Jag har en lära

Patrik Engellau

Jag skrev nyligen att det makthavande Politikerväldets berättelse om Sverige med tiden blir allt mindre legitim. Det betyder att folk inte längre tror på Politikerväldets grundläggande föreställningar om Humanitär Stormakt och Värdegrunden och Multikultur och annat PK-gods.

Att dessa idéer fortfarande har bäring beror till en del på effektiv propaganda, men framför allt för att den majoritet som genomskådat pratet inte törs säga emot.

I små sammanhang, till exempel när erfarna vita män träffas, försvinner PK-rädslan strax och folk börjar tala allvar om sin oro över landets framtid. Tyckte du att det där med ”erfarna vita män” var rasistiskt och sexistiskt? Berodde det i så fall på att du har en annan uppfattning i sakfrågan? Det kan då diskuteras. Eller berodde det på att vissa observationer till sin natur är olovliga enligt PK-stadgan? Så är det visserligen, men just jag råkar strunta i det.

Men oron och rädslan för öppet tal orsakas inte bara av fruktan för pisk och stämplar, utan också till stor del av att de oroliga och rädda inte har formulerat någon annan berättelse om Sverige än PK-ismens. Man kan inte fördriva PK-ismen med PK-tänkandet. Man måste utgå från ett annat synsätt, en annan lära.

Jag har en sådan lära. Den läran har jag på denna sida förkunnat närapå varannan dag i över två år, nämligen läran om Politikerväldet och det Välfärdsindustriella Komplexet med följdteorier. För varje dag blir jag mer övertygad om att dessa tillsammans utgör den sannaste berättelsen om dagens Sverige. Jag vet att självberöm luktar illa, men jag tror på min lära. Även Jesus och Karl Marx trodde på sina respektive läror. Jesus är i många stycken en förebild och därför gör jag som han. ”Honi soit qui mal y pense” som strumpebandsordens insignium lyder.

Men hur ska jag sprida denna lära så att folk får kurage att våga vägra PK-ismen? Det hjälper inte att skriva krönikor varannan dag. Det skrivna ordet är inte tillräckligt kraftfullt, ej heller ett aldrig så spännande teveprogram. Jesu liv dokumenterades inte skriftligen förrän årtionden efter hans död. Så vad gör man?

Vi kan lära av Jesus och Marx. Hur fick de sina läror spridda? Jo, genom mission. Missionärer som Ansgar och August Palm spred ordet. De talade inte till tusen personer, de talade till fem som i sin tur talade till fem och så vidare i en viral process. Jag tror det är den enda vägen.

Sedan kan det förstås vara så att min lära inte har så stark inneboende kraft som jag inbillar mig. Det vore trist, men det går att tänka.

Hur hittar man förresten missionärer? Hur uppstod August Palm?

48 thoughts on “Jag har en lära

  1. Kuckeliku skriver:

    Själv tror jag att vi bör börja tala om ekosocialliberaldemokrati, snarare än om liberalism, socialliberalism, liberalkonservatism, socialkonservatism, socialdemokrati eller något slags ”grön” ideologi.

    Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    ”Politikerväldet och det välfärdsindustriella komplexet” kan ses som PROBLEMET och lösningen består i att vi återtar makten att som individuella skattebetalare fördela våra pengar över de av de folkvalda godkända mottagarna.

    Den som har tränat och är bäst av alla på att gissa antalet kulor i en glasburk kommer aldrig så nära som genomsnittet av en stor grupp som gissar hej vilt utan att tänka efter så noga.
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Wisdom_of_Crowds

    På samma sätt kommer våra samlade beslut att ge bättre utfall än vad centrala makthavare med extremt överlägsen intelligens, omdöme och ansvarskänsla skulle klara av och det vi måste nöja oss med, är mycket mycket mindre.

    Liked by 2 people

    • Kul-tur skriver:

      Men om det finns en, två och eller rentav tre kulor i burken lär väl sannolikheten stiga ganska rejält, förmodar jag…

      Gilla

    • MartinA skriver:

      Klaner har bara ett ord för individuella laglydiga skattebetalare som tror på medborgarnas likhet inför lagen och att diksrimminering är av ondo. Och det ordet är ”MAT”.

      Gilla

      • Det röda pillret skriver:

        MARTINA: Och det är ordet ”PREY” på engelska.

        Apropå klaner, genom att vi släpper in klansamhällen i Sverige, kommer det att tvinga även svenskar att organisera sig i klaner. Annars har den enskilde svensken — den dagen polisen kollapsat färdigt — ingen chans att försvara sig och de sina.

        Vad gör du själv om klanmedlemmar knackar på din dörr och vill köra ut dig ur ditt hus — vem ska du kalla på om polisen inte kommer? Det enda sättet du kan försvara dig är genom att din klan är starkare än deras.

        Detta är bara en naturlig konsekvens av att man i multikulturalismens namn släpper in klankulturer i sitt land.

        Så vi importerar barbari, inbördeskrig och — om vi inte mobiliserar — vår egen död.

        Valet 2018 måste handla om åtgärder för att svenska folket förblir herrar i sitt eget hus.

        Avskaffa multikulturalismen omedelbart!

        Liked by 3 people

      • MartinA skriver:

        @Det röda pillret Jag tror att det sista valet som vi kunde undvika klansamhälle var 2002.

