Är felet politikernas eller medborgarnas?

Patrik Engellau

Signaturen tobbewallin hade en bärande invändning mot (åtminstone en del av) min text Vår tids ångest. Så här skrev jag bland annat:

Min poäng, om det är en poäng, är att politikerväldet förvrider inte bara mentaliteten hos det välfärdsindustriella komplexets klienter, utan hos oss alla. Att klaga och förvänta sig att någon annan ska lösa våra problem blir en allmängiltig mentalitet. Ångest blir normaltillståndet…. Vi blir vilsna och oroliga när pappa och mamma verkar svika oss. Vi inbillar oss att lösningen är att rösta fram nya pappor och mammor. Vi gör allt för att slippa erkänna för oss själva att vi är vuxna.

tobbewallins invändning, om jag fattat den rätt, är att det är politiker (och LO, säger tobbewallin) som lagat dagens soppa och bara politikerna som har verktyg att ta oss ur den. Och varför fegar de ur? frågar sig tobbewallin. Jo, för att förändringar skulle kunna skada LO, svarar han.

Om vi struntar i det där med LO, som jag inte tror har så mycket makt, så har tobbewallin naturligtvis rätt i att lösningen på dagens problem måste gå via en förändrad politik. Och om det är politikerna som måste ändra sig kan det verka irrelevant och kanske vilseledande eller rentav fräckt av mig att skylla tillståndet på medborgarnas mentalitet. Kanske är jag en hemlig agent för motståndarsidan, som någon antytt.

Det här är en fundamental fråga. Låt oss fundera över hur det gick till förra gången en rejäl kursförändring inträffade i svensk politik. Det var när demokratin infördes och socialdemokratin kom till makten för snart hundra år sedan. Kom den förändringen uppifrån eller underifrån? Berodde den på att godsägarna och fabrikörerna i den föregående, icke folkvalda, riksdagen kom på en ny idé eller berodde den på att nya, på sikt oövervinnerliga, åsikter spred sig i folkhavet och artikulerades av en allt mäktigare folkrörelse?

Jag tror det senare. Tro inte att vår tids politiker av egen vilja kommer att såga av den gren på vilken de sitter. Det krävs att folket börjar mullra. Lär av Internationalen:

Det dånar uti rättens krater, snart ska utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav stig upp för att slå dig fri!
I höjden räddarn vi ej hälsa ej gudar, furstar stå oss bi Nej själva vilja vi oss frälsa och samfälld skall vår räddning bli.

Det är lite teatraliskt formulerat, men grundbetydelsen går inte att missa: det krävs beslutsamhet och jävlaranamma av oss själva om det ska bli någon ändring.

Finns denna beslutsamhet och detta jävlaranamma idag? Nej, det gör det inte. I bästa fall knyter vi näven i byxfickan, men det hjälper inte.

Läs Helena Edlunds samtidsskildring Det verkliga hotet är tystnaden och min uppföljare Tystnaden en gång till. Där berättas inte om några dån i rättens krater, utan om ett folk – du och jag och alla dem vi träffar till vardags, på jobbet, på ICA, i tvättstugan – som vaktar på varandra. Vi uppför oss som om vi räknade med att vår nästa i hemlighet är en oavlönad Stasiagent. Vi utgår från att det kan skada oss att yppa våra tankar eller i varje fall att yppa dem utan de mest intrikata säkerhetsanordningar så att de alltid ska kunna tolkas på ett politiskt korrekt sätt.

Vi är ett folk som inte tar några risker. Riskminimering är välfärdsstatens adelsmärke och det gäller allt från cykelhjälmar till miljöföreskrifter. Svenskarna är kanske världens mest riskobenägna folk. Det är förstås bra eftersom det gör livet lugnt och tryggt och avhåller oss från krig.

Men det gör också att vi motståndslöst viker oss för allt som politikerväldet hittar på. Det kommer aldrig någon ändring om vi inte törs ta bladet från munnen och sluta censurera oss själva och vår nästa.

Tänk om alla de tusenden som Helena skrev om i stället för att humma bifall till lovropen över kejsarens kläder i stället gav uttryck för sina ögons vittnesbörd och förklarade kejsaren naken. Då skulle förändringarna komma i ett nafs.

Vi skyller vår belägenhet på motståndarnas infernaliska list, makt, styrka och gemenhet. I själva verket är problemet vår egen feghet och skam.

Lätt för mig att säga eftersom jag varken har jobb eller karriär att värna.

34 thoughts on “Är felet politikernas eller medborgarnas?

  1. bArt chorizo skriver:

    Jag satt och lyssnade på Jordan Peterson på väg till jobbet i bilen (youtube) jag tycker han är mycket relevant, just detta handlade om vad han drabbats av då han klargjort att han kommer att vägra att använda nya påhittade personliga pronomen, som hen eller värre. Poängen är att lagen tvingar oss att ändra språket, precis som Orwell skrev, nyspråk.

