I boken Reformera islam, som kom ut 2015, förespråkar ex-muslimen Ayaan Hirsi Ali en reformation av islam. Tidigare så trodde hon att enda vägen framåt var att lämna islam. Men hon har tänkt om.

Själv kunde Hirsi Ali inte få tron att gå ihop med de moderna värderingar hon kommit att omfamna och älska: tolerans, sekularism, demokrati. Det är en sak, jag gjorde likadant. Men att förvänta sig att en stor del av världens muslimer ska göra samma resa är inte realistiskt.

Man får inte glömma att de allra flesta muslimer inte har valt sin religion. De har ärvt den. De blev muslimer innan de hade läst Koranen. Att vara muslim är en del av deras identitet, kultur och historia. Sådant släpper man inte hur lätt som helst. Religionen sitter mycket djupt i människor och är förenad med minnen, känslor och ritualer som bröllop och begravning.

De flesta muslimer är inte heller intellektuella som känner ett behov av att brottas med teologiska och filosofiska problem, utan vanliga människor upptagna av livets vardag. Långt ifrån alla vuxna muslimer har läst Koranen, och de som gjort det har kanske inte läst slarvigt, bara för syns skull, eller utan att begripa.

Vägen framåt för majoriteten av världens muslimer kommer inte att bli att lämna islam. Den som hoppas på det, hoppas förgäves. Man bör kunna fortsätta kalla sig muslim, och känna sig som muslim, samtidigt som man dumpar de dåliga delarna av sitt arv.

Är det möjligt? Inget tycks omöjligt för den mänskliga hjärnan. Vi har förmågan att göra de mest långsökta, fantasifulla tolkningar av texter. Muslimer har det dock svårare än kristna. Koranen talar om sig själv som Guds ofelbara och eviga ord till människorna. Koranen säger att man måste lyda och följa Muhammed och Muhammed höll ju på med jihad, slaveri, stening med mera.

Jesus och Muhammed var väldigt olika personligheter. När folket förde en kvinna inför Jesus, anklagade henne för äktenskapsbrott och ville stena henne, sa han: ”Den som är utan skuld kastar den första stenen”. Han räddade hennes liv.

Men när en kvinna, anklagad för samma brott, fördes inför Muhammed, befallde han att hon skulle stenas. Kvinnan väntade dock barn. Så Muhammed lät henne först föda barnet och amma det. Sedan tog han barnet ifrån henne och dömde modern och lät stena henne. Hur kan man undgå att känna sympati med den stackars modern? Hur kan man undgå att uppfatta Muhammeds dom som grym?

Sådana texter finns och är svåra att komma runt. Jesus talade om morallagar, Muhammed talade om riktiga lagar. Han var själv domare och dömde människor till hemska straff. Jesus talade om andens svärd, Muhammed bar ett riktigt svärd och han påbjöd det heliga kriget. Ett riktigt krig.

Det är således svårt att reformera islam, betydligt svårare än att det har varit att anpassa kristendomen till förändrade förhållanden. I slutet av sin bok tar Hirsi Ali upp ett antal muslimska dissidenter och reformivrare. De är få och har litet stöd. Och om muslimska, religiösa ledare skriver hon: ”Min egen känsla är att en muslimsk reformation inte lär komma från det islamiska prästerskapet”.

Men så finns det några hoppingivande tecken. Hon tar upp en irakisk shiamuslim, Ahmad al-Qabbanji, som anser att muslimer bör acceptera faktumet att Koranen, åtminstone delvis, är en mänsklig produkt. Ett stort steg framåt!

Hirsi Ali skiljer på falska och äkta reformvänner. De falska är sådana som fördömer terrorattacker när de inträffar, men vägrar att kritiskt granska terrorns källor i islamiska texter. ”En verklig reformivrare”, konstaterar Hirsi Ali, ”är en imam som inte bara avvisar våld på kort sikt utan också vill förändra vissa bärande religiösa islamiska doktriner.”