        Gilla

  3. camiry skriver:

    Inte alls rasistiskt eller sexistiskt!
    Vem kan hävda det? Erfarna vita mäns självklara existens och samtal utesluter naturligtvis inte andra gruppers dito 😉

    Liked by 2 people

  4. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Det är helt uppenbart att vi befinner oss i två parallella universum, och samma tendenser finns ju som bekant även i andra länder. Ett exempel: I tidningen Dagens Samhälle skrev häromdagen en moderat politiker följande:

    ”Varför kan vi, eller vågar vi, inte diskutera flyktingfrågan? En så stor och komplex fråga som är så viktig för oss alla förtjänar en egen debatt, det vill säga en debatt utan att vi samtidigt förhåller oss till vad SD tycker och tänker. ………….Vi skulle behöva prata om den oro som många känner”.

    Dvs budskapet är att här har jag som aktiv politiker upptäckt något nytt som ingen annan vågat ta upp tidigare. Vad vederbörande menar är att frågan har hittills inte diskuterats av rätt personer eller i rätt kretsar (där rätt intressen har kontrollen). Att det sjuder av åsikter utanför det politiska etablissemanget räknas liksom inte.

    Liked by 1 person

  5. JAN BENGTSSON skriver:

    Varför växer SD hela tiden?

    Ja kommer att fortsätta växa,
    rent av bli störst 2018!

    Det handlar om MISSION, mun mot mun metoden,
    att man upplyser de fåkunniga om sakers verkliga tillstånd!

    Våga diskutera/debattera!

    Svensken har haft inställningen att politik är en privatsak)
    Annars riskerar jag att förlora ”vänner”…

    Jag anser att man kan respektera varandras åsikter, o vara vänner)
    Är dessa annars värda att ha kvar?

    Liked by 1 person

  6. Eva Danielsson skriver:

    Tack Patrik, för att du oförtröttligt delar med dig av din lära. Jag hoppas och tror att motkrafterna bland vanligt folk mot PKismen växer och sprids. Men Politikerväldet har förgreningar och makt i alla sammanhang och det Välfärdsindustriella komplexet är överväldigande stort i vårt land. För att inte tala om alla PKaktivister och PKföreningar som får del av skattekakan. Här hittar man både skrämmande läror och dem som bara är ute efter våld i sig.

    Nykter eftertanke och analys resp känslomässiga reflexer kanske också kan beskriva dilemmat. Förnuft resp känsla. Att inte tro resp lättnaden i att tro. Sakliga resonemang resp frälsningspredikningar med kampsånger.
    Människan är ett flockdjur som kan förföras av och följa även irrationella läror och ledare som lovar runt och håller tunt. Tryggheten av tillhörighet är för många människor viktigare än den egna tanken och att stå för sin uppfattning i denna människans eviga inre konflikt, sökandet efter balans mellan individuell integritet och tillhörighet.

    En mer förnuftsbaserad lära behöver troligen mer tid för att få chans att växa och behöver ligga rätt i tiden för att kunna bli lockande med en alternativ tillhörighet.

    Människor överlag vill ändå till slut tillhöra den goda gruppen, gänget som vinner och som bekräftar deltagarna som bra människor.

    Du efterfrågar ledare och ”missionärer” som kan sprida din lära. Dina och andras krönikor gör ändå detta. Något positivt pågår här tack vare dig och alla andra som sticker ut hakan offentligt. Även när vi ”erfarna vita kvinnor” träffas i små sammanhang är numera PKrädslan borta och vi kan prata ärligt om oron för vad som händer i samhället.

    Liked by 1 person

  7. Christer Carlstedt skriver:

    Jag tror jag vet vad som avses med Politikerväldet och det Välfärdsindustriella komplexet. En magkänsla liksom. Fast det är nog bra att komma ihåg att på styrelsemötet duger det inte att säga att min magkänsla säger att något är galet utan att precisera mig.

    Jag vill gärna se företeelserna som ett försäkringsbolag där politikerna är satta att förvalta bolaget och dess tjänster samt att vidareutveckla dem.
    Med en försäkring vet alla att det inte är mycket lönt att jag klagar hos Folksam om jag är oförsäkrad, innebärande att jag inte ingått något avtal eller inte har betalat mina premier.
    I försäkringsbolaget Sverige så skulle det motsvara de som betalar skatt till systemet.
    Nu vet vi ju alla att hemförsäkringen faktiskt gäller hela hushållet även om det bara står mitt namn på premieavin.
    Så finns de svenska medborgare som av en eller annan anledning inte kan betala sin avgift.
    Det är inget större problem. Skulle mina utflyttade barn inte ha råd med premien så så kan vi komma överens om att det är jag som skall stå som fakturamottagare.

    Om nu styrelsen i mitt försäkringsbolag skulle komma på den sinnessvaga iden att de vill bli landets största bolag genom att erbjuda försäkring till alla i hela landet som är oförsäkrade och meddela mig att jag därför kommer att få en inte oväsentlig premiehöjning, men opreciserad, eftersom ingen ännu vet vad kostnaden kommer att bli, så behöver det nog inte råda någon som helst tvekan om att jag i morgon dag byter försäkringsbolag.

    Med försäkringsbolaget Sverige är förhållandet en aning annorlunda i och med att det är ett monopolbolag. Jag har ingen annan att vända mig till.

    Inget problem säger Herr Optimist. Eftersom det är styrelsen som har klantat sig, så byter vi ut den nästa år på stämman. Det lär finnas intressenter.

    Men du Herr Optimist! Glömde du inte en sak?
    Den nya styrelsen har ju precis samma mandat som den gamla!

