Det heligaste

Patrik Engellau

Det heligaste går aldrig att bevisa. Det är en fråga om tro.

Förut var Gud det heligaste. Det har gjorts en del försök att bevisa Guds existens – till exempel det ”kosmologiska” beviset som säger att eftersom allt har en orsak och eftersom världen finns så måste världen ha skapats, något som Gud gjorde, så Gud finns – men de imponerar i varje fall inte på mig. För övrigt har Gud själv aldrig gjort anspråk på att kunna bli bevisad. Han har nöjt sig med att folk trott på honom och lytt hans order. (När han var ung och frisk, som i Gamla Testamentet, blev han rasande när folk inte lydde. Ibland tog han då livet av dem, läs till exempel om syndafloden.)

Sedan Immanuel Kant eller den franska revolutionen eller däromkring har västerlandet skaffat sig ett nytt allra heligaste, nämligen alla människors lika värdighet (eller värde, som det står i den svenska felöversättningen). Själva kröningsfesten för denna helighet iscensattes i Paris år 1948 när FNs generalförsamling antog sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Även här gäller grundprincipen att det heligaste inte kan bevisas, bara tilltros. Att betvivla, säga emot eller begära bevisning av tesen om allas likhet är ungefär lika populärt som att för femhundra år sedan ha ifrågasatt Guds existens. Det kunde sluta på bålet.

Observera att jag inte säger att föreställningen om alla människors lika värdighet saknar relevans. Liksom alla andra kan jag ansluta mig till den uppfattningen om jag vill. Jag säger bara att den inte finns i någon sorts fysikalisk bemärkelse. Man kan inte iaktta den i naturen, ty den är en mänsklig tankekonstruktion, en trossats.

Före Kant och den franska revolutionen existerade inte tanken att det fanns en magisk essens som alla människor delade och som gjorde dem jämlika. (Tja, tanken att Gud hade gett alla människor lika chanser att komma till himlen fanns nog, men att jämlikheten skulle få något särskilt genomslag på jorden var inget vinnande koncept. Det krävdes framväxt av kapitalism och marknadsekonomi för att den tanken skulle börja ta skruv.)

Före Kant levde folk i en aristoteliansk värld. Aristoteles hade ett aristokratiskt, hierarkiskt synsätt på människan och världen. Där var det naturen som gällde. De olikheter som naturen försett människor med var självklara. En del människor var helt enkelt mer värda en andra. En flöjtist som spelade flöjt bättre än en annan hade högre värde än den senare. En krigare som slog ihjäl fler fiender än andra var helt enkelt en bättre krigare och därför en bättre människa. Aristoteles värderade människorna efter de olympiska spelens princip om att alla kunde rangordnas. En del var så olyckligt lottade att de saknade talanger och fick därför bli slavar eller andra slags arbetare. De var lite sämre människor.

Hur illa vi idag än må tycka om Aristoteles när vi fattat hur han tänkte så kan vi inte påstå att han hade fel. Jo, utifrån en annan trossats, nämligen Kants, hade Aristoteles fel, men även det omvända gäller och det finns inget högre trossystem som slutgiltigt kan fälla ett avgörande. (I sista hand är det nog plogen och svärdet, produktivkrafterna och våldet, som avgör, alltså vilket slags tänkande som producerar mest mat eller som kan tillskansa sig mest av den mat som produceras.)

Jag läste en intressant historia om hur det kunde gå till i ett samhälle där bristen på jämlikhet tedde sig lika självklar och naturlig som motsatsen hos oss. En fransk adelsdam på 1600-talet, jag tror hon hette Madame de Sévigné, låg naken i badet och lät sig tvättas där hon var som smutsigast av sina manliga betjänter. Inget konstigt med det. Men plötslig öppnas dörren och en adelsman tränger in och får syn på den nakna madammen varpå skandal utbryter. Så oerhört pinsamt både för madammen och adelsmannen!

De manliga betjänterna hade lika gärna kunnat vara hundar.

38 thoughts on “Det heligaste

  1. Bo Svensson skriver:

    Jämlikhetstänkandet har alltid funnits tillsammans med rangordningstänkandet.

    I en beskrivning av en traditionell festmåltid på Ny Guinea där hela byn deltog, delades portionerna exakt lika mellan alla. – Lätt att förstå varför. – Man leker jämlikhet för att slippa bekymra sig om rangordningen som alltid river upp känslor när någon känner sig för lågt rankad.

    Situationen avgör och väl fungerande tankeutbyte förutsätter att man möts som jämlikar.