    Jordan vägrar, är beredd att mista sitt jobb, få böter, vägra betala, åka i fängelse, hungerstrejka. Varför? Det är just för att han i många år studerat totalitära regimer och i de nya vänsterliberala postmoderna strömningarna ser framväxandet av en ny typ av totalitarism, i hela västvärlden. Det han säger dock det är att han har vänner som har börjat tystna, för många som inte förmår att skapa sig en röst som Jordan som når tusentals så är nersidan av att gå emot de nya doktrinerna och pk-ismen mycket kostsamma, samtidigt som man inser att ens personliga bidrag för att ändra situationen är minimalt, en av flera miljoner människor. Samma sak gör att jag skriver anonymt här, för om någon jag konkurrerar med i karriären delar mina inlägg här med mina chefer så är jag nog rökt…, och hur många ändrar åsikt pga mina inlägg?

    I Kanada så har pk-isterna skapat en Human Rights Court, som i avsaknad av krigsförbrytare förutom de som möjligen immigrerar från afrika och arabvärlden (ett skämt, syftet med domstolen har inget med krigsförbytare att göra) har som huvuduppdrag att inskränka friheten för den normativa majoriteten. Det verkar extremt farligt och något som jag gissar att många pk-ister gärna sett i Sverige, tänk en domstol med nätverken Hilda och Ruben, med Ramberg och Eliasson som utser domare. Pass på!

    Liksom för Jordan Peterson så stör pk-utvecklingen mig nästan till vansinnets gräns, vår frihet och yttrandefrihet beskärs dagligen och vår kultur och våra barn är under hot, men en rationell kalkyl ger vid handen att man ändå prioriterar sin familj över att få Expressen vid dörren. I övrigt mycket underhållande på avpixlat när en medborgarjournalist ringer på hemma hos Mattson och Sahlu.

    Liked by 5 people

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Konkurrenslag (2008:579)1 kap. Inledande bestämmelser

    1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter.

    2 § Lagen är inte tillämplig på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.

    Bl.a. LO har med 2 § givits makten att med t.ex. lägstalöner förhindra den lönekonkurrens på arbetsmarknaden som skulle innebära att lön för den enskilde sätts så att alla som kan arbeta hittar ett arbete.

    Istället för att arbeta efter förmåga och att delvis försörja sig själva och få ett kompletterande försörjningsbidrag är dessa nu hänvisade till att inte få någon lön alls för att istället leva helt på bidrag.

    Vore det inte bättre för såväl statsutgifterna som för integration av lågproduktiva människor att alla som kan arbeta tvingades göra vad de kan göra för sin försörjning? Vilket förhindras av att LO tillåts att stå i vägen.

    Liked by 2 people

    • Bo Svensson skriver:

      En självklarhet bland många andra som gör att man stämplas som extremist, när man påpekar den: Marknadsekonomi är lika väsentligt för arbetskraft som för allt annat. – Minimilöner är som en kran man ställer in för att ordna valfri nivå på arbetslösheten.

      Kan man inte ordna en rimlig inkomst via värdet av sitt arbete, är det ett problem men inte arbetsgivarens.

      Gilla

  3. prosperitystate skriver:

    Intressant. ”Svenskarna är kanske världens mest riskobenägna folk.” Nja, ser jag på vår företagsamhet i landet så undrar jag om det är sant. Däremot så har den politiska klassen lyckats över förväntan med sin utstuderade mobbning, från nedsmetning till avskedanden, så snart någon i allmänheten har en avvikande mening i något väsentligt spörsmål. I den bemärkelsen så är vår demokrati inte riktigt frisk. Det gör att vi måste ta större risker än annars skulle vara normalt för att åstadkomma förändring. Här var arbetarna och de mindretal välmående som anslöt sig mycket modiga när de drev på den förändring som skulle komma för hundra år sedan. Men det tog kanske uppemot 50 år, i alla fall flera årtionden, innan de gick ut man ur huse för att utrycka sitt missnöje och sin vilja. Frågan är då vad som skiljer.
    – toppen i hierarkin som kontrollerar inriktningen är oändligt mycket större än på den tiden. Även de som är valda att kritisera har blivit medlöpare vilket förvärrar bekymret.
    – det är än flera som på ett eller annat sätt står på avlöningslistorna. Dvs korruptionen, beroendet, är mycket större.
    – Makten är på ett helt annat sätt koncentrerad till Stockholm och det finns lite som balanserar den. Hade GPs ledarredaktion vågat vara den friska fläkten inom MSM om de legat i Stockholm? Skulle inte tro det. Men vi har något som skiljer sig markant och det är social media. Den går inte att kontrollera trots många försök. DGS är ett av alla friskhetstecken! Debatt och grävande journalistik finns nu i allt högre grad. Och åtminstone jag tycker mig se att den stadigt växer och får fler och fler följare/deltagare.
    – Det tog arbetarrörelsen lång tid och mycket arbete med små resurser att bygga organisationer och paralella institutioner som utmanade de gamla förtryckande. När de precis som dagens dicidenter inte fick ha möten i vanliga lokaler byggde de sina egna för att ta ett exempel. Det behöver börja byggas idag. Därför att dessa institutioner och organisationer utgör tillsammans med sociala media det som kommer att välta den bestående ordningen över ända, återskapa maktbalansen och återge demokratin den vitalitet som är nödvändig för ett utvecklande samhälle. Att alltför länge gnälla och knyta näven i byxfickan är tärande. Att börja bygga det nya är närande och bra för den mentala hälsan och samhällsmoralen. Arbetarrörelsen var ett föredöme. Nu måste det göras om igen. Jag vet inte hur den tidens drivhus för nya idéer såg ut men vi skulle behöva starta ett drivhus för de nya institutionerna som måste till.