    Det är ju precis samma lobbyister i korridorerna, PK-isterna, som viskar i öronen på den nya styrelsen om hur synd det är om alla dem som inte har tecknat någon försäkring.
    ”Inte kan väl du som är så fin och rejäl visa dig så empatilös och girig att du inte vill ge även dessa en försäkring? För övrigt är det ju inte ens du som behöver betala. Det får ju den grå massan göra. Visserligen knorras det en del, men det är ju ändå inga individer. Bara en grå massa. Vi kan hjälpa till med några tårdrypande reportage och TV-inslag som hjälper dig på vägen.”

    Vad värre är, är att vi faktiskt har låtit det gå så långt att styrelsen i bolaget Sverige faktiskt kan justera sitt eget mandat.

    Det positiva i sammanhanget är att styrelsen de facto har möjligheten att reducera sina befogenheter och eventuellt ställa sina förslag till ”den grå massan” för bedömning före beslut.

    Men, och det är ett stort MEN, det kräver en moralisk resning hos styrelsen som vi inte sett en skymt utav hitintills.

    Liked by 3 people

    • rudmark skriver:

      Du menar väl inte (tror inte) att styrelsen skulle medge att de varit inkompetenta/naiva/oförutseende etc ?????
      Skulle betyda att styrelsen fått se sig om efter annt jobb. Och som Jonas Westerjholm/ledarsidorna skrev: Politikerna ser politiken som ett yrkesval, inte ett förtroendeuppdrag……

      Liked by 2 people

  8. Linden skriver:

    OK.
    Låt oss säga att folkflertalet kommer till insikt om att Sverige är på fel väg.

    Då uppstår nästa fråga. Vilket parti ska folk då rösta på?

    Vem, vilka är kapabla att reda upp i röran. Hela samhällsapparaten är impregnerad i PKism.
    Nattväktarstaten går på kryckor.

    MENA har tagit över delar av städerna. Och ökar snabbt i antal.
    Infödingarna ( de som har råd) flyr därifrån för glatta livet.

    Det börjar bli ont om tid. Tron på integration av våra nyanlända”, det kan väl ingen tänkande människa tro på längre.
    Därtill krävs en vilja att anpassa sig till det svenska samhället. Och den lyser med sin frånvaro.
    Istället uppstår parallellsamhälle.

    Kanske är segregering enda möjliga lösningen för oss etniska svenskar att överleva på sikt.
    ( se kopterna i Egypten)
    Hur det ska lösas är nästa fråga, Malmö ex kunde väl bli en autonom region, med eget självstyre och ekonomi.

    Med den tvångsberikning som nu pågår inte minst i skolan är det bråttom.

    Liked by 1 person

  9. Ingrid Almgren skriver:

    Jag är redan Din missionär , eller min egen? Jag informerar min lilla FB-krets och har så gjort i ett par år.. Jag kan nämligen mycket om både Kristendom och Islam och har haft förmånen att arbeta med svenska, vita män i drygt 26 år , så jag kan konstatera att PK-folkets teorier är MYT och att svenskar, generellt sett, är livrädda för just social bestraffning och ovanpå det okunniga religionsanalfabeter , vilket är en livsfarlig kombination i den tid vi nu lever i. Visst finns det heläkta , vita, svenska ärkesvin till män, men de tillhör undantagen, påstår jag (efter ett yrkesliv inom svensk räddningstjänst och byggbransch). Vi kvinnor, behöver inte ovanpå detta importera en religion som systematiskt förtrycker just kvinnor. Vad Sverige behöver nu är ordning och reda och ett tydligt, traditionellt sk ”manligt ledarskap”, som förvisso också kan utövas av kvinnor , men så görs oftare av män . Vad ska vi med alla ”mesproppar” till, rent ut sagt?
    Feminismen i Sverige har blivit ett skämt, den svenske mannen har vi lyckas förstöra så till den milda grad, genom ständiga påhopp, att han inte längre är villig att försvara vare sig frihet, demokrati eller kvinnan,. Det blev kanske inte så bra?
    Jag, som 51-årig kvinna, som gjort mitt på reproduktionsfrontwn och vill bevara Kristendomen i Sverige får väl själv ”dra min lans” och ställa mig i frontlinjen för att försvara mitt land. Själv är bästa piga, eller? Ganska sorgligt.

    Liked by 4 people

  10. Anna Kristina skriver:

    Jag är måhända trögtänkt, men Patriks två käpphästar – politikerväldet – och det välfärdsindustriella komplexet – utgör för mig själv inga skarpa och helt tydliga begrepp. Trots paralleller till den amerikanska vapenindustrins sammanväxt med näringsliv och politik. Som för övrigt redan är ett faktum. Det visar om inte annat en genomläsning av boken ”Blackwater: Världen mäktigaste privatarmé”, av Jeremy Scahill.

    I en demokrati ingår att en framröstad grupp tar plats i övre delen av maktens hierarkier, via just demokratiska val, vad man än i övrigt kan tycka om enskilda partier och politiker. Vägen dit upp kan säkert kritiseras och förändras, men knappast demokratin själv.

    Marknadskrafter, politik och egna mänskliga initiativ verkar på en gemensam samhällelig arena. Politik handlar delvis då om hur allt detta skall balanseras och finna en acceptabel jämnvikt, när olika åsikter och intressen går i sär.

    För att fruktbart kunna kritisera den politiska makten måste man klara av att konkretisera och rätt identifiera felen med den nuvarande svenska demokratiska maktordningen och följaktligen hitta skälen och orsakerna till varför ”fel människor” tagit sig dit upp, om man anser det. Och då eventuellt syna vilka motiv som driver människor till en politisk karriär. Och vart olika prioriteringar måhända gått vilse – och varför?