    Gilla

  2. Lilla fröken PK skriver:

    ”Allas lika värde” har uppenbarligen en stark koppling till kristen tro också. Du skall taga vara på din broder och förlåta honom hans missgärningar inte sju, utan sjuttio gånger sju. I socialismen finns också ett slags kärleksbud med den starkes ansvar för den svage. Till stora delar är väl detta positivt för ett civiliserat samhälle, men det blir problematiskt när godheten och välviljan utsträcks in absurdum, och alla i hela världen kan göra anspråk på att utan motprestation få del av svensk, nationellt ”producerad” välfärd i egenskap av flykting. Ja, inte bara flykting, utan även med hänvisning till tänjbara begrepp som ”alternativt skyddsbehövande”.
    Resultatet av den förda politiken har bara blivit allt för uppenbart, men politiken har målat in sig i ett hörn, och frågan är om man kan ta sig ur den klämma man själv har skapat. Förhoppningsvis kan valet 2018 innebära ett tillfriskande.

    Liked by 2 people

  3. Eva. S. O. skriver:

    Att gå till de större filosoferna, eller religionen, för att söka svaren på de mest brännande frågorna känns naturligt för många. Men man kan också gå åt andra håller, och låta barnet inom sig, eller snarare barnsligheten, ställa de där mer raka enkla frågorna. Ungefär som barnet gjorde i H. C. Andersens saga om ”Kejsarens nya kläder” och som då frågade varför kejsaren var naken. För någonstans letade sig heligheten in i principernas värld. Var det 1948 när FNs generalförsamling antog sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna? Eller slank heligheten in vid felöversättningen till svenska? Och hur tänkte översättaren då om människans helighet? Att den uppstod i konceptionsögonblicket, när en spermie och en äggcell förenades i ett möte? Eller uppstod den mänskliga heligheten när vi skildes från djuren? Och när skedde det i så fall? Schimpanser är idag våra närmaste släktingar, och från dem skilde vi oss för runt 6 miljoner år sedan. Hur såg den uppdelningen ut i praktiken? Skedde den över en natt? Kom rentav heligheten in när människan tände den första elden, så att natten inte blev lika mörk som tidigare? Och gällde då denna heligheten även för Neandertalarna, för även de behärskade elden. Eller var det en matematiker som ytterst satt och tänkte fram den mänskliga grundprincipen om människor lika värde? Att han en dag satt och lekte med ekvationen x=y, och då kom på att x och y även utgör beteckningarna på två olika kromosomer, som avgör vilket kön någon får vid befruktningen. Och att honor och hanar har samma värde, trots en del mer efterhängsna patriarkala strukturer. Att en y-kromosom, trots sin litenhet får samma vikt och värde som den större x-kromosomen, eftersom ett likamedstecken ger dem just detta. För någon helig grundprincip måste ju ha hittats som gör Hitler lika värdefull som moder Teresa? Själv vet jag kanska bra vart jag hittar kantareller i skogen, och när de brukar växa upp. Men vart jag bör leta för att hitta heliga mänskliga principers ursprung, ger mig enbart huvudbry. Och jag kliar mig i huvudet, som efter ett myggbett. Och det känns faktiskt ganska skönt. Plötsligt slår det mitt barnsliga sinne att just detta är mitt eget stora eureka ögonblick. Att klia sig känns skönt, och det gör även högt hållna heliga mänskliga principer. Detta får bli min egen stora barnsliga aha-upplevelse. Att det känns skönt, att både klia sig, och hålla mänskliga principer högt.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Riktigt löjligt blir det när man tar heligheten för given och dessutom abstraherar den, två godtyckliga påhitt, för att till slut börja fråga sig vilka djur och växter som är heliga. Kanske allt ”över” (nästa dissocierade abstraktion) ostronet? Kanske ”skall” man vara frukterian eller skicka polisen på rovdjuren?

      Det är farligt att låta slarviga tänkare leka filosofer.

      Gilla

      • Gunnar skriver:

        Tänk vad olika man kan läsa en text. Där du ser missriktad filosofi, ser jag enbart humor, ironi och en stor självdistans. Och vad är det för farligt med det?

        Gilla

    • Moab skriver:

      Du förekom mig. Jag läste Kants ”Grundläggning av sedernas metafysik” en gång för länge sedan, bara 115 sidor, men inte heller ”Kritik der..” har väl denna andemening? Det kategoriska imperativet, är det inte att man på ett personligt plan skall agera så att man inte orsakar skada, strävar mot ljuset, bort från mörkret så att hela samhället kan bygga på denna princip? Du får berätta var du får detta ifrån Patrik? Var det filosofikurser med någon professor lagd åt vänster?