    Gilla

  4. Bo Svensson skriver:

    Att ringa in orsakerna till det man är missnöjd med, kan ju vara ett villkor för att man hittar rätt metod att rätta till missförhållandet. – Men det är en massa kurvor som pekar mot avgrunden och allt elände har inte samma rot.

    Miljöförstöringen – den pågående skövlingen av regnskogarna och utrotningar av djur som bara beror på att man kan och orkar. Förut hade man inte tillgång till de vapen och den teknik som gör det lika enkelt.

    De avancerades långsammare förökning relativt de retarderades kan inte resultera i annat än en global fördummning.

    Buggen i bank- och finans-systemet måste bort annars blir det nya gigantiska förluster och kostnaderna kommer att skyfflas på oss alla eftersom det är så billigt att köpa politiska maktutövare.

    Skall vi ha kvar ork och förmåga att ta itu med något alls av det som måste göras, måste vi avsäga oss allt ekonomiskt ansvar för dem som tränger sig in och pockar på att få höra till, utan att behövas. – UNHCR måste överta ansvaret för flyktingarna och göra det bästa av de resurser vi är beredda att ägna ändamålet.

    Liked by 1 person

  5. Nyktergalen skriver:

    Mycket klokt att hämta argumenten från maktens förmyndares egna kampsånger
    -Hur är det möjligt att feminismens regering har sin bas i ”Arbetets söner” ??
    -Kampen för att utestänga Sverigedemokraterna, inleds av Socialdemokraterna med att först sjunga Torsten Bergmans
    ”Alla tillsammans”
    Texten lyder ” Alla tillsammans, det finns inget annat sätt ”
    -Varför är det mol tyst om utbredning av kvinnoförtryckande Islam från kvinnor då deras kampsång en gång var ” Ååå tjejer Ååå tjejer vi måste höja våra röster för att höras Ååå tjejer Ååå tjejer vi måste höja våra röster för att höras ”
    -Hela vänsterrörelsen nickade o höll med björn Afzelius när han sjöng
    ” och den som en gång har blitt jagad på flykten, kommer alltid att drömma sig hem ”
    men då SD förespråkar att flyktingar ska hjälpas återvända är det tvärtom
    Exempel finns det många o det ska bli en intressant valrörelse 2018

    Liked by 1 person

  6. Anders skriver:

    Så har skrev den svenske filosofen Folke Leander (Presens, Årg. 2, Nr 1, 1945): ” I sista hand är det folken, som sätta upp sina ledare, och ledarna äro tillsist blott talesmän för vad folken vilja. Ingen kan t.ex. förbise, att tyska folket är ansvarigt för Hitler, både den del därav som satte upp honom, och den del som kapitulerade inför den nya regimens ständigt intensivare tryck, och sist men icke minst alla de människor som positivt eller genom underlåtenhet bidrogo till att Weimardemokratien blev ett fiasko. I längden har varje folk den regering det förtjänar.”

    Så ock i Sverige.

    Liked by 1 person

  7. Thomas Ek skriver:

    Medborgarna har valt politikerna. Medborgarna har därmed fått vad de förtjänar. Så länge vårt befintliga Public Service tillåts vara kvar kommer någon väsentlig förändring aldrig äga rum. Jag föreslår därför; – Lägg ned vårt nuvarande Public Service och ersätt det med ett Public Service som fungerar.

    Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Hur skulle ”public service” kunna fungera? Och varför? Orsaken till att vi drabbades av ”public service” var ju att bandbredden för radiosändningar på den tiden var för liten för omfattande konkurrens, framför allt när det gällde markbunden analog TV. Den orsaken finns inte kvar. Varför önska sig något så utomordentligt skadligt som ”public service”?

      Liked by 2 people

  8. Hortensia skriver:

    Visst har du rätt, Patrik, förutom det där med jobb eller karriär att värna, förstås. Vi värderar ju alla det enorma jobb du lägger ner på din välskötta och ständigt lika intressanta blogg oerhört högt. Tack!

    Din väldokumenterade gärning som klok, korrekt, bildad, nyfiken, engagerad, integritetsfull och ständigt vänligt välformulerad inspiratör i samhällsdebatten, förebådar definitivt en lysande karriär som proffsig politiker, när proffspolitikerna inom kort – äntligen – kan bytas ut.

    Eftersom det är fredag, ser jag fram emot ett nytt, moralstärkande och blodtryckssänkande avsnitt av DGS-TV. Hoppas på Lars Vilks som gäst. Trevlig helg, allesammans!

    Liked by 2 people

  9. Fredrik Östman skriver:

    Uppmaningen att sluta vara så bang är riktig och viktig, men berättelsen om demokratin och socialismen stämmer inte alls.