    Är det verkligen så att politikers egenintresse, likt en gökunge, kastat ut medborgarnas väl och ve, och till stor del ersatt den med politiskt egenintresse? Är politiker smått smygkorrumperade, eller utgör de endast en spegling av samhället självt, det samhälle vi alla lever i?

    Och hittar vi fel, så måste man naturligtvis fråga sig – hur har det kunnat ske? Varför har, i så fall, en spricka uppstått mellan politiker och vanliga arbetande människor? Är de strukturella orsaker eller handlar det mer om lössläppt otyglad mänsklig motivation, utan någon egentlig återkoppling till folkets behov?

    Jag vet att skattefinansierat partistöd klippte det ekonomiska beroendet till partisympatisörer och då vingklippte kontakten nedåt. Och att Bommersvik indoktrinerar blivande politiska karriärister i postmodernism och genusteori. Och att även gamla högern fick ekonomiska bidrag från industrin, som riskerade att skapa mer osynliga beroenden.

    Över alla förklaringar svävar hela tiden egenintresset. Det är väl här det välfärdsidustriella komplexet kommer in. Hur olika egenintressen och ekonomiska incitament tillåtits att växa till sig och ta större plats i samhällsutvecklingen.

    Avregleringar har i allt högre grad politiskt förts in som styrande mekanismer i samhället. Egentligen har egenintresset medvetet givits ett allt större utrymme. Olika egenintressen skall i ökad utsträckning ekonomiskt konkurrera med varandra, även med hjälp av skattemedel, kanaliserade via privata händer, har man tänk sig. Så har politiker och ytterst demokratin bestämt.

    Delvis är då det Välfärdsindustiella komplexet en resultat av just detta. Näringslivet hoppar natuligtvis på det ekonomiska tåget. Det är ju liksom meningen. Ju fler äldre och sjuka vi får, och ju mer industri växer runt migrationen, ju mer ökar möjligheterna till profit. Allt mer vinst går då att krama ut ur enskilda medborgares skattekraft och pensionsfonder. Kapitalet har, som alltid, ett egenintresse. Aktier ges ut och marknader växer av egen kraft.

    I den här utvecklingen måste man förvänta sig att saker och ting skena iväg, förändras, på ofta oväntade sätt. Samtidigt är det så att vi inte föds till att vara lönsamma. Marknadskrafter i sig utgörs av dynamiska fria mekanismer, mer eller mindre lössläppta för att organisera och utveckla samhället i en slags självstyrande logik. Och även i hög grad fördela resurser per automatik. Vi har sedan länge bestämt att människors olika motivation och egenintresse skall utgöra aktiva delar av själva samhällsbygget

    Utgör inte då en mer självhävdande politikerklass, och ett välfärdens industriella komplex, enbart en naturlig följd av de krafter vi släppt lösa? Att orsak och verkan automatiskt skapar mer egensinniga politiker och ett större välfärdskomplex?

    Måste inte analysen gå djupare och mer syna krafterna som leder fram till just de effekter Patrik brukar framföra?

    I andra änden viss avi marknadskrafterna fanns förr det genomreglerade centralstyrda samhället, med löpande femårsplaner. I forna Sovjetunionen körde den typen organiserande ned i diket. Men inte i Kina. Där går planekonomi samman med mer rå kapitalism. Övergripande planering har i Kina växt samman och ekonomin verkar nu på en global marknad. Men samtidigt inte. Motorvägsbyggen i Kina är bra mycket enklare än i väst. Mera mil av motorväg finns nu i Kina än i USA. I Kina kan man genast sätta spaden i jorden. Man slipper allt juridiskt krångel och hänsynstagande till natur och människor i en planeringen. Människor får helt sonika flytta på sig. I Kina går det därför fortare med utbyggnader. Marknadskrafter och rak centralplanering i skön förening.

    För mig själv står Patrik inför en knepig utmanande pedagogisk uppgift. Och det är att sätta in det svenska politikerväldet, inklusive det välfärdsindustriella komplexet, i en mer övergripande samhällelig kontext. Och då se efter vilka möjligheter som finns för annorlunda styrande principer. Handlar det då om att ratta lite på marknadskrafterna, att balansera egenintressen på ett lite smartare sätt? Eller handlar det om något mycket större och mer genomgripande?

    Ingen mentalt retarderad eller handikappad individ kan i sig själv bli ekonomiskt lönsam, annat än på en marknad där skattemedel smörjer systemet och andra människors egenintresse premieras. Jag må vara korkad, men för mig står Patrik inför en mycket stor pedagogiskt uppgift. Samhällsanalysen och det potentiella handlingsutrymmet måste nog tydliggöras än mer, för att min polett skall trilla ned. Två års hårt arbete från Patrik sida har inte riktigt räckt till för att övertygas mig i hans stora missionsarbete. Världen må vara trög, och i den världen ingår tydligen jag.

    Gilla

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Du riktar Dig till Patrik…så förlåt mig att jag dristar mig till att möta Dina tankar.
      På 1940-talet skrev en dansk intressant man ”Kampen mot staten”, lite omständlig idag men ändå läsvärd. http://www.tidskatt.se/demo_kampenmot.htm

      Därifrån till nutid, nog borde det gå att skapa ett betydligt bättre demokratiSYSTEM för oss medborgare, där vi alla kan uppleva att vi har lite mer betydelse än att lägga en lapp i en låda var fjärde år? Jag upplever att det snart 100-åriga partipolitiska systemet har gjort mig livegen. Och snart har mitt liv passerat och det enda jag upplever är att jag sprungit som ett instängt djur i ett ekorrehjul. Jag vill inte att de efterkommande släktena ska behöva ha det så här illa….och då lever vi ändå i något som kallas ”välfärdssamhälle”. Jag slängde själv bort ett år i Miljöpartiet… fler och fler har vittnat om hur värdelöst vårt politiska system fungerar. DE flesta tänkande människor kan se det själva dagligen. Om vi öppnade dörren för ALLA medborgare att bli delaktiga i vår demokrati….vad skulle kunna hända? Att bryta den hierarkiska trappan som tyvärr lockar till sig ”fel” människor. Oerhört spännande. DET vore något att kämpa för!