      Gilla

    • Redaktionen skriver:

      Jag har ingen sidhänvisning, men ”den goda viljan” har jag alltid uppfattat som liktydig med någon föreställning om jämlikhet. Likaså faktiskt det kategoriska imperativet. Om det egna handlandet ska kunna upphöjas till allmän lag, måste det inte i praktiken leda till likabehandling som vetter mot jämlikhet? Jag blir behandlad såsom jag behandlar andra, det kan väl knappast tänkas i en aristoteliansk, naturligt hierarkisk värld.
      Patrik

      Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Har aldrig läst Kant och inte studerat filosofi ens på gymnasiet. Men i mitt stilla sinne inbillar jag mig att reciproka handlinga just för att människor är olika måste vara olika mot olika typer av människor. Mest användbar är principen mot våra jämlikar, med här är kausaliteten den omvända och ett upprop till likabehandling skulle därmed bygga på ett cirkulärt resonemang.

        Gilla

      • Moab skriver:

        Jag ber att få återkomma, men tror inte att jämlikhet är inbyggt, det är mera en sedesam strävan för varje människa med rättesnöret att inte göra mot andra som man inte önskar att de gör mot en själv, ett försök till filosofiskt derivat av bibeln. Jag var mycket imponerad av Kant som ung men förstod inte allt då jag kämpade med det själv.

        Gilla

      • Moab skriver:

        Nej, nu har jag skummat ”sedernas metafysik”, inte att rekommendera för övrigt, eftersom enligt inledningen det var här där han först svingade sig upp till de högsta höjderna, där man skall söka honom, senare blev det mera postulat, jag har tänkt färdigt.

        Nå, det kategoriska imperativet säger att man skall handla så att ens handlingar kan upphöjas till allmän lag. Jag landar då i någon form av konservatism, och dogmer som socialism, nazism, pk, eller islam uppfyller inte detta krav, om inte alla följer det uppställda regelverket som dessa dogmer ställer upp. Kant däremot ser att ”regelverket” kommer från det rena förnuftet (och tangerar här religion) genom den egna personen. Detta kräver att samhällsbygget kommer från den enskilda människan som agerar efter bästa förmåga efter sitt rena förnuft med den tanke i bakhuvudet att hans/hennes handlande kan upphöjas till allmän lag. Tränga sig i kön, skrika och skräna istället för samtala, bränna bilar, allmän lag? Nej. Låta de som bränner bilar hållas, allmän lag? Nej. Låta fler komma som bränner bilar, nej.

        Svenskarna däremot (jag talar om de 8 miljonerna, inte gästerna) var nog tidigare ganska bra på att applicera det kategoriska imperativet, men pk har satt detta ur spel.

        Jag fann ingen ”rättvisa” utan motsatsen, Kant skriver att utfallet för de enskilda kan innebära inget annat än uppoffringa, och det är väl där vi står.

        Gilla

  4. Anna Lindén skriver:

    Föreställningen om alla människors lika värde bygger naturligtvis på kristendomen, som lär att varje människa är skapad till Guds avbild och att Jesus dog på korset för slaven såväl som adelsmannen. Kant var kristen, det var inte Aristoteles. Däri ligger skillnaden mellan dem i synen på människan. Inför Gud är vi alla smålänningar, som det folkliga talesättet lyder.

    Liked by 4 people

  5. Jaxel skriver:

    En aspekt av den ”heliga” principen om allas liks värde är att det är oerhört svårt att säkert veta vad den i praktiken betyder.

    Principen finns inskriven landets grundlag (regeringsformen kap 1). Om det är grundläggande för staten att alla människor har lika värde borde det väl betyda att den svenska staten och det offentliga Sverige skall behandla alla människor lika. Det skulle i så fall betyda att alla människor hat samma rätt som exempelvis undertecknad att vistas i landet, att om så är nödvändigt erhålla ekonomiska medel för sin försörjning, erhålla vård och omsorg baserat på behov med mera m m.

    Så är uppenbarligen inte fallet. I detta fall betyder principen om allas lika värde i alla fall inte att alla människor skall behandlas lika.