    Demokratin utvecklade sig i Västeuropa gradvis från högmedeltiden och framåt. Minst motstånd stötte den på i Schweiz och England, inte minst beroende på dessa länders avskildhet och fattigdom. I England ledde detta, i kombination med Atlanthandeln, till framväxten av en rik klass utanför aristokratin, som stegvis under hela adertonhundratalet fick större och större politiskt inflytande, vilket ledde till industrialisering och ytterligare rikedomsspridning och ytterligare rösträttsreformer. Nästa stora steg var Första världskriget, där man efteråt kände sig skamsen över att alla de enkla medborgare som dött i miljoner för sitt land inte hade rätt att rösta i valen. Allmän rösträtt infördes och socialdemokraterna fick nominellt makten i Tyskland. De svenska socialisterna var ända till Ådalen 1931 våldsbenägna radikaler som inte hade en chans i valen, jfr. Kossackvalet 1928. Per-Albin Hansson fick något slags genial ingivelse och utnyttjade de socialistiska övergreppen i Ådalen skamlöst till sin fördel i samband med att han dolde sin terrorism, som Marx skulle ha sagt. Först efter detta kom SAP till makten och kunde påbörja sitt förstörelseverk. Detta hade ingenting med införandet av demokrati att göra (utan med dess stegvisa avskaffande).

    Liked by 1 person

  10. Rolf Wasén skriver:

    Patrik har förvisso en poäng – eller flera. Självbesinning och självkritik är förvisso den yttersta dygden. Att begynna med att skärskåda de egna bristerna ger säkert den bästa grunden att stå på. Einstein ger också Patrik rätt i sak: Den som har privilegiet att veta har plikten att handla!

    Men Einstein förstod också, hur mycket han än omhuldade den individuella skaparkraften, att vi till syvende och sist är beroende av en god social mylla för att kunna vara både skapande och handlingskraftiga. Till samma insikt kommer också Stanley Jones i sin bok SEGERRIKT LIV.

    Vad den gode Patrik verkar ha missat är att vi, i och med den tekniska och organisatoriska utvecklingen, blivit mer beroende av varandra. I det stora hela alltså. Och detta inte enbart på grund av ett överdimensionerat ”Välfärdsindustriellt Komplex”.

    Gilla

  11. Erik skriver:

    Dra in partistöden.

    Partiledningarna skulle då tvingas luta sig mot sina medlemmar och deras bidrag istället för dagens situation där medlemmarna är i händerna på befintlig partiledning som styr över de inkommande pengarna.

    Alternativet är en kinetisk lösning och den är ju inte så trevlig.

    Liked by 2 people

  12. neraldnep skriver:

    Amen!

    Nog för att jag också är arg på pk-eliten, men det är dags att vi börjar vända blicken inåt. Det är den stora tysta massan som passivt tillåtit galenskapen att fortgå.

    Jag är inte helt oskyldig i det avseendet, men jag är inte lika konflikträdd som de flesta svenskar. Jag får krupp på alla fega svennar som inte vågar säga sitt hjärtas mening. Sluta skyll på alla hemska konsekvenser som skulle drabba er. Om man har lite civilkurage spå bryr man sig inte om det.

    Dessutom är det våldsamt överdrivet tror jag. Öm alla vettiga socialarbetare, poliser och lärare så ifrån så skulle verklig förändring ske. Man kan inte gärna avskeda hälften av alla dessa.

    Min egen trista slutsats är att vi som kollektiv i någon mån förtjänat det som drabbat landet. Tillsammans skulle vi kunna täppa till truten på pk-etablissemanget redan i eftermiddag om vi bara ville.

    Liked by 2 people

    • Gert B. skriver:

      Stort tack för länken. Men det var svårläst. Det blev blankt och fuktigt i ögonen.
      Vi måste släppa fram vårt ursinne nu. Se t.ex. hur folket i Sydkorea kunde ge sig ut på gatorna. Jag antar att de är hyfsat stillsamma vanligtvis, men nu kunde många, många samlas för att protestera.

      Gilla

  13. Hwessinx skriver:

    Men rörelsen måste ju börja någonstans.

    Varför inte på ”Det Goda Samhället”, Du är på mycket god väg.

    Jag tycker Stefan Hedlund sammanfattade vår situation och passivitet på ett bra sätt i sin artikel:

    ”Retoriken har kommit att leva sitt eget låtsasliv, utan tanke på konsekvenser.”.

    Tack!

    Gilla

  14. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Enkelt uttryckt finns det tre komponenter inom begreppet ”förändring”:

    • Medvetenhet om problemet
    • Vad göra?
    • Genomföra

    Historien lär oss att de som suttit för länge i en maktposition, ekonomisk eller politisk, så småningom drabbas av en brist på lyhördhet. Krisinsikt saknas således, det är något vi kan se i de partier som är av störst betydelse idag (s) och (m), både lider av en påfallande brist på krisinsikt.

    Om vi nu antar att de politiska partierna är huvudaktörer när det kommer till ”att göra” så är det bara att konstatera att inga inom den s.k. oppositionen, som inte är någon opposition, är mogna eller har en genomtänkt plan för vad som ska göras. De röd-gröna vågar inte ta i problemen och ser lite skattehöjningar här och var som en lösning, min teori är att dessa skattehöjningar ligger dels inbyggda i byråkratins väsen dels fungerar de som konfliktlösning inom regeringen.