      På samma sätt kunde man bygga et nytt ekonomiskt system som byggde på ”egenintresset” för alla. Så att alla som vill nästan arbeta ihjäl sig både fick tjäna på sitt arbete – samtidigt som de skulle bli dem som ser till att vi alla får ner den lagstadgade arbetstiden per dag. Så att med tiden ingen behövde arbeta mer än 5 tim/ dag eller varför inte bara 2 1/2 dag i veckan, resten är vår egen tid. Det vore något att kämpa för?

      Gilla

  11. moab skriver:

    Det är en bra lära men jag tycker den tar avstamp i att vara mot kollektivism först och för individualism först efteråt. Jag har lyssnat mycket på Jordan Peterson den senaste tiden, i bilen, på gymmet osv (finns youtube och poddar) och har lärt mig mycket, eller mera korrekt, jag har fått ordning på en hel del jag tänkt över men aldrig hört koherent fomulerat. Det är allt ifrån skapelseberättelsen till att identifiera ondskan och positionera sig mot det goda i livet. Det är också mycket relevant eftersom han blivit en frontfigur i Kanada mot totalitarismens nyaste uttryck, genus, och kontroll av språket, något vi ser breda ut sig i Sverige.

    Så din filosofi har lite för mycket av socialismens byggklossar för min smak, även om du försöker bygga ett helt annat hus, eller vända det upp och ned. Jag är inte religiös i klassisk mening men Jordan Petersons berättelser resonerar på djupet på ett annat sätt än att stöpa om VIK. Det är en formidabel uppgift vi har framför oss, eftersom svensken är stöpt i socialistiskt tänkande, bort från godhet och verkligheten, det är därför vi nu är inne på en vansinnighetens tangent, med muslimsk massinvandring och genus och klimathysteri.

    Så många har nämnt det här men jag kan inte nog rekommendera hans föreläsningar och, kan vi kalla det, predikningar. Genom att lyssna på dem så inser man vad man saknat i Sverige, en gedigen uppfostran given med det självförtroende som ärlig realism ger, och att ha en grund i den mest framgångsrika mångtusenåriga kultur som är vårt arv, vårt arv att kämpa för:

    Liked by 1 person

  12. uppstigersolen skriver:

    De flesta som skriker rasist, fascist, nazist är ju kvinnor samt personer av utländskt ursprung. En och annan förvirrad vit man sjunger med i änglakören men de räknas inte in bland erfarna vita män. Men det finns även kloka vita kvinnor, glöm inte dem.

    Liked by 4 people

  13. Hovs-svartare-hallar skriver:

    Tesen om det välfärdsindustriella komplexet har ett visst förklaringsvärde men den missar helt den ideologiska dimensionen. I verkligheten är det inte så enkelt som teorin gör gällande.

    Människor styrs även till stor del av sina känslor, och av sitt ständiga sökande efter mening i livet. Sveriges avkristnande har helt enkelt lämnat ett tomrum som ropar efter att fyllas med något, och denna teori om ett ”välfärdsindustriellt komplex” är alltför snustorr för att kunna samla massorna. Fenomenet finns, men är inte den ideologiska motor som styr samhällsutvecklingen.

    Det som styr vanliga människors verklighetsuppfattning är istället fragment av den kristna tron, blandade med ur-kommunistiskt utopiskt tankegods som amalgameras till en berättelse — en engagerande berättelse om Den Stackars Förföljda Flyktingen som Söker En Fristad i Sverige.

    Det spelar ingen roll att den berättelsen är LÖGN till ungefär 99 procent, den talar till känslorna och är ett mycket tacksamt ämne för tårdrypande journalistik. Om den ges en smart vinkling av en hyfsat begåvad journalist ger den t.ex. associationer till den bibliska berättelsen om den Heliga familjens flykt undan Herodes.

    Sådana associationer talar till oss på ett sätt som det är svårt att möta med rationella argument.

    Liked by 2 people

  14. Rikard skriver:

    Hej.

    Hur man gör?

    Man anlägger perspektivet att seger förr eller senare är det som räknas, att seger förlåter allt, samt att man aldrig ger upp, visar misskund eller låter nåd gå före rätt.

    Ovanstående modereras sedan under kampen av strategisk/taktiska hänsyn, resurstillgång/-åtgång samt logistiska hänsyn.

    Börja där, då ovanstående är sant oavsett om vi talar om bokstavsvänster, Muslimska Brödraskapet, Die Spinne, valfri kult kring Jesus, eller vilken annan maktsökande grupp som helst.

    Framförallt Muslimska Brödraskapet är en synnerligen god inspirationskälla till långsiktig planering, ledarskap, lågintensiv indoktrinering samt vilka tidsperspektiv som gäller; någon sorts tanke att man själv skall få uppleva frukten av sitt arbete leder obönhörligen till att man väljer mycket våldsamma/auktoritära metoder innan något stöd för detta skapats.

    Även den svenska vänsterns infiltration av akademiska institutioner och politiska partier samt media är god inspiration, och så är även profeten Mohammeds arbete samt Sengoku-eran i Japans historia.