    En av landets högsta tjänstemän har som bekant mycket aggressivt hävdat principen om allas lika värde. (Det har karriärmässigt varit mycket framgångsrikt.) Man skulle kunna tänka sig att principen innebär att alla människor har samma rätt till det materiella välstånd, och därmed följande trygghet, som skapas i landet (eller snarare i ett globalt perspektiv). Oro för att ens egna eller ens barns rent materiella livsvillkor på något sätt skulle kunna vara hotade är oerhört ångestskapande. Rikspolischefen lever med en materiell grundtrygghet (föda, bostad, kläder, sjukvård etc) som en mycket stor majoritet av jordens befolkning skulle avundas honom. Uppenbarligen tycker rikspolischefen liksom landets lagstiftare generellt att principen om allas lika värde inte innebär att alla människor skall ha samma rätt till frihet från oro och ålgest kring materiella livsvillkor.

    I sammanhanget skulle det vara intressant att veta lite mer om prästerskapets och ärkebiskopens rent materiella livsvillkor. Har för dem principen om alla människors lika värde en materiell dimension? Har en tiggare utanför närmaste livsmedelsbutik samma värde som de själva? Och vad har i så fall principen för konkret materiell innebörd? Eller har principen bara en andlig dimension, typ att för Gud är alla människor lika mycket värda? Eller kanske de inte hyllar principen om allas lika värde.

    Det går förstås enkelt att ställa ytterligare frågor om vad principen i praktiken betyder för människor på det rent personliga planet. Läsaren må själv begrunda.

    Om det inte följer av principen om allas lika värde att alla människor också skall behandlas lika och att alla människor exempelvis skall ha samma rätt att slippa oroa sig för sina grundläggande materiella livsvillkor så kan man med fog fråga sig vad principen egentligen betyder. Kanske är dess mest konkreta betydelse, för dem som hyllar den, att den kan användas som slagträ i politiska debatter.

    Liked by 1 person

    • Anna Lindén skriver:

      Enligt kristen uppfattning har människovärde ingenting med materiella villkor att göra. Tiggaren har samma värde inför Gud som adelsmannen. Däremot har man inom en kristen församling skyldighet att se till att ingen lider nöd, därför stod kyrkan för socialvård och sjukvård i äldre tid.

      Liked by 1 person

  6. MartinA skriver:

    Är inte själva det här sökandet efter ett objektivt människovärde statens perspektiv? Personligen tycker jag det är bättre att inte söka objektivt människovärde alls.
    Person X har högre värde än person Y för Z. Men X har lägre värde än Y för V. Om X och Y är soldater i två olika arméer och Z och V tillhör de respektive grupperna som arméerna tjänar blir det här dramatiskt tydligt. Men även om X och Y är exempelvis Syriansk respektive svensk kommunpolitiker i Sigtuna och Z är syrian och V inte är det blir det också extremt tydligt.

    Ett objektivt människovärde kan bara existera inom en grupp och en grupp som har klart uttalade syften. I krig är det lätt. I fred kan det vara hårigare och är mer beroende av vad någon tänker att gruppens syfte är och vilket moralsystem som är gällande och vilken religion som är förhärskande.

    Sen, det här med att ett trossystem inte kan bevisas. Hur förhåller det sig till den vetenskapliga metodens tes att ingenting kan bevisas, endast motbevisas? Jag vet inte om det är relevant, bara en tanke jag fick när jag läste texten.

    Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Jo, å andra sidan är jag bergfast övertygad om att det är generna som är livet och att de organismer som dessa skapat har som sin funktion att kopiera dem. Jag tycker det är bevisat. Och jag saknar förmåga att applicera den vetenskapliga metoden på det. Så den kanske inte är relevant när man talar om livets syfte, funktion och sånt?

        Gilla

    • Anna Lindén skriver:

      Eller läkaren. Är han eller hon också att betrakta som en hund? Det handlar snarare om att dessa personer har ett professionellt, yrkesmässigt förhållande till sina patienter, kunder eller arbetsgivare.

      Liked by 3 people

  7. Per-Åke Svensson skriver:

    En annan fundering: Är verkligheten egentligen så beskaffad att allt måste ha en orsak? I våra respektive bilder av verkligheten är det så, men det kanske bara är våra hjärnor som kräver ett sådant samband för att vi skall kunna organisera information? Inte ens hjärnan kan implementera en fungerande informationsmodell annars.

    Gilla

  8. Erik skriver:

    ”Människors lika värde”.

    Sådant trams.

    Begriper inte varför folk har en sådan obetvinglig lust att sänka sig till samma nivå som Breivik, Mugabe eller godtycklig vidrig person?