    Det finns inte heller något yttre tryck att verkligen förändra. Trycket idag finns endast inom smått filantropiskt lagda kretsar, såsom DGS. Eliten simmar lugnt och det krävs en rätt rejäl ekonomisk kris för reaktion från det hållet. Den breda allmänheten kan börja reagera om några år när de tappat en eller två månadslöner genom skattehöjningar, räntorna stigit och man på allvar börjar känna av läget inom välfärdssystemen

    Liked by 2 people

  15. Björn skriver:

    Det som ändå känns lite positivt, är att verkligheten så smått börjat tränga ner i folkdjupet under PK-ytan! Märks om inte annat i opinions-undersökningarna! Där man får svara anonymt ligger SD på upp mot 30%, medan de bara får 16-20% vid undersökningar där ”nån avlyssnar” åsikterna!

    Liked by 2 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Man vågar inte svara ärligt!

      Konsekvenserna privat(ekonomiskt) kan bli förödande stora,
      om man saknar Fuck Off kapital…

      Samma fenomen som i USA.
      De kallades shy Trump supporters!

      Minst 5 % bör därför läggas till på SD avseende SIFO SCB m.fl.
      Vem vågar säga till en okänd, vad man tänker rösta på?

      Man deklarerade sin åsikt öppet först vid valurnan…
      Media blev chockade…

      Hur kunde detta hända?

      Kan garanterat inträffa i Sverige också, september 2018!

      Gilla

  16. Christer L skriver:

    Demokratin är det naturliga i politiken, den hör genetiskt och andligt samman med det mänskliga. Den härstammar ur sådant som Tinget, Solons demokrati, De Gamles Råd osv. Det stora samhället med grupper på miljontals struktureras istället krigiskt med slaveri och en maktelit, vilket går tillbaka på tidigare släkten av primater: den starkes rätt, djungelns lag. Det är problemet, att människan är anpassad för stenåldern, då vi höjde oss över apnivån. Civilisationerna har förslavat människorna. Ingen har höjts, de på toppen i vår tid står inte högre än de på toppen för hundra eller tusen eller tiotusen år sedan. De är inte intelligentare, mänskligare, godare. Aldrig i någon annan tidsålder har däremot en sådan makt koncentrerats i toppen som under vår högteknologiska tid. Vår tids mäktigaste har enorm kapacitet att döda – inte en efter en, inte tiotals i taget, inte hundratals på en gång, inte tusen, inte tiotusen – det är fråga om kapacitet att döda hundratusentals på en gång och fler än man orkar tänka. Tänk om en Erdogan lyckas att manövrera sig in i den positionen!

    Men det är ju även så mycket annat de kan göra, om vi kan få dem till detta… Vi närmar oss valet 2018 och kan inte hålla på så här längre, tänka politiskt som en sorts hobby. Våra ledande politiker förråder vårt hopp. De har stora skaror av dårar som jobbar för dem i god tro. Men i ledningen är ingen en god människa i någon humanitär mening, kan inte vara. De mäktiga är bokstavligen fruktansvärda – det är därför de har makt.

    Att som EU och i synnerhet Sverige locka miljontals människor från andra länder och kontinenter med något som man sedan inte klarar att leverera, något som måste stavas integration i samhället (det goda samhället), detta måste vara folkrättsligt likvärdigt med att driva bort dem från deras hem. Senast igår på Rapport hörde man om drunknandet i Medelhavet.

    Det humana sättet att stoppa det här med människosmugglare och båtar och all förstörelse är det australiska, således att stänga Europa. Satsa på närområdena – men inte på de fallerande politiska systemen i dessa (sätt inte kulsprutor och granatkastare i händerna på stamkrigare, eller värre). Det australiska sättet är dock omöjligt för människor som lever i illusionen att politiska beslut fattas med känslan, lever i illusionen att demokratin är till för de goda känslorna. Nej, det är kärvare än så.

    Demokratin är till för dem som har makten. De makthavande i dag är mäktigare än någonsin tidigare, och de lever flottare än historiens kungar och kejsare. Fenomenal medicinsk kapacitet står till deras förfogande, de äter utsökt varje dag, har fenomenala bjudningar titt som tätt, reser alltid första klass, och snacka inte om hotellservicen! De tillhör ett kotteri av invigda, en bråkdel av en promille av världens miljarder. Och de ljuger och bluffar, de skapar illusioner och förvillelse, de hotar och betvingar.

    En svensk politisk ledare uppfattade en stor folklig känsla den där gången 2015 på Medborgarplatsen i Stockholm, som han tyckte att han kunde utnyttja. Men känslan ledde fel, konsekvenserna blev oerhörda ett par månader senare. Det enkla för honom blev då att säga ooops! Sverige har visst varit litet naivt här, nu gör vi tvärtom. Därmed bevisade han sin makt – eller makten bakom honom? Han avslöjade sig som en bombastisk lögnare, och skämdes inte för det. Mycket höga inkomster och en fantastisk pension därefter väger emot att ifrågasätta sig själv. Vem skulle göra annat? Och detta med omorienterande psykologi fungerar ju alltid.

    Men vid varje val har väljare en chans, en enda gång per valperiod. En enda minut i våra liv då vi lägger den ena eller andra valsedeln i kuvertet. Detta måste politikerna riskera på allvar, därför att vår civilisation här i Väst är strukturerad som demokrati. Nu testas lögnerna, nu gäller vilka väljare som bryr sig och vågar. Nu eller aldrig, vad har vi att välja mellan, vem finns att hoppas på?

