Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation med sex miljoner betalande medlemmar. Den är världens tredje rikaste protestantiska kyrka och åtnjuter ett högt förtroende hos Sveriges befolkning. I ett av världens mest sekulariserade länder är Svenska kyrkan en maktfaktor i samhället. Vad den anser, vill och gör har betydelse.

Men vad är egentligen Svenska kyrkan, vad vill den – och vad bör den vara?

Trots att Svenska kyrkan sedan år 2000 formellt sett är skild från staten, styrs den fortfarande av förtroendevalda och tre politiska partier – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna – vägrar att släppa greppet om kyrkan. I höstens kyrkoval kommer dessa politiska partier att kämpa om makten, sida vid sida med politiskt obundna nomineringsgrupper.

Men valdeltagandet är lågt i kyrkovalen, för fyra år sedan utnyttjade bara tolv procent av medlemmarna sin rösträtt. Ett så lågt valdeltagande öppnar upp för en situation där små men starka intressegrupper kan vinna stort inflytande genom att mobilisera sina väljare och sedan styra Svenska kyrkan i en riktning som är förenlig med gruppens ideologi men inte nödvändigtvis stöds av majoriteten medlemmar.

Samtidigt valde över 90 000 medlemmar att lämna Svenska kyrkan under förra året, vilket var nytt rekord. Det finns många orsaker till utträdena. Från svenskkyrkligt håll har ekonomi och ideologisk övertygelse lyfts fram. Men en ny orsak är att kyrkan alltmer har kommit att betraktas som en arena för politiskt färgade upprop och manifestationer, vilket många medlemmar ställer sig kritiska till.

Konsekvenserna av denna förändring är tydliga: Svenska kyrkan har fått en allt tydligare politisk framtoning, samtidigt som den unikt kristna förkunnelsen har tonats ned. Förändringarna har gått fort. Vill vi hjälpa Svenska kyrkan att hitta tillbaka till det som är kärnan för varje kristen kyrka – förkunnelsen av det kristna Evangeliet och bekännelsen av Gud som Fader, Son och Ande – så måste vi göra våra röster hörda i kyrkovalet i september.

Det Goda Samhället betraktar Svenska kyrkan som en viktig del av det svenska samhället och det svenska kulturarvet. Framför allt anser vi att Svenska kyrkan ska vara en tydligt kristen kyrka. Vi anser även att Svenska kyrkan måste anses myndig och kapabel att ansvara för sig själv utan politisk inblandning och att skilsmässan mellan stat och kyrka måste drivas igenom fullt ut – för Svenska kyrkans och hennes medlemmars skull.

Vi betraktar kyrkovalet 2017 som ett ödesval för Svenska kyrkan.

Genom en serie texter och debattinlägg vill vi därför under tiden fram till kyrkovalet den 17 september belysa och granska Svenska kyrkan. Vilka har exempelvis makten över Svenska kyrkan? Vilken verksamhet ägnar sig Svenska kyrkan åt – och vilken verksamhet borde hon ägna sig åt? Hur ser omvärlden på Svenska kyrkan? Är Svenska kyrkan så politiskt styrd som vissa påstår? Kan du som medlem påverka Svenska kyrkan – och i så fall hur kan du göra det?

Du som är medlem i Svenska kyrkan har makt att förändra, så gå och rösta den 17 september! Du som inte är medlem i Svenska kyrkan hinner fortfarande begära inträde för att bli röstberättigad även du.

/Redaktionen