis genom att uppmuntra och propagera för migration?

Eller varför, för den delen, skulle inte Migrationsverket maximera sin budget genom att locka potentiella klienter i Mellanöstern och Afrika med särskilt förmånlig behandling i Sverige?

Frågan kokar ned till vad det är som ibland förmår professionella kårer att inte utnyttja sina positioner till att maximera sin egen nytta, utan att i stället frivilligt lägga band på sig själv.

Jag tror det beror på att det i välfungerande samhällen finns något Högre, som visserligen må vara ett mänskligt påhitt, men som är ett mycket praktiskt och nyttigt påhitt, typ Konungen eller Nationen. Svaret på frågan vad som skulle kunna hålla advokaterna på mattan är detsamma som svaret på frågan varför en ung människa skulle offra sitt liv i krig, nämligen att det finns ett högre syfte än till och med det egna livet, och det syftet är gemenskapen förkroppsligad i Nationen och personifierad av Kungen eller kanske Presidenten.

Lika självklart som generalsekreteraren välkomnar migranter för advokatkårens skull, lika självklart skulle hon kunna inta motsatt attityd för nationens skull om nu hanteringen hotar att skada nationen – om hon nu hade haft någon känsla för nationen.

Problemet är att vi inte längre respekterar och högaktar gemenskapen förkroppsligad av nationen. Nationen finns liksom inte längre, i varje fall inte som någon levande kraft som kan förmå oss att göra något annat än det som främjar den personliga nyttomaximeringen.

Egentligen är det konstigt att det finns så mycket kvar av kåranda och kall-känsla hos lärare och sjuksköterskor som det faktiskt finns trots årtionden av PK-inspirerade attacker från centralt placerade regelmakare.

65 thoughts on “Behovet av ett högre intresse

  1. Bo Svensson skriver:

    Den naturliga egoismen innebär alltid att göra det bästa av läget i mån av förmåga och bästa förstånd. – Vad som är ”läget” beror på hur vida perspektiv man har i tiden och rummet: Man agerar hela tiden i sitt intresse men vad som är ens intresse, beror på ens kunskap och inlevelseförmåga. – Trädkramarna intresserar sig för att få stopp på skogsskövlingen och greenpeaceaktivisterna är måna om valarnas fortlevnad.

    Den egoism som är störande och väcker löje och förakt, är när man märker inskränkthet och trångsynthet: Att någon slösar vilt med större värden för kortsynt vinning av obetydliga.

    Detta gäller så klart om man delar upp sig i nationer eller efter andra kriterier eller inte alls.

    Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    En falsk polarisering matas vi med av massmedia mellan en kristligt medmänsklig generös och välkommnande inställning och en hatisk och främlingsfientlig. – Något annat ges inget utrymme.

    Min bestämda uppfattning är att empatin och välviljan inte kan gå till överdrift. – Ju mer, desto bättre. – Men folkblandningspolitiken styrs inte av välvilja och empati. – Det är en politik som entydigt pekar mot avgrunden och manipulerandet av den offentliga debatten har aktörer med en dold agenda som inte tål dagsljuset.

    Liked by 4 people

  3. bengtakewennberg skriver:

    Två uppgifter måste samtidigt lösas för att samhälle, organisationer och team skall lyckas. Den ”tekniska” uppgiften att få till vad man önskar – vilket kan vara nog så knepigt – och ”samarbetsuppgifen” som gör att så många som möjligt kan vara med på vagnen. Undersökning efter undersökning visar att den viktigaste faktorn för att förstå och anpassa sig till varandra är tillit. Man kan varken fuska med lösningen av sakfrågan eller tilliten. De två systemen är beroende av varandra. Att skapa tillit innebär en minst lika stor arbetsinsats ich engagemang hos deltagarna som att skapa en bra teknisk lösning. En viktig förutsättning för detta arbete är att unerlätta framväxten av psykologisk trygghet. Utan denna kan de svåra samhälleliga lösningarna inte förverkligas. Se https://www.nytimes.com/2016/02/28/magazine/what-google-learned-from-its-quest-to-build-the-perfect-team.html?smprod=nytcore-iphone&smid=nytcore-iphone-share

    Liked by 1 person

  4. Economistan skriver:

    Jag tror – men är inte 100 procent säker på – att det är detta beteende som på nationalekonomiska kallas för ”rent-seeking”.

    Gilla

  5. Kuckeliku skriver:

    Människor letar efter en högre moral och fastnar då lätt i dumheter som global, vänsterliberal individualism trots att individualism är motsatsen till en högre moral. Det blir inte bättre av att man kallar det för ”humanism”.

    Liked by 1 person

  6. Bjarne Däcker skriver:

    När lagen och värdegrunden ej stämmer överens gäller värdegrunden. Värdegrunden talar om ”alla människors lika värde”. Det betyder att svenskarna inte längre kan tala om Sverige som ”vårt land” eftersom Sverige är vem som helsts land enligt värdegrunden. En geografisk plätt med vidöppna gränser. Annat tal vore nationalism som är fult enligt PK. Transportstyrelsens agerande att underminera nationen Sverige är föredömligt enligt värdegrunden.

    Liked by 5 people

    • Kristina von Heland skriver:

      Jag såg en definition. Ett land är där det bor ett enhetligt folk med likartade värderingar och vad som är rätt och fel osv. Där det bor olika folk med olika värderingar och om rätt eller fel osv kallas för ett territorium

      Liked by 6 people

    • Johan skriver:

      Instämmer i detta. Den gemenskap som skapar dessa värden i form av tillit och som möjliggör att vi agerar utifrån hänsyn till våra medmänniskor har hittills varit Nationen. Att på PK vis försöka förringa den gemenskap och det kitt som nationen Sverige står för skapar en rad konsekvenser som blir långtgående.
      Exempelvis när nu försvaret är på tapeten: vad är det som jag ska försvara? Sverige? Vad är Sverige? Eller värdegrunden? Vad är den? Och så vidare…

      Gilla

  7. Tony P. skriver:

    Ämnet för dagen tangerar ämnet ”hur förståelse utvecklas” som Patrik hade som rubrik den 24 juli, i en betraktelse. Där penetrerades delvis hur personlig erfarenhet kan sprida sig och till slut bli till en del av kollektivets gemensamma erfarenhet, och som då börjar leva sitt egna liv.

