Naturligtvis är det svårt att hålla härskarna från styrandet av Kyrkan. De ser Kyrkan som en ideologisk statsapparat och sådana ska hållas under politisk kontroll. Än mer: de ska fungera just som samhälls- och samtidsideologi. Detta är det politiska önskemålet på en kyrka: ideologisk producentorganisation styrd med betydande inflytande från de maktägande. Furstar eller politiska partier lika.

Slagordet om Kyrkans frihet, Libertas Ecclesiae, hör samman med Gregorius den Stores kyrkoreform. Vi talar nu 600-tal. Medeltidskyrkan visste att värna sin egenart. Gustav Vasa var så politiskt skicklig att han inte öppet utmanade på denna punkt. Visserligen konfiskerade kungen ”onödigt” kyrksilver och ”icke behövliga” textilier, silvret gick att smälta ner, korkåpor kunde bli eleganta byxor åt prinsarna och altardukar pryda kungens bord, men Kyrkans frihet värnades. Vid Örebro Möte 1529 fanns inget kungamakten närvarande när biskopar, präster från de olika stiften och munkar från de tre stora ordnarna beslöt om den fortsatta kyrkoreformationen.

På samma sätt 1593 vid Uppsala Möte så togs beslut som Karl IX ogillade men fick finna sig i. När tyska turister kommer till svenska kyrkor blir de förvirrade och undrar om de kommit till en katolsk kyrka, för så ser de protestantiska i Tyskland inte ut. Det är sant. I Sverige behölls kyrkobruk som förkastades på andra håll. Både Erik XIV och Karl IX kunde ogilla detta, men Kyrkans frihet praktiserades. Kungen hade inte beslutsmakten.

Ärkebiskop Nathan Söderblom (1866-1931) såg den potential som låg i detta arv och under hans tid kunde Svenska kyrkan etablera sig som ”brokyrka” och få betydelse för det ekumeniska arbetet. Några av de ekumeniska frågor som då togs upp var politiska och handlade till exempel om statens räckvidd. I 1930-talets Europa var det högaktuella frågor och kritiken mot den absoluta statsmakten var — absolut. Det ledde till att tyska delegater slutade komma till ekumeniska möten. Men det var inte bara de fascistiska och kommunistiska systemen som sattes under lupp genom analyser som Ekumeniska Rådets forskningsavdelning i Geneve publicerade i mitten av 30-talet. Också demokratin kan förvandlas till majoritetsdiktatur. Dessa insikter präglade nästa generation ekumener, bland dem Söderbloms svärson Yngve Brilioth (1891-1959), som senare blev ärkebiskop. Han visste att hävda ”Libertas Ecclesiae” med front mot det svenska Kammarkollegiet, som ville bestämma över (stats-)kyrkan. Vården om Kyrkan var ett ansvar som kunde vändas i sin motsats, menade han i boken Vården om Kyrkan, 1956. Kungen var kung men inte någon överbiskop. Kyrkan måste stå fri och statens uppgift var att värna denna frihet.

Med nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten (2000) fanns det skäl att tänka att de politiska partierna inte skulle engagera sig i kyrkovalet men väl enskilda partimedlemmar. Det blev inte så. På partikanslier och i partistyrelser fastställdes kyrkoprogram och partimedlemmar manades att delta i kyrkovalet. Det var uppenbart att avsikten var att partiprogrammen skulle få genomslag i det kyrkliga livet. Det var ett annat perspektiv än det där människor gick i kyrkan på söndagen för att därefter i veckan dra konsekvenserna av vad de hört om och av Jesus. Modellen att Kyrkan skulle påverka världen blev en annan. Världen skulle styra Kyrkan. Det är då det gamla slagordet ”Libertas Ecclesiae!” behöver höras. Det vilda och obändiga i Kyrkan, evangeliet, får inte tämjas och bli slätkammat eller förvandlas till något annat, en enkel deism, religion i största allmänhet men inte resultatet av en uppenbarelse. Det får inte heller bli ett program för att bevara Sverige svenskt. Det var Kyrkan som gav oss en gemenskap över sockengränser och över nationsgränser. Det finns mycket att bevara och försvara i Svenska kyrkan. Själva ärendet och friheten att förkunna och gestalta det inte minst.

Dag Sandahl är präst i Svenska kyrkan, teologie doktor, författare och ledamot för nomineringsgruppen Frimodig kyrka i Kyrkomötet. Han driver även den välbesökta bloggen Bloggardag (http://bloggardag.blogspot.se/) .