World Values Survey ”visar att människors uppfattningar spelar en nyckelroll för ekonomisk utveckling, framväxten och blomstrandet av demokratiska institutioner, ökad jämställdhet och i vilken utsträckning samhällen har en effektiv styrelseform”.

Inglehart-Welzels kulturkarta presenterar kulturella variationer i världen. Våra kollektiva uppfattningar, värderingar och normer formar oss som människor, samhällen och nationer. Medan ‘traditionella värderingar’ är kopplade till religion, traditionella familjevärderingar och tillit till auktoriteter, lägger ’sekulärt-rationella värderingar’ mindre vikt vid dessa. ‘Överlevnadsvärderingar’ finns i samhällen med stor oro för ekonomisk och fysisk säkerhet och med låg tillit och tolerans. På den motsatta sidan av axeln finner vi ’självuttryckande värderingar’ med höga toleransnivåer, jämställdhet, miljöskydd, höga nivåer av socialt kapital och en vilja att deltaga i det politiska livet.

FN: s universella förklaring om mänskliga rättigheter stipulerar att ”alla människor är födda fria, lika i värdighet och rättigheter”. Men kulturkartan visar på väsentliga skillnader i värderingar bland jordens befolkning. Finns det då någon korrelation mellan våra värderingar och normer och de ekonomiska, sociala och politiska systemen vi lever i?

Först ut, ekonomin. Jag använder World Economic Forum årliga Global Competitiveness Index för att se vilka länder som har de starkaste ekonomierna. När vi jämför de 15 bäst presterande länderna med kulturkartan visar det sig att nästan 50 procent av toppresterarna är från ’protestantiska Europa’, 30 procent är från den ’engelsktalande’ gruppen och de återstående länderna tillhör den ’konfucianska’ gruppen. ’Protestantiska Europa’, dit Sverige tillhör, presterar högt på ’självuttryck’ och ’sekulärt-rationella’ värderingar. Den protestantiska arbetsmoralen slår igenom.

Kan det också betyda att sekulärt-rationella och självuttryckande värderingar är avgörande för ett lands konkurrenskraft i en global ekonomi? Förmodligen. Av världens 15 minst konkurrenskraftiga länder ligger 13 i Afrika söder om Sahara, ett land finns i Latinamerika (Venezuela, ingen överraskning) och ett i Mellanöstern/Nordafrika (Jemen). Bland de 15 sämsta ekonomierna ingår Zambia, Zimbabwe och Jemen i gruppen ”afrikansk-islamisk”, med starka ’traditionella värderingar’ och ’överlevnadsvärderingar’.

Och den offentliga sektorn, finns det ett samband mellan värderingar och statens funktionalitet? Jajamensan. Vi ser närmare på Transparency Internationals “Corruption Perception Index 2016”,  som mäter i vilken utsträckning ”medborgare möter korruptionens konsekvenser varje dag.” Detta index mäter i vilken utsträckning medborgarna betraktar offentliga institutioner som trovärdiga och om medborgarna har upplevt mutor och utpressningssituationer. Korruption i ett samhälle visar på ett svagt rättssystem och svaga statliga institutioner. Bland världens 15 minst korrupta länder finns alla åtta länder i ’protestantiska Europa’ plus fem från ’engelsktalande’ och två från ’katolska Europa’, plus Singapore. Är rationella och självuttrycksvärderingar förutsättningar för ett välfungerande statligt och rättsligt system? Högst troligt. Världens 15 mest korrupta länder ligger i grupperna ’Latinamerika’ och ’afrikansk-islamisk’. Hit räknas bland annat Irak, Libyen och Somalia, där statliga institutioner är mycket svaga och interna konflikter pågår.

Okej, men ger en stark ekonomi och välfungerande stat automatiskt en känsla av välbefinnande och lycka bland människor? Vi läser Legatum Prosperity Index och World Happiness Report. Välståndsindexet mäter en mängd ekonomiska, sociala, hälso- och politiska indikatorer, med målet att identifiera nationer som kan ”förvandla sin rikedom till större välstånd”. Det andra indexet mäter lycka. Ingen överraskning här heller. Återigen är alla 8 länder i gruppen ’protestantiska Europa’ bland de 15 mest välmående och lyckliga länderna (utom Tyskland) i världen. Samhällen med dominerande ‘sekulärt-rationella’ och ’självuttryckande’ värderingar är tydligen de mest välmående och glada. Fem av de 15 länder med det sämsta välståndet finns i den ‘afrikanska islamiska’ gruppen och de 15 mest “olyckliga” länderna finns i Afrika söder om Sahara, samt i konfliktzonerna Jemen, Afghanistan och Syrien. Det verkar finnas en koppling mellan ‘traditionella’ och ’överlevnadsvärderingar’ och ett samhälles oförmåga att omvandla rikedom till välstånd och lycka för dess invånare.

Sammanfattningsvis kan det med säkerhet slås fast att värderingar och normer är viktiga. Det är våra kollektiva uppfattningar, värderingar och normer som i slutändan avgör vilken typ av ekonomiska, sociala och politiska system vi kan bygga upp och upprätthålla. När ett samhälles värderingar förändras, kommer de sociala, ekonomiska och politiska systemen att förändras med dem. Om inte de nyanlända i de ’protestantiska Europa’ och ’engelsktalande’ länderna lär sig och antar ‘sekulärt-rationella’ och ’självuttryckande’ värderingar då kommer de sociala, ekonomiska och politiska systemen i dessa länder att undergrävas och det sociala kontraktet mellan staten och medborgarna riskera att bryta samman.

Det finns ett val att göra. Försvarar vi inte de ‘sekulärt-rationella’ och ’självuttryckande’ värderingarna som våra sociala, ekonomiska och politiska system vilar på, får vi göra oss redo för ett hårt uppvaknande, när de ‘traditionella’ och ‘överlevnadsvärderingarna’ långsamt men säkert förändrar våra sociala, ekonomiska och politiska system till något som påminner om de länder som de nyanlända en gång lämnat för ett bättre liv. Hur ironiskt det skulle vara!

Jakob Modéer lämnade Sverige 1986 för studier i USA och har arbetat i östra Europa sedan murens fall med näringslivsutveckling.