    Vi föds alla oerfarna och dör erfarna. Livsresan alla gör, innebär att vi lär oss av livet självt, av våra personliga erfarenheter. Och vi korrigerar då, och väljer förhoppningsvis bättre vägar. Gör lite smartare livsval.

    Allas gemensamma erfarenhet, om den nu är lika, kan bli till kollektivets. Även samhällen lär sig. Men där finns en svaghet inbyggd i uppbyggnaden av kollektiv erfarenhet, som jag tror delvis kan belysa ämnet för dagen.

    Erfarenheter är sprungna ur faktiska situationer. Dåliga gemensamma kollektiva erfarenheter brukar leda till samhällsåtgärder. Ju bittrare dessa erfarenheter är, ju kraftfullare brukar samhället reagera – om än denna regel i ett pk-Sverige kraftigt försvagats.

    Det som upplevts som dåligt, byggs bort eller åtgärdas på något sätt. Det betyder att senare generationer inte kan göra om samma erfarenheter, som tidigare generationer gjort. Grunden för dessa erfarenheter finns ju inte längre kvar. Det gör att länken bakåt till den personliga erfarenheter, har brutits.

    På kollektiv nivå riskerar då äldre erfarenheter att saknas eller få någon betydelse. Ny bitter erfarenhet fylls ju inte längre på. Erfarenheter glöms av. Det är då samhället riskerar att falla tillbaka, i någon typ av funktion.

    Den mer bittra erfarenheten måste då göras om. Återigen kännas inpå huden. Samhällets kollektiva erfarenheter går gärna i cykler. Äldre erfarenhet eroderar. Eller tas inte längre på allvar.

    Säkert är det så, att i Sverige har det funnits erfarenhet av korruptionens avarter. Hur mutor kan förgifta ett helt samhälle. Gamla lagar andas ofta mänskliga svagheter, rentav surt förvärvad bitterhet. Och dessa erfarenheter har manifesterat sig som motåtgärder, på en mängd olika sätt.

    Men idag saknas äldre tiders mer bittra erfarenheter. Vi håller då slappare i tömmarna. Och hästen tillåts ett tag att gå lite hur som helst. Mänsklig erfarenhet har alltid ett ”bäst före datum”. De som gjort erfarenhet, som förts in i kollektivet, är sedan länge döda. Ibland för riktigt länge sedan.

    Mänsklighetens stora dilemma är att erfarenheter ständigt måste upprepas. Den lever kvar enbart en viss tid. Ett välordnat Sverige har blivit välordnad av vissa orsaker. Dessa orsaker har vi börjat glömma bort. Vi tar ett mer ombonad liv för givet. Pendeln svänger fram och tillbaka. Erfarenheter görs – och glöms av.

    Den massmigration vi nu är utsatta för, kommer att öppna slussportarna för en flodvåg av förnyad och mer bitter erfarenhet. Gammal erfarenhet blir som ny igen.

    Den aningslösa troskyldigheten svämmar idag över sina breddar. Och tyvärr återfinns den enda upp i toppen, hos dem som ytterst har ansvaret för allas mer kollektiva väl och ve.

    Vi lever nu i en sorgens tid, för de som vill förstå. Äldre tiders erfarenheter måste återigen göras om. Trots att den redan finns nedtecknad i mänsklig historia, som en typ av arkaisk kunskap, för den som tar sig tid att läsa den.

    Liked by 3 people

    • Jan Molin skriver:

      Tony P: vi är inte UTSATTA för migrationen, utan vi svenskar har blivi pådyvlade den rent diktatoriskt. Av överheten i form av samtliga partier från kommunistpartiet (omdöpt till vänsterpartiet), socialdemokraterna och till samtliga allianspartierna. Detta är ett gigantiskt bedrägeri mot oss.
      Detta diktatoriska beteende och den fruktansvärda massmediala propagandan därför, är ju orsaken till att Sverigedemokraterna bildades. Tack till dess hånade och mobbade män och kvinnor!
      Det Patrik skriver idag är mycket viktigt att förstå. Vi saknar helt de bittra erfarenheterna från två världskrig eftersom Sverige ”stod över” dessa. Men tidigare politiska ledare, innan Palme, har haft det mentalt inom sig och kanske de som idag bildar det befintliga motståndet mot de ”87-procenten”. Som jag nog tror är större idag än de 13% i valet 2014.

      Liked by 3 people

  8. Walfrid skriver:

    Rambergskans lojalitet ligger kanske inte hos Sverige och svenskarna. Hennes högre intresse kan vara något annat som jag inte tänker gå in på här.

    Liked by 2 people

  9. Martin skriver:

    Det högre i ett redan välfungerande och relativt välutbildat samhälle kan väl vara en slags rationell överlevnadsinstinkt. Alla som kan tänka lite förstår att de på längre sikt inte vill leva i ett samhälle där man börjar rucka viktiga principer till förmån för egen vinning i det korta perspektivet. Tror även att det har med kognitiv förmåga (medfödd eller uppövad) hos befolkningen att göra. IQ-forskningen visar att ju högre desto mer välordnat liv och lägre kriminaliter uppnår individen i genomsnitt. Impulskontroll och förmåga att agera i linje med det långsiktigt hållbara är en viktig faktor. Den med låg IQ tenderar att högre grad agera på rå och egennyttig instinkt i stunden, till förfång för samhället på otaliga sätt.

    Liked by 3 people

  10. prosperitystate skriver:

    Vi kan kalla det vad vi vill. Ultra-liberaler har slagit sina påsar ihop med socialister i viljan till att bryta ned nationerna och göra världen gränslös. Det låter ju så tjusigt och generöst på något sätt. En fortsättning på linjen att ingen ska äga något. Märkligt då sociallister kommer från den ena axeln fult ut (auktoritära) där staten ska styra allt och ny-ultraliberalerna kommer ifrån den andra där staten inte ska lägga sig i något (Laissez-faire). Båda bottnar i djup ideologi men mycket lite på vetenskap och erfarenhet.

    I mitten måste vi stå stadigt och fast för att försvara det demokratiska samhället inom ramen för starka nationer och beslut vilande på välgrundad pragmatism där den enskilda människan får största möjliga frihet utan att inkräkta på någon annans. Det kräver att vi återupprättar nationens och statens auktoritet inom en rad gemensamma områden samtidigt som vi återger den enskilde största möjliga ansvar och frihet för sitt eget liv.