    Gilla

  17. Sixten Johansson skriver:

    Det är inte bara kejsaren som är naken, utan vi allihop. Och i västvärlden är kejsaren och hans hov inte märkvärdigare än andra, så även om de har rätt att trycka på en hel del maktknappar är de inte mognare eller klokare än folket. Huvudproblemet är inte politikerväldet i sig, inte ens folkets mesighet och tro på statens makt att lösa allt. Ett maktskifte skulle i dagsläget inte förändra särskilt mycket, eftersom huvudproblemet är den sociomentala barnsligheten hos hela befolkningen i förening med ett utopiskt tänkande.

    Sveriges befolkning har utvecklats till den mest egalitärt tänkande i världen. Nästan hela befolkningen – inklusive härskarna – har intalat sig att i socialt hänseende är alla lika under ytan eller måste betraktas som lika. Om alla förmås att tänka lika, så blir allt bra till sist. Likhet för allt och alla blir både medlet och det högsta målet.

    Men det som nu pågår visar tydligt att nästan hela befolkningens sociomentala mognad bara motsvarar en biologisk ålder av kanske 3 – 16 år. De flesta beter sig (särskilt i obevakade ögonblick och vid kriser) som barn och tonåringar mot varandra. Så är det överallt i världen och därför har man skapat lagar, institutioner, kulturer och religioner, som gör att samhällen kan fungera trots människors sociomentala omognad. Men i Sverige har många sådana tvångsmedel eroderat eller satts ur spel.

    Sveriges sociala utjämningsambitioner är storslagna och det hann bli det fullkomligaste samhället i sitt slag. Men dagens situation visar tydligt att likhets- och frihetsidéerna drivna till sin yttersta spets leder till att samhället går under. Detta kan vem som helst bevisa, dels genom enkel vardagslogik, dels genom att jämföra idéerna och praktiken med verkligheten. I naturen existerar ingen likhet. Miljoner barn och tonåringar, som tror på och vill skapa ett onaturligt samhälle, och inte kan samarbeta, inte kan se verkligheten, och är mer rädda för ord än för verkliga faror, kan varken driva ett samhällsmaskineri eller skydda sig själva och varandra.

    Men läget är inte hopplöst och vad som händer med Sverige är viktigt för världen. Ju tydligare vi urskiljer vår historiskt viktiga samtid, desto lättare blir det att rita och berätta för andra. Och vi behöver skissera framtidsmöjligheter, synteser av gammalt och nytt. Det här är omtumlande insikter, men samtidigt så lättbegripliga, att vi i alla åldrar kan bli varandras lärare och mentorer. Det tok-egalitära tänkandet måste trängas tillbaka för att kunna ersättas av realistiskt ledarskap och faktiskt ansvar på alla nivåer i samhällslivet.

    Liked by 2 people

  18. Linden skriver:

    Utländska reportageteam står som spön i backen. Här har Kanada besökt Malmö.
    Bör kanske inte ses av den som vill behålla sin framtidstro.
    En svensk kvinna intervjuas 25 min in i filmen, PK får ett ansikte….hon säger i slutet av intervjun att blir Sverige muslimskt har vi alla fall kvar vår fina natur.

    Troligen uttrycker hon åsikter som delas av hela vårt etablissemang.

    Liked by 2 people

  19. Björn skriver:

    Det undras över vad Peter Springare har för syfte med sina rapporter från polisernas värld! Senast i gårdagens i SVT:s OPINION Live, blev han ifrågasatt! Som JAG ser det, har han, som insatt i polisarbetet, en SKYLDIGHET att rapportera om missförhållanden och redovisa ”känslig” faktastatistik, från myndigheten han jobbar inom! Som information till oss medborgare, men framför allt som konsekvensbeskrivning till politikerna av fattade beslut! Det var ju ett politiskt beslut(även UNDERLÅTANDET att fatta nödvändiga beslut, är ett beslut!) att Sverige skulle ha en okontrollerad massinvandring under flera år, och som nu politikerna tydligen behöver upplysas om konsekvenserna av!

    Liked by 2 people

  20. Gurkburken skriver:

    Verkar ligga i linje med budskapet idenna bok, eller?

    http://metaphysicspirit.com/books/How%20I%20Found%20Freedom%20in%20an%20Unfree%20World.pdf

    ”The plans, the movements, the crusades — none of these things has worked. And
    so the unfree person continues to dream, to condemn, and to remain where he is.
    There must be a better way.
    There must be a way to be free without having to wish for a miracle. It must be a
    way by which an individual can change things without having to rally the rest of the
    world to his side.”

    Gilla

  21. malmoperspektiv skriver:

    Hjalmar Söderberg tycks ha sett in framtiden! Han förutsåg orsakerna till de problem som vi upplever i dagens Sverige!

