Din uppgift

Antalet sidvisningar på den här bloggen ökar svagt, om man ska tro statistiken från WordPress, och uppgick i juni till omkring 650 000 stycken. Antalet unika läsare den månaden var 130 000. Om dessa läsare är medlemmar av svenska kyrkan i samma utsträckning som svensken i genomsnitt så återstår kanske 100 000 röstberättigade. Av dessa – fortfarande under antagandet att läsarna beter sig som folket i gemen – röstade 13 000 stycken i senaste kyrkovalet, medan 87 000 skolkade.

Jag skulle tro att de flesta av dessa 87 000 ogillar PK-ismen och därför kanske skulle kunna tänka sig att rösta i kyrkovalet den 17 september om de trodde det skulle göra någon skillnad. Men folk är aldrig riktigt som man ibland hoppas – och det är troligen ganska bra – så låt oss anta att det bland våra läsare återstår 50 000 personer som dels inte brukar rösta, dels ogillar PK-ismen, kort sagt 50 000 nya röster.

50 000 nya röster räcker inte. Idag röstar inte fullt 700 000 personer, mest alltså på PK-istiska rörelser och kandidater. Det behövs kanske 200 000 nya röster för att det ska märkas någon rejäl skillnad.

200 000 röster låter mycket, men det är det inte med tanke på att gruppen soffliggare uppgår till 87 procent av de röstberättigade eller en bit över fem miljoner.

Om du bestämmer dig för att själv rösta och dessutom får med dig tre eller fyra andra före detta soffliggare så är saken biff. Så prata med alla du träffar om saken. Övertyga dem om att åtminstone intressera sig tillräckligt för Svenska kyrkan för att ta del av den information om kyrkovalet i september i år som kommer att redovisas på dessa sidor under redaktörskap av prästen Helena Edlund. Skriv till henne – helena.edlund@dnv.se – och ställ frågor om det är något du vill veta och uppmuntra dina bekanta att göra sammalunda.

Jag har aldrig ägnat mig åt partipolitik och valtaktik, men det här tycks mig som ett öppet mål för den som vill ändra en etablerad ordning med demokratiska metoder: å ena sidan en liten grupp delvis starkt mobiliserade aktivister som lyckas får kontroll över kyrkan för att den stora massan av röstberättigade är likgiltiga, å andra sidan det troliga faktum att en majoritet av dessa hittills likgiltiga ogillar de dominerande aktivisternas politik och gärna skulle se en ändring.

Nu gäller det för oss gemensamt att förklara dessa enkla förhållanden för de likgiltiga så att de kan göra en demokratisk insats. Tror du att de likgiltiga redan tänkt på detta och vet hur det ligger till? Det tror inte jag eftersom jag vet att jag själv inte förrän för bara några månader sedan insåg hur det ser ut.

Barack Obama hade en fin slogan: ”Change you can believe in”. Det blev kanske inte så mycket av det i verkligheten, men det lät bra. Jag är en så troskyldigt naiv anhängare av demokratins idé att jag inbillar mig att det här är förändring som man kan tro på. Om man inte tror att detta skulle vara möjligt för demokratin, vad skulle då man då tro att den överhuvudtaget kan åstadkomma?

Patrik Engellau

27 thoughts on “Din uppgift

    • MartinA skriver:

      Så länge man undviker SAP och FP så har man nog förbättrat situationen. Möjligen bör MP och V undvikas också.

      Personligen var den bästa människan jag pratade med när jag gick runt i valstugor vid förra valet KDare. Även om jag avskyr KD som parti i rikspolitiken. Och ser mest dårskap från frikyrkorörelsen politiskt. Min gissning är att kyrkans vänsterradikalism bäst begränsas av en röst på SD eller KD. KD är nog bättre för de lär ju faktiskt bry sig om kyrkan. Å andra sidan finns det ibland en sådan där Folkpartistisk moralistisk frenesi i frikyrkliga KDare så det är en riskabel röst. SD är nog tryggare. Mare kan nog blänka till också, om de är av den gamla skolan. Man får komma ihåg att det här handlar om kulturkamp.

      Gilla

  1. Jonas Bohman skriver:

    Ja, jag må också ha en naiv tro på demokratins kraft, och jag inbillar mig om vi bara blir tillräckligt många, så kan vi få bort alla s k PK-ister som alldeles för länge har fått vanstyra detta land, myndigheter, partier och organisationer. Kunde östtyskarna 1989, så kan väl vi svenskar 2017…… Bra initiativ.

    Liked by 1 person

    • Moab skriver:

      Det är väl ganska självklart. Alla kan svinga en hammare men bara ett parti är villigt. Strukturer måste brytas upp, folk måste få sparken, bidrag dras in.