    Liked by 2 people

  11. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Men Patrik, genomsyras inte vårdyrken av Hippokrates och Florence Griffith Joyne.. ahh Nightingales eder och exempel? Inte nationalism således utan yrkets eget etiska ramverk styr och självövervakar utförarnas patientomsorger.
    När Muhammed-tegningarna slogs upp i JyllandsPosten skickade Aktuellt ut reporter till en stockholmsmoske’ där han stack fram mikrofonen tlll tre unga muslimer och bad om deras reaktioner och förklaringar till den våldsamma kritiken: ”Jamen, för oss är Muhammed viktigare än alla andra, t.o.m. våra föräldrar.”
    Där har vi problemet i sin linda, eftersom denna minoritetsgrupp (ännu så länge) i väst anses utsatt för ringaktning och diskriminering av nationalisterna och måste skyddas från majoritetsfolkens strukturella rasism kosta vad det kosta vill.
    En av värdegrundens många diktat lyder ju att det nationella är ett farligt intresse som måste bekämpas varhelst det sticker upp sitt fula tryne förutom på idrottsplanen möjligen.

    Liked by 3 people

  12. JAN BENGTSSON skriver:

    Nog gör Patrik rätt analys avseende ”Aktivistförbundet”!

    En sådan inkomstkälla vill HEN absolut inte bli av med…

    Ideliga överklaganden, IN ABSURDUM,
    ger skönt klirr i kassan!

    Liked by 1 person

  13. Gösta Svensson skriver:

    Advokaterna kanske inte har några välutvecklade känslor för nationen, men man tror ju åtminstone att de inte är så korkade att de sågar av den gren de sitter på. Deras goda liv och höga inkomster beror ju på att det finns ett fungerande samhälle som kan beskattas.

    Jag tror att det finns en annan viktig drivkraft förutom vilja att maximera sina inkomster. Det handlar nog om en slag sjuk och förvriden idealism och ide om vad som är det rätta. Detta är kryddan som hypnotiserar människorna och får dem att förlora allt vett och sans.

    Liked by 1 person

    • Kristina von Heland skriver:

      Jag såg på nexflix en serie om Pablo Eskobar. Där var hans egen advokat med som förhandlare mellan honom och presidenten. En annan intressant gubbe dök upp. Han var jurist och den högste och inte underställd presidenten utan fristående, som en delad makt där han inte lydde under regeringen. Han påminner om Rambergskan en del. Han skulle förhandla med Eskobar vilket ledde till att det blev käppar i hjulet att få slut på våldet och skjutandet. Eskobar hade ihjäl 400 poliser om året som ett exempel. Som ett inbördeskrig där majoriteten är korrupta och trådarna till USA visas. Narcos tror jag den hette.
      Parallellen är den att jag tror att Ramberg med flera verkligen tror på att de står för det goda och samtidigt tjänar på det.Gubben i serien hade ingen extra ekon belöning dock. Det de gör blir ofta kontraproduktivt och gör det svårare för folk. Som detta med att ha en folkförflyttning, alla inom invandringsindustrin tjänar på det och är samtidigt goda. Då Eskobar delar ut lite pengar blir han Robin Hood och man glömmer att han säljer cocain för 345 miljoner dollar per dag. I Sverige kostar invandringen x kronor och det är mer än UNHCRs budget.
      Att tjäna pengar, att som Eskobar samtidigt framföra att han var fattig från början och dessutom bli hyllad för sin godhet.
      I Sverige är du vänster och står för det goda och då blir (nästan) alla vänster. Du är feminist och är god mot kvinnorna samtidigt som 150 000 kvinnor av utländskt ursprung är omskurna-det sker fortlöpande varje dag!
      Att jämföra narkotikahandeln med migrationshandeln är ju jättefel rent pc men det finns många paralleller…

      Liked by 3 people

  14. uppstigersolen skriver:

    Titta på spektaklet just nu i regeringen. Alliansen vill att tre usla statsråd ska avgå. Okej då kan Löfven säga och så är det bra med det. Väljer han att trappa upp konflikten så är det inte Alliansens fel utan helt hans eget. Vi får väl se klockan 10 idag om han sätter Sveriges väl och ve framför? Ja jag vet faktiskt inte vad? Socialdemokratin?

    Gilla

  15. Stefan Sewall skriver:

    Som 7-åring läste jag på enkronan jag fick i veckopeng: ”Plikten framför allt” . Kungens valspråk lärde jag mig att det var. Det stod på MIN enkrona.
    Jag minns att jag ofta läste dessa ord och funderade på det som barn. Jag lärde mig att tänka att alla, även jag, har en plikt. Jag insåg att livet inte enbart innebar rättigheter. Jag visste förstås redan då att kungen var en galjonsfigur utan makt, men det fanns en nationell sammanhållning och kungen representerade symboliskt vårt land och upprätthöll en moral och anda genom sitt valspråk som till och med ingjöts i mig som 7-årig läskunnig veckopengsmottagare.
    Detta gav mig en grundinställning till livet och mitt förhållningssätt mot mina landsmän och min känsla för att vara medborgare i en sammanhållet tryggt fredligt land, med en egen valuta och ett eget språk och lagsystem och industriellt välstånd som vi själva skapat. Jag var redan som barn stolt över mitt lands egenheter med våra Volvobilar och Drakenflygplan, Sandviksågar, Bachoskiftnycklar, Polhelmsknutar, Linnéblommor, Nobeldynamit och stabila samhälle.
    Samhällsandan stärktes också kraftigt av den Kalle Ankatidning jag läste som kostade 1 kr.
    Den gav en uppfattning om ett ordnat samhälle. Björnligan var bovar och Knattarna, Kalle och Långben och de andra var hyggliga medborgare. -Mycket bra utbildning och påverkan.
    Jag var nationalist, västerländsk industrialist, borgare och samhällsbevarare tidigt i barndomen.