    Vad är det för märklig drift?

    Mea culpa på styltor?

    Gilla

  9. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    Som redan påpekats, så är idén om ”lika värde” sprungen ur kristendomen. Men denna princip har getts en långt mer begränsad innebörd förr i tiden, och egentligen endast haft innebörden ”lika inför GUD”.
    Att människorna inbördes organiserar sig i hierarkier har varit så självklart att det inte behövt sägas — lika självklart som att det finns vatten i havet.

    Och följaktligen har det inte funnits någon egentlig motsättning mellan Aristoteles världsbild och kristendomens.

    Den föreställning som kastar grus i hela maskineriet är socialismens idéer om att alla människor ska vara LIKA här på jorden.
    Och ju mer enfaldigt konsekvent man försöker göra gällande att det är så, desto större kaos och lidande i världen.

    Hela Sverige, i den form vi känner landet, håller nu på att gå under — och orsaken är den idiot-kommunistiska föreställningen om ”lika värde”. Denna vanvettiga tanke hindrar oss från att se verkligheten: att Sveriges intrikata nät av sociala relationer trasas sönder om man släpper in många främlingar med en främmande kultur; dvs. en i våra ögon SÄMRE kultur!

    Liked by 3 people

  10. Jaxel skriver:

    Principen om allas lika värde tycks kunna betyda allt och ingenting, se exempelvis mitt inlägg ovan.

    En sak som den i alla händelser tycks betyda är att ingen politiker ur maktetablissemanget kan säga att hen har som uppdrag att företräda sina väljares intressen. Om väljarnas intressen kommer i konflikt med andras intressen borde, kan man tycka, väljarnas intressen tillåtas att vägs tungt. Fast hur många av våra politiker kan tänkas (våga) skriva under på en sådan princip?

    Varför skall jag rösta på en person som skall företräda mina intressen i riksdagen om vederbörande inte anser sig kunna göra det. Om den heliga principen om allas lika värde alltid kommer före.

    Gilla

      • Jaxel skriver:

        Jag kunde förstås ha skrivit ”han eller hon” eller ”vederbörande” istället. Fast det blir lite styltigt. Tycker ”hen” kan vara praktiskt. Fast det är förstås också en stilfråga där ordet inte känns helt bekvämt. Varför inte pröva sig fram lite.’

        (I alla händelser vill jag ogärna låta mig styras av Gudrun Schyman med gelikar. )

        Gilla

  11. Lisa skriver:

    Patrik, jag trodde som du, dvs inte alls.
    En dag hände en olycka, på ett par sekunder var det över.
    Jag såg himlen Patrik.
    Jag ljuger inte.

    Tänk lite, tänk EFTER.
    På riktigt.

    Men Gud är God.
    Tro ingenting annat!
    Han är fullkomligt rättvis.

    Läs Bibeln själv och försök lägg ner den mänskliga stoltheten och självrättfärdigheten först.
    Ödmjukhet och sanning går hand i hand.

    Bibeln, Ordspråksboken 16: 18
    Stolthet går före undergång
    och högmod går före fall.

    Bibeln, Johannes evangelium 1:1-5
    I begynnelsen var Ordet
    (annan översättning: ”Tanken” (grekiska lógos). GT beskriver hur Guds ord sänds ut för att utföra Guds verk i världen, se t ex 1 Mos 1:3, Ps 107:20, Jes 55:11 samt även Hebr 1:3, 11:3)

    och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
    Han var i begynnelsen hos Gud.
    Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till.
    I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit (annan översättning: ”förstått”, ordagrant: ”greppat”, ”tagit ner”) det.

    Må det rättfärdiga Lammet som blev slaktat som Evigt syndoffer för oss Alla ge dig ljus!!!!
    Välsigne dig och välsigne alla i Jesus Kristus Guds Son! Amen.

    Gilla

  12. dolf skriver:

    Kul i det sammanhanget att Kurt Gödel som bevisade att i ett logiskt konsistent system finns det obevisbara sanningar, faktiskt formulerade ett logiskt formellt bevis för Guds existens. Jag utger mig inte för att förstå det: Gödel's ontological proof. Jag nöjer mig med att konstatera att om universum skall ha någon mening överhuvudtaget så har Gödel med sin ofullständighetssats faktiskt bevisat att feminismen och identitetspolitiken är vansinnig. Och jag menar det bokstavligen.