    Hjalmar Söderberg, ur Hjärtats oro:
    ”Det är en allmän åsikt, att den franska revolutionen bildar portalen till den nya tidens historia, och över denna portal stå skrivna tre feta, allbekanta ord: frihet, likhet, broderskap. Men av dessa tre ord har i vår tid det mellersta med förbluffande armbågsstyrka skuffat bägge grannarna åt sidan. Frihet: därom talas det inte längre så mycket. Friheten är något som i verkligheten mycket få människor bry sig om; de allra flesta äro långt bättre konstruerade för att härska och att lyda: för ettdera eller för bägge delarna. ”Var och en herre över sin stackare”–det är ett språk som människornas barn förstå. Frihet bry de sig inte om–med få undantag… 
    Och ”broderskap”: ordagrant taget skulle det innebära att samma förhållande som i välartade familjer äger rum mellan barnen av samma far och mor bör och skall äga rum mellan alla människor. Men taget efter orden är detta nonsens, och taget på annat sätt är det också nonsens; taget på vilket som helst sätt: det är nonsens–till den grad nonsens att till och med en ungsocialist kan förstå att det är nonsens! 

    Men ”likhet”: det har blivit tidens stora modegalenskap. Naturligtvis äro vi alla likar: det är ju så enkelt att ett barn kan förstå det. En negerkomiker och Georg Brandes äro likar. Kung Salomo och Hinke Bergegren äro likar. Åtminstone tvivlar jag inte på att en sådan åsikt hjärtligt tilltalar Hinke, även om han skulle finna sig nödsakad att moraliskt taga avstånd från kung Salomo… Tidens svärmeri för likhet har bragt det därhän, att snart sagt varje olikhet mellan två människor av endera parten förnimmes som en skymf och tolkas som en orättvisa –också olikheten mellan man och kvinna. 

    Kvinnohat och kvinnoförakt äro långt ifrån mig. Men även med risk att såra och förtörna aldrig så många älskvärda kvinnohjärtan måste jag säga som min allvarliga och djupt kända mening, att jag blir något beklämd om hjärtat vid tanken på mitt avlånga fosterlands framtid den dag då kvinnans deltagande i det politiska livet blir aktivt och allmänt. För all del: att det i Sverige finns åtskilliga kvinnor, som utmärkt väl skulle kunna taga plats i riksdagen utan att därmed i minsta mån sänka dess nivå, men snarare höja den: därom finns intet tvivel. Men det är mer än osäkert att just dessa kvinnor bleve valda. Och just dessa kvinnor borde–synes det mig–så pass väl känna sina svagare och tiotusen gånger talrikare systrar, att de avstode från att blott för sitt köns honnetta ambitions skull insistera på en ”reform”, som svårligen blir till gagn för det allmänna.

    Men jag vet att jag talar för döva öron och att Tiden går sin gång utan att taga råd av mig. Och låt den gå–jag har talat och räddat min själ. Olyckan är, att de som i denna sak gå i spetsen för kvinnorna– ofta väl utrustade och gott begåvade annars–i regeln äro de som kvinnor misslyckade. Förgäves skall man bland männen söka så intensiva hatare och föraktare av det kvinnliga som just bland dem. Det är Maren som för ordet för Else och Dagmar och Kirsten och Tove.

    Men om nu folkviljan själv kräver kvinnans rösträtt och valbarhet? Ja, då är det naturligtvis slut med mitt latin, då får jag tiga–och se på… Och jag tänker att det blir rätt roliga saker jag får se. Till en början komma kvinnorna sannolikt att blygsamt kräva relativt få platser i riksdagen, och det är möjligt att deras första kontingent till den blir en elit. Men deras antal där kommer att med svindlande fart stiga från år till år, från val till val, och samtidigt kommer kvaliten att sjunka. Varje parti kommer att inse fördelen för sig att vid valen ställa upp så många kvinnliga kandidater som möjligt: för de manliga kan man ju blott räkna med partiets egna röster, medan de kvinnliga dessutom kunna räkna på en mängd politiskt obestämda kvinnoröster. Och det kommer att växa upp kvinnliga politici som svampar i en våt september. Det kommer inte att gå tjugu år innan kvinnorna ha majoritet i riksdagen, och det är ju för resten alldeles i sin ordning: de äro i majoritet i folket. (Det är lika naturligt som att dumbommarna äro i majoritet i riksdagen: de äro i majoritet i folket.) Och då kommer det liv i debatterna och rutsch i lagstiftningen! De kvinnor som över huvud bry sig om politik ha en formlig vurm för att stifta lagar, och allting ter sig så enkelt och själv klart för dem… Att de komma att kräva en ministär av övervägande kvinnor faller av sig själv: det kräver ju den enklaste rättvisa; och måste det inte för varje kvinna kännas som en skymf att regeras av en ministär av män?

    Vi äro dessutom ett litet folk: ha vi råd att ytterligare försvaga oss genom att förkvinnliga oss? Ty även om kvinnorna icke så snart skulle få majoritet i riksdagen: med kvinnans rösträtt kommer den valtaktiskt nödvändiga hänsynen till kvinnornas röster dock att sänka och feminisera vår politiska nivå.”
    !!!!!!!!!!!!!!!

    Hjalmar Söderberg, ur Hjärtats oro:
    http://www2.textalk.se/losningar-for-synskadade/klassisk-svensk-litteratur/Hjalmar-Soderberg-Hjartats-oro.html

    Se också ”Why women destroy NATIONS * / CIVILIZATIONS – and other UNCOMFORTABLE TRUTHS”

    Liked by 1 person

    • Göran Fredriksson skriver:

      En mycket träffsäker analys och framtidsförutsägelse av Hjalmar Söderberg.