    Liked by 9 people

    • Olle Reimers skriver:

      Utmärkt sammanfattning av vad det var som fick oss som var av vår generation att känna att heder och ära var viktiga ingredienser för ett gott liv. Vi fick det itutat i tidig ålder och det blev en självklar del av vår tankevärld. När man nu avskaffar allt som har med personligt ansvar att göra avskaffar man i själva verket den gren vi alla sitter på.

      Liked by 5 people

  16. Stefan Sewall skriver:

    Som 7-åring läste jag på enkronan jag fick i veckopeng: ”Plikten framför allt” . Kungens valspråk lärde jag mig att det var. Det stod på MIN enkrona.
    Jag minns att jag ofta läste dessa ord och funderade på det som barn. Jag lärde mig att tänka att alla, även jag, har en plikt. Jag insåg att livet inte enbart innebar rättigheter. Jag visste förstås redan då att kungen var en galjonsfigur utan makt, men det fanns en nationell sammanhållning och kungen representerade symboliskt vårt land och upprätthöll en moral och anda genom sitt valspråk som till och med ingjöts i mig som 7-årig läskunnig veckopengsmottagare.
    Detta gav mig en grundinställning till livet och mitt förhållningssätt mot mina landsmän och min känsla för att vara medborgare i en sammanhållet tryggt fredligt land, med en egen valuta och ett eget språk och lagsystem och industriellt välstånd som vi själva skapat. Jag var redan som barn stolt över mitt lands egenheter med våra Volvobilar och Drakenflygplan, Sandviksågar, Bachoskiftnycklar, Polhelmsknutar, Linnéblommor, Nobeldynamit och stabila samhälle.
    Samhällsandan stärktes också kraftigt av den Kalle Ankatidning jag läste som kostade 1 kr.
    Den gav en uppfattning om ett ordnat samhälle. Björnligan var bovar och Knattarna, Kalle och Långben och de andra var hyggliga medborgare. -Mycket bra utbildning och påverkan.
    Jag var nationalist, västerländsk industrialist, borgare och samhällsbevarare tidigt i barndomen.

    Gilla

  17. Moab skriver:

    Advokater är ju väldigt ofta den onda i filmer, det ligger väl något i det, fördomen är väl att ingen annan kår hyser en så stor egoism och avsaknad av moral. Sedan i fallet Ramberg så är hon väl en överstepräst inom pk, det blir nog en veritabel häxbrygd när en advokat kan maximera sin godhet och antalet kunder, fladdermusvingar och paddor. Det finns mycket att gräva i där, med nätverken Hilda och Ruben som två strukturer som man måste försöka bryta sönder om SD får makt. Kanske förr snarare än senare, är misstroendet ett regisserat spel eller en liten spricka i etablissemanget?

    Liked by 1 person

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Upplösa Hilda o Ruben,
      avlägsna Stjärne/Helin från SVT,
      göra av med Dan Eliasson o Ribbenvik/MigVerket!

      Viktiga punkter op Agendan!

      Liked by 1 person

  18. Björn skriver:

    Globalisterna och multikulti-förespråkarna har på ett effektivt sätt förstört den nationella gemenskapen här i Sverige för all framtid! Men inte bara den nationella gemenskapen, man kan ju inte ens kommunicera, på ett gemensamt språk, med sina närmaste grannar längre! Det är ”roffa åt dej så mycket du kan, och skit i andra” som gäller nu!

    Liked by 1 person

  19. Moab skriver:

    Off-topic men varför kan man inte kommentera under kyrkovalsinläggen? Min tanke är denna i debatten där, om kyrkan inte redan var politiserad och pk så skulle de nog vara fint om den fick sköta sig själv, jag har dock ännu inte insett vad jag då skulle rösta på, om alls. Som det nu är så placerar jag samma princip som för allt annat, SD behövs som en hammare så att man slå sönder skalet för se hur ruttet det är inuti.

    Liked by 2 people

  20. Jan Ahlström skriver:

    Om nu advokaterna inte har några känslor för nationens väl och framtid så borde de tänka på vad de lämnar över till sina barn och barnbarn.

    Blir det så här kanske:
    ” Det här året har mamma tjänat mycket pengar på att det kommit så många ensamkommande flyktingbarn, jättejättemycket pengar. Men lyssna nu noga ungar, ni får inte gå ut ensamma när det blir mörkt och ni flickor får inte klä er hur som helst för då blir ni antastade av de här mörka killarna och ni lämnar inte Djursholm utan att mamma eller pappa är med.

    Antagligen ser man väl möjligheten att när plånboken är laddad flytta från Sverige.

    Gilla

    • Kristina von Heland skriver:

      Det beräknas att det finns en miljon svenskar i utlandet nu. Det är kategorin unga barnfamiljer som ökar. De ser skolan och tryggheten för sina döttrar som ett motiv. Bostadspriserna i Stockholm ett annat.
      En mäklare har sålt över 2000 fastigheter till svenskar i en spansk region.
      Ökningen i år i Spanien är runt 20%.
      Ibland tänker jag, de som flyttar nu är yrkesverksamma människor och många företag. Att notan för de som blir kvar blir högre. Det är ett folkutbyte då välutbildade migrerar och outbildade immigrerar. Kan bli en dyr nota kanske för de som blir kvar?

      Liked by 4 people

  21. TNB skriver:

    För det första tunnar ju nationen själv (eller i vart fall dess ledare) ut denna ”nationskänsla” genom att bjuda in folk att leva i nationen som också aktivt uppmuntras till att INTE ta åt sig av denna känsla, utan fortsätta hålla på sin känsla. De senaste 10-20 åren har väl den aggregerade ”nationskänslan” därför tunnats ut med dryga 20 procent på detta vis.
    Dessutom, när varje enskild originalindivid i nationen ser detta – att deras ”nationskänsla” inte uppskattas, utan rent av utnyttjas – tunnas ju även varje individs ”nationskänsla” ut, kanske i storleksordning 20-30 procent.
    Så totalt har väl denna känsla vattnats ur med storleksordningen 20-40 procent på aggregerad nivå under de senaste 20 åren. Och ju utspädd den blir desto lättare blir den att bryta för alla och envar.
    Ovanpå det dyker det så upp grupper med ett direkt intresse att bryta upp denna känsla ytterligare, i så små grupperingar som möjligt. jag pratar då om vänstergrupperingar (i det här landet, kan vara högergrupper i andra länder), som MP, V, Fi, och deras postmodernistiska identitetspolitik.
    Se bara på det politiska käbblet dessa dagar. Där har parti gått före nation under lång tid nu. Värst är det väl hos sossarna, men övriga (-1) är inte långsamma med att hänga på…

    Liked by 4 people

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Ett samhälles högre syfte är att skapa möjligheter för dess medborgare att få ett drägligt liv….gärna med lite guldkant också om man är beredd att själva arbeta lite extra.
      Att som dagens partipolitiker slösa hej vilt med medborgarnas surt förärvade skattepengar är rent kriminellt!