    Du skriver, något defaitistiskt (?):
    ”Sedan kan det förstås vara så att min lära inte har så stark inneboende kraft som jag inbillar mig. Det vore trist, men det går att tänka.”

    En för individen svår och krävande lära säljer man på samma sätt som man leder en gris.

    Själv föredrar jag Diogenes från Sinope framför Jesus.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 1 person

  15. Staffan skriver:

    Bra, Sunt förnuft och ställ frågor til de politiskt korrekta, det är mitt verktyg. Varför är en bra fråga. Ett exempel på påstående: I den här föreningen, på den här arbetsplatsen, sammanslutningen måste vi ha en gemensam värdegrund. Fråga: Varför?

    Luta dig tillbaka och lyssna till de förvirrade och upprörda svaren.

    Du kan sedan fortsätta med flera varför. Det blir bara roligare och roligare

    Liked by 1 person

  16. oppti skriver:

    Allt vad i viljen att människorna skola göra för eder skolen i och göra för dem.

    En grundläggande tes som ställer till det när den kräver att människorna kommer hit för att få del av denna generositet.

    Gilla

    • Det röda pillret skriver:

      Särskilt som en stor andel av dem som kommer hit (läs: rättrogna muslimer) inte delar samma tes.

      Gilla

  17. MartinA skriver:

    Din lära lider av samma problem som kontra jihadismen. Den är negativ. Den engarerar sig mot någonting. Och det kommer ingen offra någonting för. Därför att allmänningarnas tragedi inträder.

    Den enda sanna läran är rasismen/nationalismen/etnocentrismen. Att engagera sig för sin egen grupp. Det är så vi människor är skapta, då kan vi agera självuppoffrande därför att vår egen grupp kommer minnas de uppoffringar vi gör. Den dynamiken finns inte alls när man engagerar sig mot någonting, då är vi bara en skock orcher som skrattar åt när någon annan stack ut halsen för långt och råkade illa ut.

    Liked by 2 people

    • moab skriver:

      Jag håller med dig men du målar ändå i negativa färger. Jag kan bara rekommendera Roger Scruton eller Jordan Peterson för de av medelintelligens.

      Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Jordan Peterson? Som predikar individualism i dessa dagar? Antingen är han fientlig till vår blotta existens eller så har han inte hängt med vad som har hänt i världen. Vilket det nu är så är hans tankar ytterligt oanvändbara i nuvarande situation.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Ronald Reagan, Barry Goldwater, Margaret Thatcher, Edmund Burke, Lord Salisbury, Winston Churchill, Arvid Lindman, Joseph de Maistre, Enoch Powell, Victor Davis Hanson, Thomas Sowell, …

        Gilla

  18. Steven Jörsäter skriver:

    Droppen som urholkar stenen är nog den bästa metaforen. Man måste arbeta på många fronter samtidigt under lång tid. Och vänja sig vid att otacksamhet är den vanliga responsen. Den här bloggen är sannolikt bland det mest effektiva man kan göra.

    Att företräda läror har det problemet att man snart upptäckter att alla disciplar inte tycker lika. Och vips blir man lätt inblandad i fraktionsstrider och i olika sorters bestraffningar av dissidenter.

    Det är helt uppenbart att vi som skriver här är inte är överens om allt, långt därifrån. Det som förenar är motståndet mot PK-samhället. Vad är då det? Ja, försöker man se bortom flosklerna så tror jag att det är en filosofi där man låter trossatser, dogmer, ta över framför verkligheten. Det har därför mycket gemensamt med religion, ja kanske kan man rent av säga att det är en. En viktig observation är att pk-samhället inte bara är ett svenskt problem, mycket av tankegodset är importerat.

    De centrala idéerna, dogmerna, är alla människors lika värde, att alla folk i grunden är likadana, att alla har samma rättigheter, att män och kvinnor är likadana, att människan håller på att förstöra jorden är alla idéer som (förutom den sista) vi har levt ett tag med. Det har gått bra därför att vi har tolkat de här grundidéerna försiktigt, ungefär som kristendomens bud att vända andra kinden till.

    PK-ismen, en dogmatisk lära, gör däremot allt detta till en lag. De tillåter bara en tolkning av trossatserna och de bekämpar kättare med alla möjlig medel.

    Observationer av verkligheten visar med all önskvärd tydlighet att dogmerna omöjligen kan vara så absolut sanna eller kloka som hävdas. Men det gör man allt för att slippa höra utan istället svartmålar man budbärarna. Därmed förminskas yttrandefriheten och människor blir rädda att både tänka fritt och än mer så att säga vad de tänker. En aspekt av PK-ismen är att den är revolutionär. Nästan allt som våra förfäder tänkta och gjorde ska förringas och smutskastas.

    Som alla dogmatiska läror så innehåller pk-ismen enorma absurditeter. Den tillåter exempelvis folk att vara miljardärer med den enorma makt det innebär samtidigt som man hårdnackat hävdar människors och minoriteters exakt lika rättigheter. PK-ismen godkänner inte nationalstaten eftersom alla ska ha lika rättigheter. Samtidigt anses de så kallade ursprungsfolken märkligt nog ha rätt till egna privilegier. Alla människor anses ha samma rättigheter och skyldigheter men i praktiken anses utomeuropeiska invandrare oftast som stackare som måste vårdas och omhändertas på särskilda sätt.