    Liked by 1 person

  13. Sixten Johansson skriver:

    Än i dag är det naturen som gäller, både i och utanför människan. Individer och grupper kan tidvis leva i inbillade eller konstruerade världar, men förr eller senare kraschar de. Det skulle behövas en redig avhandling om hur genomfalskt och löjligt detta ideologiska trumpetande om ”allas lika värde” är, den skenheliga fundamentalismen kring en abstraktion utan värde.

    En psykiskt oskadad individ kan känna vördnad inför livet inom varje levande varelse och vinnlägga sig om att behandla den respektfullt och varligt. Men de självgoda tanketotalitärerna kräver att alla ska känna en känsla, rabbla tre ord, tro på fromleriets magiska kraft, handla efter en självdestruktiv och absurt verklighetsfrämmande princip, kalla lögnen för sanning, godta totalitärernas makthunger och falskspel och blunda för rättsrötan och kaoset som drabbar oss och kommande generationer.

    Men nog om detta. Vi kan som Aristoteles och vanliga vardagsfilosofer se att livet bjuder varje frö att växa och nå sin fullkomning. Varje exemplar är olikt alla andra och tävlandet är en sporre. Blomman och fågeln lever hela tiden i sanning och oskuld, liksom Adam och Eva i paradisets eviga barndom. Men hjärnan utvecklades och i människan vaknade det förunderliga jag-, du- och omvärldsmedvetandet och därmed en fri vilja på gott och ont och möjligheten att leva i sanning eller lögn både inför sig själv och inför medmänniskorna.

    Sedan dess frestas även sökare, zenmästare och andliga genier av Yeshuas kaliber att gå in i ordlöshetens sanning, ljus och ande. Men liksom vi är de ändå flockvarelser och känner sig förpliktade att med ack så ofullkomliga ord och bilder försöka berätta vad de ser och tänker och vägleda andra. De tvingas skapa berättelser som får flocken att höja blicken och samlas kring ting och tankar, som kan vördas som kostbara och heliga. Men problemet är att när mästaren / vägledaren dör, så dör det mesta av hans ordlösa, andliga kunskap. För lärjungarna och menigheten återstår bara de ofullkomliga orden, uttalade eller nedskrivna. Då börjar flocken dyrka de stelnade orden och skrifterna och kan göra så i tusentals år. Men vid en stor kris och ett språng i det kollektiva medvetandet kan flocken börja söka sig bakåt och utifrån tidernas samlade kunskap och erfarenhet försöka tänka ut vad mästaren skulle ha berättat om han hade levt i dag.

    Liked by 1 person

  14. bomarkusson skriver:

    Hahaha! Alla har blivit spritt språngande galna i detta förlovade land. På MED-bloggen tror jag att jag läste rubriken:” Jämlikhetstänkandet har löpt amok”.

    Följande är inte för att jag ska förhäva mig!
    Jag har under mitt yrkesliv tagit ett tiotal patent. Inget med det, jag har haft som uppgift att föra den tekniska utvecklingen vidare. Ett litet sketet patent har varit särskilt lyckosamt. Det var bara att tänka utanför lådan. Nåväl, detta sketna patent har inbringat mer än 130 miljoner spänn för min arbetsgivare och för landet. Lag fick 3600 och fick utstå två dagars ”deposition” i amerikansk domstol.

    Jag har alltså haft ett högre värde för ”samhället” än en bidragstagare. Någon emot?
    I så fall har inte alla människor lika värde.

    Jag lever nu på bonnvischan. Där finns bönderna men där finns mycket vad man skulle kunna kalla ”löst folk”. Dessa har inte haft samma förutsättningar som jag ur en mängd aspekter. Men de är ändå värda samma respekt, kalla det värdighet, som jag. Jag försöker att inte behandla dem som ”mindre vetande”, Jag får naturligtvis anpassa mitt språk för att inte såra dem med onödigt svåra ord. Jag behandlar dem därmed inte jämlikt enligt PK-ismens jämlikhetsdefinition.

    Jag vill påstå att många av dessa ungdomar jag möter här, är offer för vår ”förbannade” jämställdhetsmani. Många kommer att förbli utanför samhället därför att nivellering i vårt skolsystem är totalförbjudet. Jämlikhetshetsen har gjort att de har misslyckats. De behöver inte ha misslyckats för att de är mindre begåvade utan oftast därför att de valt fel föräldrar.

    Vår jämställdhetssträvan har gjort att de inte fått det stöd de har behövt. Jag brukar säga att de aldrig har fått lyckats. De skulle ha fått börja på en nivå där de hade fått lyckas.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s