      OM…vi gjorde som Kalle Gustafson skriver i sitt systemförslag Tidfaktorekonomi, att vi enbart tillåter staten att beskatta oss innanför det vi kallar normalarbetstid, typ ca 7 tim/dag (är idag 8 tim). All övertidsarbete blevo skattefritt. Då skulle massor av småföretagar se dagens ljus…medborgare som länge drömt om att bygga något eget…och som alla vet, man har bara pris och kvalité att konkurrera med – alltså vill man ha nöjda kunder.

      MEN….vi har ju inte den möjligheten! Statens hejdukar robbar oss in på bara skinnet. Det finns INGEN möjlighet att arbeta ihop några pengar till att bygga ett eget kapital. Patrik refererar till Adam Smith…och det gör jag också nu då…(igen)
      ””Vars och ens äganderätt till sitt eget arbete är urgrunden för all annan äganderätt; den är därför den heligaste och mest okränkbara av alla rättigheter. En fattig mans arvegods ligger i hans händers duglighet och styrka. Att hindra honom från att begagna denna duglighet och styrka på det sätt han finner för gott utan att skada sin nästa är en uppenbar kränkning av denna allra heligaste rättighet”
      Samt…”en skatt ska drabba alla lika”
      Vilket den ju inte heller gör i Sverige.

      NATIONEN finns visst! Bara för att vi har råkat ut för de girigaste och mest egenvinningslystna som varandes våra politiska företrädare, som predikar i alla tjänstemannaled att Sverige inte finns längre, svenska traditioner…vad är det?, Förlöjligandet har pågått så länge att många börjar tro på att Sverige nu är ett allemansland och några svenska värderingar finns inte. Det är de djupaste lögner som dessa nyliberala skurkar lyckats prångla ut via sina tjänstepersonal i flera nivåer.
      och apropå det som Patrik skrev i denna krönika:
      ”Men det finns ett antal samhälleliga situationer där sådana naturliga spärrar saknas.”

      Mycket lätt att åtgärda. Vi inför:
      1. Rätten att själva välja politisk företrädare
      2. Rätten att själva ta tillbaka vårt förtroende exakt när vi vill och byta ut vederbörande
      3. Rätten att lägga förbättringsförslag till vårt samhälle

      Då först kan vi börja skaka lössen ur pälsen!

      Gilla

    • Kristina von Heland skriver:

      Detta om känslan skriver jag under på! Som företagare, högerspöke, bonde, hästuppfödare med många djur var jag lite ovälkommen. Jag var lite fel hela tiden och passade inte in någonstans. Adlig fullkomnar bilden. Sverige är ett fantastiskt land med sin sommar och sin natur. Jag upplevde att jag inte fick vara ifred då integriteten och att få vara privat inskränktes mer och mer Myndigheterna och synen på en bonde gick från misstänksamhet till att jag var ond som hade många djur som jag tjänade pengar på, profiterar på dem. Man blir främling i sitt eget land och ska alltid försvara sig. Till slut blir det för mycket; då man blir äldre funderar man på om man vill bli gammal och dö här. Svaret blir nej för många. De yngre med skolan och en kraschad civilrätt då polisen inte fungerar spär nu på. För äldre med sjukvård och äldreomsorg som är osäker. Exodus
      Sverige kanske haft sin period i solen? Först går det bra och alla får det bättre. Då ska landet även ta ansvar för Afrika men räcker skatterna på de arbetande och företagen? Ett jättelikt experiment tycker jag där man ska känna sig delaktig för annars drar man-känslan är att man inte kan påverka utan ska delta i något annat som eliten hittat på. Svensken tiger och då samtycker man.

      Liked by 2 people

  22. Christer Holm skriver:

    Tänker distans. Distans kan vara bra, men kan också vara så att man isolerar sitt eget jag och sin organisation/familj, utanför någon större gemenskap, och därför stänger av vissa funktioner.

    Att vi sedan lever i en så kallad postmodern tid där inget får vara som det var/är, att allt liksom futuristiskt skall slås sönder, skapar en förvirring. Det finns ingen kultur, ingen nation, inga kön, osv… Sammanhanget blir för stort och världen såväl reduceras till enheten jaget, som möjligen kan utökas till den ovan nämnda egna organisationen/familjen, samtidigt som man skall agera gränslöst globalt, vilket individen ej kan hantera.

    Liked by 2 people

  23. olle holmqvist skriver:

    Den pågående politikerfarsen inbjuder till en del tänk: När man hör om ngt som är för djävligt första gången så är det naturligt att bli spontant förbannad. Lite mindre så pga samma händelse andra gången man påminns. Ytterligare mindre extrovert ilska tredje gången osv.
    Förargelsens utåt demonstrerade intensitet minskar, mot uppgivet ryck på axlarna. Nu gissar jag att alliansledarna mötts av händelsen minst tio gånger. Inte mycket mental resurs kvar för spontanilska.
    Men – Närhögstdesenare uppträder i rutan – då djävlar gäller det att vara spontan-upprörd !
    Hur gör man ?
    Det berättar den store teaterteoretikern Stanislavskij. Det gäller att hitta den där känslan hos mig själv, när jag själv upplevde den. Odla fram. Skådisen spelar den bedragne äkta mannen, skall minnas när han själv upplevde just, hur det kändes och uttrycka det på scenen.

    Nu har alliansledarna fått Stanislavsjkisk regi: Kom ihåg er första reaktion, krydda gärna med någon annan gång när ni blev förbannade, fiska i själens erfarenhet av kränkhet, och visa det.

    Håll till godo. Föreställningen kan börja. Det blir många repriser.