    Det välfärdsindustriella komplexet, som du har identifierat, är förstås inget annat än en exploatering av de rådande doktrinerna. Känslor istället för förnuft tillåts ofta styra. Driftiga människor i kombination med aningslösa byråkrater omsätter idéerna i praktiken. Något som sker nästan som en naturlag. Jämför med kyrkans avlatsbrev. Detta är en process som kan fortsätta utan ände så länge trossatserna inte bemöts. I praktiken tar dock pengarna slut långt innan man har nått dit.

    Vi måste se till att respekten för den fria debatten återställs. Att trossatserna konfronteras med verkligheten och rationella slutsatser dras. Att tankar och läror får fritt konfronteras och att de bästa idéerna därmed kan vinna fotfäste, inte bara de godkända. Inte minst måste vi börja prata om vilket samhälle vi egentligen vill ha om 100 år. Inte för att diskutera tekniska problem eller miljöproblem (som nu görs) , dessa kommer alla att vara lösta förr än vi anar om vi bara vill det på sätt som vi inte kan förutspå, utan hur vårt land ska styras och vilka som ska bo där. Vad vi vill, alltså. Sedan får framtiden hur det blir.

    Gilla

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Sverige som en gång var ett föregångsland….skulle kunna bli det igen. Om vi tog tillbaka makten från det redan utdömda partipolitiska systemet och införde någon form av direktdemokrati. Det är fullt möjligt. System går att ändra.

      Gilla

  19. Erik skriver:

    Så länge som kvinnor, afrikaner och muslimer väljer att helt frivilligt bo hos mig när de har praktisk möjlighet, gör att jag lyssnar synnerligen förstrött när de beklagar sig över mig.

    Gäspar. Somnar om. Ganska nöjd.

    Gilla

  20. kristina skriver:

    tack – ja, nu börjar det bli möjligt attt prata klartext utan att bli ”ratad” (vilket jag blev när jag flyttat hem till S efter flera árs utlandsvistelse o FRÁGADE ”FEL”) – hoppas fler fár mod av dina artiklar – tack för din insats för várt kära lilla Sverige (ja, stormakten för den som vill 🙂

    Gilla

  21. kristina skriver:

    även här läser jag o stöter mig pá ordet ”MEN” – snälla rara – alla – prova hur det láter utan men VARJE GÁNG du tänker använda ordet :
    kolla här:

    med:
    Men hur ska jag sprida denna lära så att folk får kurage att våga vägra PK-ismen?
    utan:
    Hur ska jag sprida denna lära så att folk får kurage att våga vägra PK-ismen?

    Gilla

  22. Lennart Bengtsson skriver:

    Förmågan att missionera kommer av den egna fasta övertygelsen. Orsaken att så få bryr sig är att de ännu inte drabbats av PK-ismens negativa följder. Dessutom lever de flesta i sociala bubblor där alla har samma uppfattningar och förhindrar varandra från att tänka. Detta gör dem också mestadels oemottagliga för missionering hur saklig och relevant den än är.
    Själv har jag oftast haft en känsla av att leva vid sidan av de sociala kärnan.Det var så när jag var barn och det är mer eller mindre detsamma men den nya familjen som består av barn och barnbarn. Några av mina barnbarn tänker dock utanför bubblan men kanske det kommer att ändras när de dras in sin egen familjekrets.
    Den svenska PK-ismen har byggt en fast socialt struktur som inte minst hålls vid liv av alla driftiga kvinnor som utgör PK-ismens bålverk. Först när samhället får verkliga problem och när det börjar brinna kring den egna husknuten eller de egna barnen blir utsatta för våld kan vi hoppas på en ändring. Det är just därför som media gör allt för att något sådant med alla medel skall tystas ner. Vi får se hur reaktionen blir vid nästa terrordåd. Att ändra etablerade uppfattningar är som att lyfta sig i håret. Trots allt bedrövligt och med extrem personövervakning ( inklusive av egna familjemedlemmar) i Östtyskland var de flesta människor till freds som så väl skildrades i filmen ” Good Bye Lenin”

    Gilla

  23. olle reimers skriver:

    Den som vill missionera måste i egen person vara beredd att ställa upp framför folket och berätta. Man behöver inte vara där ensam. Ta gärna en eller två med dig. Men du måste prta i egen hög person. Och vara beredd att bli häcklad och trakasserad. Talar du bar am var och när så kommer ditt folk också att vara där. Du behöver inte vara ensam. Så småningom kommer fler. Och fler. Och fler.

    Budskapet bör vara att de som vill ha folkets förtroende måste be folket om det. Inte be någon partiledare eller kassör. Folket.

    Liked by 1 person

  24. 77711n skriver:

    NMR har visat vad organiserade marscher kan åstadkomma. Oavsett vad man menar att deras värderingar står för var marschen mäktig att skåda.

    Jag tror på ett gemensamt folkupprop i alla större städer

    Liked by 1 person

  25. Asta skriver:

    Macron en missionär i tiden…

    Macron beskriver den stora klyftan som löper genom Europas politiska liv idag, inte som en som delar upp i vänster och höger, utan som en som delar Europa i progressivister och konservativa. Såsom många här i Sverige har kunnat konstatera så är numera ofta vänsterkrafterna och de s.k. ”liberala” ofta rörande överens i alldeles för många frågor. Man enas i att allt det gamla ska rivas upp, att alla sociala, kulturella och politiska värden ska omvälvas och att förändring har ett egenvärde i sig. Progressivism, i betydelsen framåtskridande, låter bra i mångas öron, men det är ett bedrägligt ord. Det innebär i sin politiska betydelse att samhället ska ryckas upp, med rötter och allt, skakas om och ges en ny form. Ingen respekt visas människans behov av sammanhang och tillhörighet, till mening och kontinuitet.
    https://monskrabbe.wordpress.com/2017/05/06/en-marche-men-mot-vad/

    Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Jag tror att vi genom de stora folkpartiernas dominans (och det ytterst skadliga systemet med partival) efter Kriget som kollektiv har förlorat förmågan och kunskapen att välja politiker på meriter. Vi har utan folkpartiernas vägledning ingen som helst aning om vem vi skall välja och vem vi skall undvika. I Österrike valdes en vansinnig gammal professor som sedan dess har bestämt att alla kristna kvinnor i Österrike skall manifestera sin underkastelse till islam medelst obligatoriskt bärande av muhammedhuckle. Frankrike är på väg att begå ett liknande misstag.