      Den förbättring av kvinnors ställning och jämställdhet som tidigare, främst liberala kvinnor i Sverige drev fram, kommer den nuvarande generationens kvinnor slarva bort för sina efterkommande döttrar och deras döttrar, utan att förstå varför.

      Evolutionen har medfört att gruppen kvinnor och gruppen män har olika erfarenheter som påverkar gruppernas typiska beteende och som nog är inbyggt i generna efter många tiotusental år.

      Att utan tanke på effekterna på samhällsnivå låta den grupp som har haft till uppgift att värna territoriet och försvara familjen mot omgivningens hot i stor omfattning byta arbetsuppgifter med den grupp som har haft till uppgift att vårda familjen kommer sannolikt att visa sig vara ett avgörande misstag.

      För framtida kvinnors ställning i Sverige och för jämställdheten.

      Liked by 1 person

  22. Ulf45 skriver:

    ”Tro inte att vår tids politiker av egen vilja kommer att såga av den gren på vilken de sitter. Det krävs att folket börjar mullra. Lär av Internationalen:”

    Endera är grenen gjord av stål eller sågen så slö att det inte spelar någon roll om ”vår tids politiker” av egen vilja kommer att såga av den eller inte. Startskottet att börja såga med vilket hjälpmedel som helst gick för så länge sedan, att hoppet om att folket ska börja mullra, om det nu någonsin kommer, uppfattas endast som odefinierbara gnäll i fjärran.

    Den ”beslutsamhet och jävlaranamma av oss själva om det ska bli någon ändring”, som du efterfrågar, måste man nog leta länge efter, om den alls kommer till verklighet, tyvärr?
    Det fanns ögonblick, för inte så länge sedan, då jag intalade mig själv att inte tappa hoppet för att den rådande råa verkligheten skulle bli uppenbar för svenska folket. Detta hopp förtvinar hos mig för varje dag som går, varför jag tror att någon förändring av tillståndet i landet inte på något sätt kan skymtas i mitt sikte.

    Att dessutom Internationalen skulle ha något inflytande på att utvecklingen skulle gå att vända, är rent önsketänkande från en så liten grupp i samhället att den är försumbar.

    Du bevarar också mycket riktigt själv frågan:

    ”Finns denna beslutsamhet och detta jävlaranamma idag? Nej, det gör det inte. I bästa fall knyter vi näven i byxfickan, men det hjälper inte”.

    Gilla

  23. MartinA skriver:

    Det HAR funnits motstånd. Men det har kvästs av Media och EXPO och sådana. Förföljelsen av nationalister i sverige har varit exempellös i västvärlden. Ta bara en sån sak som att gammelmedia anställer vänsterextremister för att hacka kommentarssystemet disqus. För att ta reda på vad vanliga medborgare uttryckt ANONYMT på internet. För att sedan angripa dem med oanmälda TV team hemma i bostaden. Folk utomlands tror inte sånt här är sant, det går bortom vad som händer i någon annan ”demokrati”. Och bortom vad som händer i många diktaturer också. Att den främste hackaren var avlönad av SÄPO när det här skedde gör ju inte saken bättre. Vem vet om han verkligen hackade eller bara vidarebefodrade info från SÄPO?

    Att då skylla på vare sig folk eller politiker blir litet dumt. Det skräckvälde som media har utövat i det här landet sen nittotalet är den akuta orsaken till att det gått så fullständigt åt skogen i sverige. Sen finns det grundläggande problem med demokrati som system och olika historiska olyckor.

    Dessutom, den sorts forlkliga uppror som PE beskriver har gjorts fullständigt omöjliga av massinvandringen. Det finns inte längre något folk som kan göra uppror. Varför är ni i den övre medelklassen mentalt kvar i sjuttiotalssverige?

    Gilla

  24. askenyggdrasil skriver:

    Verner von Heidenstam (1859-1940)

    Ur dikten Åkallan och löften

    Det är stoltare våga sitt tärningskast
    än att tyna med slocknande låge.
    Det är skönare lyss till den sträng, som brast,
    än att aldrig spänna en båge.

    Liked by 1 person

  25. annagustin2@gmail.com skriver:

    I Italien har skapats ett nytt demokratiskt verktyg som ger ALLA medborgare som kan och vill, möjligheten att delta i sina samhällen. De har döpt verktyget (som är ett operativsystem) till ”Rousseau” efter den franske filosofen som ska ha sagt ”att det enda sättet att veta vad folk vill är att fråga dem”.
    Med detta verktyg valde de sin första kvinnliga Borgmästare i ROM:
    http://www.expressen.se/geo/magnus-falkehed/efter-2-769-ar-rom-far-sin-forsta-kvinnliga-borgmastare/

    LÄS denna SUPERVIKTIGA information om HUR MAN BYGGER ETT NYTT DEMOKRATISYSTEM…så att medborgarna får större inflytande över sina samhällen.
    Jag tog hjälp av Google och snabböversatte artikeln: https://www.facebook.com/anna.gustin.9/posts/10155153420303684
    Eftersom jag är övertygad om att människor är långt mycket klokare än sina politiska företrädare så förespråkar jag naturligtvis att vi öppnar dörren för alla medborgare att delta med förbättringsförslag av sitt samhälle. I Sverige finns nu Direktdemokraterna och Äkta Demokrati som har påbörjat något åt det här hållet. Jag är otroligt tacksam för detta.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s