    Gilla

    • Lars-Erik Eriksson skriver:

      Man kan ju fundera över effekten om indignationen över körkortsregistrets utlämnande till icke säkerhetskontrollerade i stället hade gällt, tja exempelvis import av främmande kultur med inbyggda maktambitioner.

      Gilla

  24. Hexe skriver:

    Etablissemangen inom högern, vänstern och EU har en gemensam politisk grundlinje. Till den saknas politiska alternativ, eller som det påståendet kallas internationellt: TINA, There is no alternative. Det behövs knappast något demokratiskt val eftersom det inte ens finns en valsituation. De insatta, det vill säga de själva, ser bara en väg framåt – den enda vägen – och den är så uppenbart nödvändig att rationella skäl inte behöver presenteras.

    Ibland uppkommer dock några invändningar som appellerar till många insiktslösa så därför finns det behov av att understryka vikten av att genomföra det nödvändiga valet, som ju inte är ett val. Mot den enda vägen står endast diffusa icke-alternativ som kännetecknas av att de är otillräckliga, omoraliska, opraktiska, ja katastrofala. Målsättningen är därför att inte hamna i en debatt utan slå fast den enda vägen framåt.
    Jan Tullberg

    Liked by 1 person

  25. Morgan´s tankar... skriver:

    Egendomligt att vi idag får en allt mer polariserad värdegrund för rättvisa där de kriminella får allt mer samtidigt som brotts offren helt negligeras. En skrämmande människosyn som efterhand undergräver känslan av en högre makt för varför ska jag eller du uppoffra dig för andras skull när visa lagför att det är deras rättighet att suga ut oss.

    Liked by 1 person

  26. olle holmqvist skriver:

    Herr P : ”Det normala i mänskliga relationer är att var och en maximerar sin egen nytta.”
    Annan uppfattning: Nej man väljer härstädes som även extrasocialt det som är – tillräckligt bra. När vi köper (social aktivitet) tomater, eller villa eller så. Att sträva efter max är förgörande. Tänk alla misslyckanden, upplevda eller tänkta, att bära.

    Gilla

  27. Svenne skriver:

    Då man maximerar egennyttan sägs ju att detta är ett rationellt beteende och inom finansvärlden är ju detta att betrakta som ett axiom. Men i några fall kan denna iver att agera rationellt visa sig skapa irrationella resultat. Jag tänker då på de olika ”ekonomiska bubblor” som har uppstått då masshysterin att hoppa på ett tåg som för stunden verkar mycket lönsamt men som senare visar sig ge negativa resultat för både enstaka individer och samhället i stort.

    Att hoppa på det lönsamma tåget betraktas ju som ett rationellt – och förståndigt – beslut men då sanningen visar att det har byggts upp en bubbla så har det ju skapats en situation som får betraktas som irrationell. Då de som investerat i detta upptäcker att det har gått överstyr så reagerar de rationell – för att rädda vad som räddas kan – och det uppstår ett massavhopp som punkterar bubblan och det uppstår en ny irrationell situation där till och med kanske banker och staten måste ingripa för att reda upp situationen.

    Inom finansvärlden hör man ibland begreppet ”fundamenta” användas om de logiska turer som skall genomlöpas för att allt skall ske på ett korrekt sätt. Jag läste en kommentar till en tidningsartikel som diskuterade om ekonomi skall betraktas som vetenskap eftersom finansmarknaden till stor del är känslostyrd. Kommentatorn skrev då att ”det går inte att göra en rationell vetenskap av en företeelse som i sig själv är irrationell” och det låter ju ganska vettigt.

    Liked by 1 person

  28. Sixten Johansson skriver:

    Vi lever i en pyramidbyggande civilisation, som nu bryts ner inifrån och utifrån av två starka överideologier, vilka krossar allt som strävar uppåt (jag bortser här från ondsinta ledare och andra krafter). Vi kan tänka oss Sverige som ett vidsträckt golv med massor av små och stora legopyramider, där vissa har ett inbyggt maskineri. De representerar hierarkiska strukturer av både hårt och mjukt material, både synliga och osynliga komponenter. I och genom dem samlas samhällets praktiska och teoretiska produktion, kunnande, färdigheter, erfarenhet, allt som får samhällen att fungera, även tillit, förtroende, normer, ledarskap. Allt högkvalitativt byggs alltså av en sorts mänskliga pyramider, som även samverkar.

    Ovanpå de små pyramiderna ligger nu en tjock våt filt: en feminfantokratisk, egalitär, relativistisk, individual-kollektivistisk PK-socialistisk överideologi, som styr maktelitens tänkande och handlande. Tusentals mikropajasar hoppar upp och ner inne i den tjocka svenska filten, förorenar, krossar och bryter ner alla de tidigare, funktionella pyramiderna. De har dessutom lockat hit och släppt in massor av människor, som varken har viljan eller vanan att bygga kvalitetsproducerande pyramider, utan på olika sätt därför bidrar till att rasera och sänka allt till golvnivå. Och överideologin islam riktar inte klanmedlemmars blickar mot högre byggmål, utan är en rigid, nedtryckande, straffande makt.

    Här i väst lever nu de flesta som i en liten eller stor bubbla. Både ensamvargar och grupptänkare, både psykotiska och dementa, extrema egoister lika väl som altruister, såväl korkade som klyftiga, tenderar att leva allt mer inne i sin egen lilla eller stora liktänkarsfär. Då tappar den lätt markkontakten, realitetstestningen, och svävar fritt.

    Men vad är då upp och vad är ner? Allt är ju faktiskt relativt och den enes lodlinje pekar åt ett annat håll än den andres. Utan gravitationen finns inget som ens kan kallas upp och ner. Fast vi vet ju inte ens vad gravitationen är och på andra sidan jordklotet är det mesta ändå tvärtom. I varje sfär bildas alltså en egen ”verklighet”. När varje sfär svävar som i tyngdlöshet, hur ska man då kunna lära sig av verklighetskrockarna, växa ut ur sin narcissism och infantila njutningshysteri, fostra barn, samarbeta, bygga en civilisation?

    Kanske med hjälp av bra ledare att hålla i handen och lita till? Tja, låt tanken panorera över Sverige, Europa och världen och nämn de kloka och förtroendeingivande ledargestalterna. Ärkebiskopen? Löfven? Merkel? Påven? EU-topparna? FN?