        Liked by 1 person

  26. annagustin2@gmail.com skriver:

    Om jag inte drunknade i tvånget att arbeta dagligen för att kunna betala mat och hyra, alltså om jag hade ärvt en förmögenhet eller skrapat fram den på en Trisslott…så skulle jag inte göra annat än missionera. För ett nytt demokratiskt system OCH ett nytt ekonomiskt system. Jag brinner nästan upp av att inte kunna göra så mycket som jag skulle vilja. Men när man lämnar hemmet vid 08.30 och kommer hem vid ca 20.00…så finns inte så mycket kraft kvar att missionera…hur gärna man än vill. Nog finns det missionärer…men knappast i våra politiska partier.

    Gilla

  27. Torbjörn Johnson skriver:

    Jag kan inte Patriks lära i detalj även om jag instämmer i det mesta jag har läst på DGS. För att den ska få genomslag i politiken och verkligen påverka samhället måste den antingen till större delen tas upp av något existerande parti eventuellt flera eller så måste ett nytt parti bildas. Det senare kräver mycket resurser och tid och den är knapp till 2018 års val. I båda fallen är det viktigt att missionerandet börjar nu, då kanske man t.o.m. kan påverka politiken före valet.
    Med läran som grund måste konkreta planer och program tas fram för att lösa de mest akuta problemen. Då blir det lättare att missionera även om risken blir större för att missionärerna blir kallade både det ena och det andra.
    Att missionera idag är lite annorlunda än att missionera på Ansgars tid eller ens på August Palms tid. Sociala medier och nya kommunikationssätt har förändrat samhället så det är väsentligt lättare att nå ut med nya budskap och det kan gå mycket snabbare om det görs rätt. Nackdelen är att många (de flesta?) befinner sig i inkompatibla informationsbubblor som gör att metoderna och budskapen måste anpassas. Idealet och utmaningen är att skapa korrekta budskap som kan bli virala i de respektive bubblorna och låta missionärerna börja sprida dem, samt ta debatten.

    Gilla

  28. Morgan´s tankar... skriver:

    Reblogga detta på morganstankar och kommenterade:
    Jag hittade lite av sanningens ord skrivet utav Patrik Engellau gällande det makthavande Politikerväldets berättelse om Sverige med tiden blir allt mindre legitim. Det betyder att folk inte längre tror på Politikerväldets grundläggande föreställningar om Humanitär Stormakt och Värdegrunden och Multikultur och annat PK-gods.

    Att dessa idéer fortfarande har bäring beror till en del på effektiv propaganda, men framför allt för att den majoritet som genomskådat pratet inte törs säga emot.

    I små sammanhang, till exempel när erfarna vita män träffas, försvinner PK-rädslan strax och folk börjar tala allvar om sin oro över landets framtid. Tyckte du att det där med ”erfarna vita män” var rasistiskt och sexistiskt? Berodde det i så fall på att du har en annan uppfattning i sakfrågan?
    – Det kan då diskuteras. Eller berodde det på att vissa observationer till sin natur är olovliga enligt PK-stadgan? Så är det visserligen, men just jag råkar strunta i det.

    Men oron och rädslan för öppet tal orsakas inte bara av fruktan för pisk och stämplar, utan också till stor del av att de oroliga och rädda inte har formulerat någon annan berättelse om Sverige än PK-ismens. Man kan inte fördriva PK-ismen med PK-tänkandet. Man måste utgå från ett annat synsätt, en annan lära.

    Jag har en sådan lära. Den läran har jag på denna sida förkunnat närapå varannan dag i över två år, nämligen läran om Politikerväldet och det Välfärdsindustriella Komplexet med följdteorier. För varje dag blir jag mer övertygad om att dessa tillsammans utgör den sannaste berättelsen om dagens Sverige. Jag vet att självberöm luktar illa, men jag tror på min lära. Även Jesus och Karl Marx trodde på sina respektive läror. Jesus är i många stycken en förebild och därför gör jag som han. ”Honi soit qui mal y pense” som strumpebandsordens insignium lyder.

    Men hur ska jag sprida denna lära så att folk får kurage att våga vägra PK-ismen? Det hjälper inte att skriva krönikor varannan dag. Det skrivna ordet är inte tillräckligt kraftfullt, ej heller ett aldrig så spännande teveprogram. Jesu liv dokumenterades inte skriftligen förrän årtionden efter hans död. Så vad gör man?

    Gilla

  29. Madelaine Fusfield skriver:

    Det är lättare bli entusiasmerad av ett positivt budskap än att lyssna på klagomål om vad som är fel med nuvarande situation. Macron vann förmodligen franska valet därför att han inte spåade gloom and doom utan kom med en mängd löften. Nu måste han kunna fullfölja dem. Folk kastade säkert också röster för honom i ren protest gentemot Le Pen och, om jag får gissa, med tanke på Trump och hans egendomliga politik. Fransmännen vill inte försätta sig i den situationen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s