På senare tid har en frispråkig australisk imam fått mycket positiv uppmärksamhet bland de som hoppas på islamiska reformer. Han är shiamuslim, utbildad i Qom i Iran och heter Mohammad Tawhidi. I en föreläsning för Rotaryklubben i Adelaide i Australien den 21 mars i år, fördömde han islamiska självmordsbombningar och menade att islam behöver granskas kritiskt.

I believe that the entire religion needs a review. I believe that there are certain books that need to be banned from this country. There are books that are regarded the second book after the Koran. All mainstream Muslims believe in this book – The Bukhari, a very famous book. It’s present in, at least, the majority of Muslim homes, at least. It is everywhere. It is put on the shelf right beside the Koran. Every act of terrorism is taught from that book, yet that book is widely available, sold, and published in Australia…

Det där med kritisk granskning låter ju bra. Men förbjuda böcker? Hm… Sedan påstår han att boken som han vill förbjuda, Bukharis textsamling rörande Muhammeds liv och lära (egentligen består den av flera böcker), vördas av alla mainstreammuslimer. Det är inte sant. Bara sunnimuslimer vördar Bukharis textsamling och håller den för sann. Shiamuslimer föraktar Bukhari. När Tawhidi säger att Bukhari är skräp säger han ingenting radikalt. Det är vad shiamuslimer tycker. Den mest kände shiamuslimske islamisten, Khomeini, ledare för revolutionen i Iran, tyckte samma sak.

Men läran om jihad finns inte bara i Bukharis böcker. Den finns i Koranen och i andra böcker om profeten Muhammeds undervisning. Den finns även i shiitiska böcker. Den störste ledaren inom shiitisk islam efter Muhammed, Imam Ali, var också en jihadkrigare. Han deltog i de flesta av Muhammeds slag och höll i hans fana. Han är känd för sitt tveeggade svärd Zulfiqar.

Dessa saker vill inte Tawhidi beröra. Han låter Koranen och Muhammed vara och skyller allt på sunnimuslimerna. På sitt Twitterkonto har han lagt upp en bild på sig själv och texten ”Islam without Imam Ali (a.s) is simply Isis.” Han försöker göra våldet till ett sunnitiskt problem i stället för ett islamiskt problem.

Därför nämner inte Tawhidi att Imam Ali, som han menar stod för någonting bättre än IS, enligt shiitiska källor brände människor levande. Precis som IS. Och han hade ett harem av hustrur och sexslavar. Precis som IS. Imam Ali var kalif mellan åren 656 och 661. På samma sätt som profetkungen Muhammed förenade han världslig och religiös makt i en person.

Är Tawhidi äkta eller falsk reformivrare? Av det jag har sett hittills så är jag skeptisk. Men tiden får utvisa hur han kommer att utvecklas. Jag tycker inte att det räcker med att ta avstånd från IS för att räknas som en framåtsträvande, verklig reformivrare. De allra flesta muslimer, även imamer, tar avstånd från IS av olika skäl. Man måste, som Hirsi Ali påpekat, också våga kritisera terrorismens källor i de islamiska texterna. I läran om Koranens ofelbarhet. I läran om Muhammed som en perfekt förebild för alla tider.

En imam som Tawhidi, som försöker skylla på allt och alla förutom Koranen och Muhammed, och som dessutom tycks ha en sekteristisk agenda, kan till och med hämma utvecklingen. Då är Qabbanji bättre, som alltså vågar erkänna att Koranen är en felbar, mänsklig produkt.

Tawhidi har sagt att han följer australisk lag istället för islamisk lag. Men frågan är: tycker han att australisk lag är bättre? För även de mest hårdföra fundamentalisterna anser att man ska följa lagen i det land man lever. Men av pragmatiska skäl. De anser fortfarande att islamiska lagar är bättre och mer legitima.

Han går både för långt och för kort. Han går för kort i det att han inte vill rikta direkt kritik mot Koranen, Muhammed och Imam Ali. Han går för långt i det att han förbjuda böcker och gör sensationella, och överdrivna uttalanden. Han har till exempel påstått att extrema muslimer arbetar för att upprätta ett kalifat i Australien där de kommer att hugga huvudena av de otrogna, koka och äta upp dem och sedan våldta offrens hustrur. Det finns många hemskheter i islamiska texter, men ingenting om att äta människor!