    Enda möjligheten är nog att börja restaurera pyramiderna, hitta deras gamla lodlinje och ankarpåle ner i marken, vilka tillsammans pekar ut riktningen mot framtiden och historien. Samtidigt måste många uppenbarligen enas om att mentalt skapa en sorts fixstjärna, som ger en gemensam lodlinje. En ”Gud”? Kanske snarare en andlig, utmanande syftlinje, som såväl rymdälskare och skeptiker som enkla vardagstroende kan inspireras av.

    Liked by 3 people

  29. Vax skriver:

    Hittills i år har 13 000 migranter sökt asyl i Sverige och för hela året tror man att siffran kommer landa på omkring 28 000. Tittar man på längre sikt, fram till 2021 och antalet förstagångsansökningar, så handlar det dock om över en halv miljon människor. Av dessa är 151 000 asylsökande, 234 000 anhöriga och 162 000 arbetskraftsinvandrare från nationer utanför EU.

    Räknar man med Migrationsverkets högre scenario och tar med dem som redan är här och vill förlänga sina ansökningar handlar det om mer än 800 000 människor.

    Är systemkollapsen nära?

    Liked by 3 people

  30. Bo Svensson skriver:

    Strävan efter vinning är inte drivkraften som håller allt igång. – Det folk använder pengarna till, är ju för att klättra i rang. – Vinna erkännande bland dem man vill tillhöra.

    Det är för att vi är flockvarelser, vi strävar efter att bli sådana som är värda att respekteras. – Om vi inte var det förut.

    Gilla

  31. Stig Fölhammar skriver:

    Jag måste erkänna att jag inte vet särskilt mycket om vad Anne Renberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, vare sig går eller står för. Däremot vet jag en del om det Patrik beskriver som kåranda och/eller kall. Det är bara att läsa Thomas Brantes bok: ”Den profesionella logiken”. Den tyvärr i oktober förra året avlidne professorn i sociologi började med att definiera vad som konstituerar en professionell grupp; utövandet av ett yrke som har sin grund i en etablerad praktik, inte sällan baserad på en vetenskaplig upptäckt eller en vetenskapligt bevisad effektiv metod.

    Den första profesionella gruppen i Sverige var enligt Brante den svenska officerskåren på 1600-talet. De hade en lagstadgad pension som innebar att de inte behövde plundra och ta rov under fälttåg. Detta blev sedermera en norm som traderades till hela krigsmakten och som än idag skiljer militärmakten från spontand organiserade frikårer och millisstyrkor. Nästa grupp var statstjänstemän som skall utöva sina ämbeten med oväld, dvs på det sätt som lagen föreskriver och utan hänsyn till person och sak.

    Thomas Brante angav följande tolv kriterier för moderna professioner:

    1. Initieringen måste föregås av en formell utbildning, som beledsagas av ett institutionaliserat sätt att säkra utbildningens relevans och de utbildades kompetens.
    2. Det krävs mer än att en kulturell tradition behärskas i meningen vara underförstådd. Även skickligheten vad gäller användningen av traditionen måste utvecklas.
    3. En fullt utvecklad profession måste ha vissa institutionella metoder för stt säkerställa att kompetensen används på ett socialt ansvarsfult sätt.
    4. Inom professioner måste färdigheter användas som är grundade i teoretisk kunskap.
    5. De profesionella måste genom utbildning och träning ha internatliserat dessa färdigheter.
    6. En handlingsetik krävs som garanterar yrkesintegriteten.
    7. Tjänsterna måste utföras med det allmännas bästa för ögonen.
    8. En yrkessammanslutning som organiserar medlemmarna krävs.
    9. Medlemmarna utvecklar en känsla av identitet samt gemensamma normer och värderingar.
    10. Inom området för professionen utvecklas och används ett gemensamt språk som endast delvis kan förstås av utanförstående.
    12. Professionen skapar nästa generation socialt genom selektion av eleverna.

    Enligt Brante skapas på detta sätt en i stor utsträckning autonom och självutvecklande institution, vars altruistiska medlemmar uppfylls av en önskan att på effektivaste sätt verka för dt allmännas bästa. Genom den interna kontrollen (socialiseringen samt organisationens sanktionsmöjligheter) garanteras att de professionella normerna efterlevs. därför behövs ingen yttre kontroll eller reglering, utan professionen bör ges autonomi att själva organisera sin verksamhet. kontroll utifrån är dessutom en praktisk omöjlighet, ftersom endast yrkeskunniga kollegor rätt kan värdra de professionellas handlingar.

    Sett i detta ljus är problemet med Advokatsamfundet och Anne Renberg att Advokatsamfundet inte endast är en för advokater pröfessionell organisation utan även en FACKLIG organisation.

    Liked by 3 people

    • Redaktionen skriver:

      Intressant. Förklarar Brante vad det är som gör att en sådan professionell kår, som har monopol på sin egen grej, lyckas upprätthålla punkt 7 i listan, alltså att låta bli att uppföra sig som en facklig organisation?

      Patrik

      Liked by 2 people

      • Stig Fölhammar skriver:

        Nej egentligen inte. Brante landar till sist i Adam Smiths välkända devis om att ”närhelst två näringsidkare mötas, börjar de genast diskutera hur de kan begränsa konkurrensen”.

        Men först diskuterar han ingående två diametralt motstående teorier om professioner; funktionalismens teori respektive maktteorin. Funktionalismens utgångspunkt är att det är funktionell uppdelning och specialisering som skapar professionaliseringen. Maktteorins är mer direkt; det är konflikter och strider som leder till ”stängning” av professionerna.

        När Brante låter de två teorierna utgöra skiljaktiga kriterier för professioner samt skiftar utgångspunkt från YRKE, som läkare, till VILLKOREN för professioner, där arkitekter, läkare, advokater och ingenjörer kan ingå i alla typerna, finner han fyra kategorier:

        1. ”fria”,
        2. klassiska akademiska,
        3. (välfärds)statens,
        4. ”kapitalets” professioner.

        Den gemensamma nämnaren för kategorierna 1 och 4 är att de arbetar på marknader, medan kategori 3 har fått statens välsignelse (certifiering) och där kategori 2 är en mellanform där befordringsgången styrs av forskningsinsatser som kolleger bedömer (men där staten hr sista ordet och betalar notan).