      Gilla

      • Hedvig skriver:

        @ Moab 25 juli, 2017 at 09:40

        I den här frågan tycker vi olika.
        SD är dåligt val, om man som jag har ett sekulärt/agnostiskt förhållande till Svenska kyrkan.
        Jag är döpt, konfirmerad och gift i Svenska kyrkan. Och fortfarande medlem, men en alltmer kritisk och tveksam sådan.

        Jag vill att staten och Svenska kyrkan helt skiljs åt. Staten ska vara sekulär och Sv kyrkan ska värna den evangeliskt-lutherska tron som Sverige bekänt sig till under 500 år.
        Plus att Sv kyrkan ska värna om och sprida vårt kristna kulturarv (från kyrkor till immateriella ”artefakter”), där svenska språket är vår starkaste kulturbärare.

        Frågan är då vilken nomineringsgrupp, som jag lämpligen ska rösta på? Hoppas att Helena Edlund, som jag hyser ett stort förtroende för, kan ge mig ett bra svar.

        Liked by 1 person

  2. JAN BENGTSSON skriver:

    Jag gick med igen,
    ENBART för att kunna rösta,
    för första gången någonsin!

    Inser att nya tankar måste in även där!
    DÖ-skallarna har styrt länge nog…

    Några bekanta har heller aldrig röstat förut!
    Vi gör ett försök att rädda Sverige…

    Liked by 1 person

  3. B skriver:

    Du har helt rätt! Jag kommer att rösta i kyrkovalet och jag ska göra mitt bästa för att dra med mig de jag känner som är medlemmar i Svenska Kyrkan, men som inte har en tanke på att rösta. Det blir nog ganska lätt till och med, för jag vet ju vad de har för värderingar.

    Liked by 1 person

  4. P I Persson skriver:

    Ni klagar över att ”PK-ister” (vad är det ???) skulle ha tagit ”kontroll” över Svenska Kyrkan och det vill ni motverka genom att icke PK-are ska mobiliseras att rösta (i många fall genom att icke kyrkotillhöriga ska inträda och få rösträtt). Eh … Logiken ?

    Kyrkovalet handlar inte om PK. Varken för eller emot.

    Gilla

  5. BjörnS skriver:

    Är medlem och tänker rösta. Ser fram emot debatten som jag hoppas kommer upplysa mig. Är hjärtligt trött på politiseringen av kyrkan.

    Liked by 1 person

  6. Pirjo Suur-Askola skriver:

    Även om alla röstberättigade skulle rösta i kyrkovalet, skulle det verkligen bli en rejäl skillnad och förändring? Och åt vilket håll?
    Jag tycker inte att man kan prata om demokrati när det gäller svenska kyrkan. Att man via skattsedel betalar för dess tomma byggnader och dess personal för att få bli döpt, gift och begravd där, är inte demokrati. Det är inte heller rätt eller demokratiskt att man återigen har börjat politisera kyrkan och ta ton när det gäller invandring, islam mm. Vi har andra demokratiska val till det.
    Det bästa vore om svenska kyrkan äntligen blev helt skilld från staten och media t.ex. statstelevision och i stället blev en privat förening helt utan makt. Tron ska vara en privat angelägenhet, det är demokrati för oss som vill ha frihet från religioner.

    Gilla

  7. Bengt skriver:

    Om femtekolonnare tycker jag inte! Såsom att vara eller bli medlem i exempelvis en ideell förening med syfte att motarbeta dess ändamål. Eller köpa aktier i ett bolag som man vill skada med hjälp av sin rösträtt på bolagsstämman.

    Sak samma om man utnyttjar sitt medlemskap och därmed rösträtten i Svenska kyrkan för att avkristna den. Sedan må man kalla sig Socialdemokrat för tro och solidaritet, Centerpartist, Sverigedemokrat – eller vad som helst.

    Måtte tidigare soffliggande röstberättigade som vill att Svenska kyrkan ska vara en del av Kristi Kyrka utnyttja sitt inflytande i höstens val.

    (Ni) femtekolonnare kan dra dit där ni hör hemma!

    Gilla

  8. Jonas Nilsson skriver:

    Ser fram att få läsa bidrag av företrädare för de övriga nomineringsgrupperna. Ett test kan kanske vara att fråga sig hur många gånger namnen Jesus, kyrka och bön förekommer i sådan introtext. Grundfråga – vilken är den viktigaste gudstjänsten för vår grupp och hur finansieras den? Vilka krav ställer man på prästerna?
    Kan man tänka att DGS introducerade tanken om andra kyrkostrukturer än de sk nomineringsgrupperna? Sökte upp den ort i respektive stift (13 stycken – två fler än de 11 (14) nomineringsgrupperna) där församlingen procentuellt sett samlar flest till söndagsgudstjänsten och be gudstjänstfirarna den aktuella söndagen föreslå en skribent inför kyrkovalet?
    Alltså samma tanke som med invandrarinventeringen – söka upp de aktuella orterna?!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s