Terrorhotnivån i Storbritannien höjs efter att jihadisten Salman Abedi genomförde en självmordsattack mot en konsert i Manchester. Soldater har kommenderats ut på gatorna. ”Militären ska agera under polisen”, säger Theresa May.

Men jag tror att de flesta förstår att militären inte kan hindra fler attacker. De kommer. Massinvandringen från islamiska länder till Europa har gjort jihadterror till en del av vår vardag. Självklart är inte alla muslimer terrorister eller terroranhängare. Men en del av dem är det och när den muslimska befolkningen växer, växer också denna del.

Den 22-årige jihadisten Salman Abedi var född i Manchester. Men han var inte en del av den engelska kulturen, utan en fundamentalistisk muslim. Han hade lärt sig hela Koranen utantill. Han var ofta i moskén där hans far var respekterad församlingsmedlem och böneutropare. Familjen hade kommit från Libyen som flyktingar. Många islamister flydde från Libyen under Kaddafi.

Jihadattackerna behandlas som enskilda händelser. Men så är det inte. De hänger ihop och är en del av en större konflikt mellan väst och islam.

Efter varje jihadattack säger politikerna till oss att fortsätta som vanligt. Att inte låta jihadisterna påverka hur vi lever våra liv. Men den metoden fungerar inte. Vi behöver ändra vår politik.

Islam är inte en religion på samma sätt som kristendomen. Det är en religion som i sina grundtexter påbjuder jihad, heligt krig, för att upprätta och utbreda islams styre.

På något sätt måste islams expansion i Europa hejdas.

Till att börja med bör europeiska länder införa ett totalt asylstopp. Vi kan hjälpa fler flyktingar för mindre pengar i närområdet.

För det andra bör mångkulturtänket kastas i soptunnan. De europeiska länderna bör, utan att hymla och ursäkta sig, förklara att den egna kulturen är norm i landet och att det är så man vill ha det. Det är egentligen inget konstigt.

I ett meddelande tar Islamiska Staten på sig ansvaret för attacken mot konserten i Manchester. Man tackar Gud för att en av deras soldater dödat och skadat ”korsfarare”. Men det var mest unga tjejer som föll offer för Salman Abedis självmordsbomb. De hade förmodligen knappt hört talas om korstågen. Och om de gjort det så hade de förmodligen fått höra att de var uttryck för ondskefull, västerländsk imperialism mot fredliga, islamiska länder.

För det är stor skillnad mellan islamvärlden och västvärlden. I islamvärlden hyllar man fortfarande jihad och de islamiska erövringarna. Man hyllar Muhammed och hans efterträdare, kaliferna. I väst skäms man för sin historia. Vår självkritik har gått till överdrift. Det finns inte en hjälte som inte blivit hånad och dragen i smutsen.

Väst behöver vinna tillbaka sitt självförtroende. Våga säga att detta är vi och så här vill vi ha det i våra länder. Om inte riskerar väst, genom massinvandring och islamisk mission, att få stora islamiska parallellsamhällen. I förlängningen kan det leda till inbördeskrig.

Detta är precis vad den välrenommerade franske islamologen Gilles Kepel varnar för. Han konstaterar att unga muslimska män, födda i Europa, dras till jihadismen. Dessa genomför attacker som så småningom kommer att besvaras. När attacker och motattacker följer på varandra i en allt snabbare takt är kriget snart ett faktum.