        Svaret på din direkta fråga är alltså att endast de konkurrensutsatta professionella, d v s de som arbetar på en marknad, undgår MED AUTOMATIK att utveckla drag som motsvara de hos en facklig organisation.

        Gilla

    • Martin skriver:

      Lite diverse tankar vad det gäller ett oegennyttigt lärarkollegium återfinns här. Av störst allmänt intresse är kanske de personliga erfarenheter jag gjorde under gymnasieskolan, särskilt vad det gäller ämneskunskap som viktig framgångsfaktor för lärare, något jag tycker glöms bort idag.

      Kan man inte tänka sig att lärarkåren så som den såg ut på 50-talet, där läraren inte bara kunde ha lön i nivå med riksdagsledamöter utan även åtnjöt betydande social status och självbestämmande, kände sig så pass mättad på uppskattning/belöning att de åtminstone delvis kunde släppa tanken på ytterligare egennyttig vinning och faktiskt ägna sig fullt ut åt sin huvuduppgift, nämligen att kollegialt bibringa kunskap till gagn för allmänheten? Om man alltså kunde återställa statusen och ge lärarna mera självbestämmande och auktoritet kunde nog sakernas tillstånd reverseras.

      Om gymnasielärare idag hade månadslön på 60 000 så skulle fler med högre examina lockas till yrket. Det är väl självklart. Få föräldrar skulle kunna sätta sig på någon med sådan lön. Man skulle också kunna lita mera till lärarnas kompetens i vetskap att flertalet hade över 0,2 på högskoleprovet och av samma anledning tryggt minska detaljstyrningen uppifrån. Delar av autonomin skulle alltså kunna återställas.

      Ämneskunskapen skulle säkerställas med ämnesprov, likt det läkarna har i slutet av sin utbildning. Varför inte ge högre ingångslön/lön till befintliga lärare efter resultat på det provet och administrera det i samband med högskoleprovet (billigare att samordna)? Matematik och fysik är exempelvis så pass stora ämnen att ett omfattande, svårt och varierat sådant prov utan större kostnader borde kunna tas fram. I svenska skulle högskoleprov-liknande tester kunna utformas, innehållande läsförståelse, ordförråd och fackkunskap. Lönen ska stiga kraftigt efter högre resultat på provet. Det skulle gynna ämneskunniga och begåvade personer som brinner för sina ämnen och således är i bättre stånd att kunna förmedla något av detta till sina elever. För att klara sådana prov bra krävs dessutom av läraren en kunskapstörstande och studiemotiverad läggning. Idag anställs ju lärare som själva aldrig varit varken studiemotiverade eller duktiga. Vad skickar sådana för signaler till eleverna? Jag återkommer till vikten av ämneskunskap utifrån egna erfarenheter nedan.

      Det finns 34 000 lärare bara i gymnasieskolan. Att höja lönen till ca 50 000 från 30 000 skulle kosta ca 20 000 * 2 (för alla arbetsgivareavgifter) * 12 * 34 000 = 16 miljarder / år. En riktad satsning i den storleksordningen på bara teknik- och naturvetenskapsprogrammen utefter ämnesprov skulle naturligtvis vara mycket billigare och mera överkomlig. Gymnasieskolan kostar ca 37 miljarder kr / år nu.

      Jag är ju ingen lärare själv men kunde under min skoltid (slutade gymnasiet 2002) bevittna det tilltagande förfallet. Tidigare årskursers prov var svårare, det förstod alla. En av mina duktigaste lärare på gymnasiet (lektor i svenska av gamla skolan) beklagade sig över nivelleringen i lärarkollegiet på skolan. Hans kompetens värderades inte längre lönemässigt trots att han var fantastisk. Jag kunde inte annat än sörja med honom. I ett ämneskunskapsprov skulle han ha lyst som en sol och klart utmärkt sig relativt de yngre! Jag såg stor skillnad i kompetens mellan de yngre och äldre lärarna, både i begåvning och ämneskunskap. Även andra lärare beklagade sig. Jag hade en väldigt duktig gammal civilingenjör i teknikämnet som klagade och funderade på att sluta om förfallet och förflumningen fortsatte. Likaledes han hade excellerat i ämnesprov. Jag har ytterligare ett antal exempel som utelämnas här.

      På basis av ovanstående erfarenheter av skolan sluter jag mig till att ämneskunskap och begåvning är en av de viktigaste faktorerna, särskilt för lärare till begåvade elever. En av mina klasskamrater uttryckte sig såhär om den relativt nyutexade engelskaläraren: ”Jag kan ju bättre engelska än henne”. De hade inte särskilt stor respekt för henne. Det hade de, som sagt, däremot för de begåvade lärarna med stor ämneskunskap.

      Ja, hur många gånger har inte andra framfört liknande argument? Kan dock inte komma på något bättre. Antar att facket inte vill ha någon lönerankning efter ämneskunskap. Ett återförstatligande av skolan skulle underlätta samtliga åtgärder som föreslås här. Om folket begär denna reform kan de kanske via demokratin krossa det lilla lärarfackets eventuellt destruktiva särintressen.

      Liked by 1 person

  32. fabricerad skriver:

    Som aktör i detta fallet är det nog moraliskt lättare att arbeta för att gynna sin yrkeskår om det är staten som betalar (t.ex. flyktingaktivism som gynnar sin egen fackgrupp) än att ge sig på enskilda individers plånbok som i exemplet med läkaren. Staten och välfärdspengarna som samlas in har blivit så stor och abstrakt att många inte tänker på att det är skattebetalarnas pengar.

    Läraren och läkaren kan med fördel jämföras med att ju mer patienten betalar desto mer ackurat och heltäckande diagnos ger läkaren. I övrigt vore det förstås märkligt om ordförande för läkar-samt lärarfacken lobbade för mer flyktingar även om det faktiskt genererar mer jobb åt deras medlemmar. Kanske är medlemmarna så överbelastade redan att man inte känner behov av mer?

    Gilla

  33. olle holmqvist skriver:

    ”Ty staternas upplösande ger sig företrädesvis till känna däri tillkänna att allt försiggår på annat sätt än lagarna” (Hegel: Die erfassung Deutschlands, 1802))
    ofta citerat av Jan Myrdal

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s