Vår tids ångest

Patrik Engellau

Hur kommer det sig att hela västvärlden verkar känna en sorts ångest? Vi har förlorat vår tillit och vår framtidstro trots att vi på alla mätbara sätt lever bättre, rikare och längre än någonsin tidigare. Varför föreställer vi oss – jag själv är inte det minst tydliga exemplet på den attityden – att undergången lurar strax runt hörnet?

En förklaring skulle kunna vara att det faktiskt ligger till just så. Vi anar som aldrig tidigare en skörhet i vårt samhälle, vi förstår plötsligt hur hjälplöst pladdrande våra härskare politikerna är och troligen alltid varit även om vi inte upptäckte det medan allt gick som på räls. Kom ihåg att alla som nu lever bara har egna erfarenheter av perioden sedan andra världskriget, troligen mänsklighetens mest imponerande framgångsperiod. Nu känns det som om förtrollningen är bruten och vi räds framtiden. Vi begriper inte hur det skulle kunna fortsätta så där bra i ytterligare några generationer.

Så kanske det är. I varje fall känns det så när man tänker på Sverige, det troligen mest framtidsutmanade landet i västvärlden. Framtidsutmanade är ett ord som jag just hittat på. Mest framtidsutmanade betyder mest utsatt för risken för oväntade och fundamentala förändringar, mest instabila skulle man också kunna säga. Andra länder har en trögare och stabilare kärna av konservativa medelklassare som utgör nationernas ryggrad medan Sverige har överlämnat hela sitt tänkande och öde till en kår av politiker, som vi nu plötsligt inser inte har en aning om vad de ska göra.

Det är en möjlig ”berättelse” som kan förklara vår tids ångest. En lite annorlunda möjlig ”berättelse” är så här.

Hela västvärlden lider av samma sjuka som Sverige (ehuru inte så gravt som Sverige), nämligen en sedan andra världskriget tilltagande politikermakt. I alla länder har politikerna tillskansat sig gradvis mer resurser och mer inflytande över sina respektive samhällen. Syftet har varit att politikerna skulle lösa medborgarnas problem och medborgarna har på det hela taget nickat bifall.

Därigenom har ett nytt tänkande slagit rot i hjärnorna på västvärldens människor. Tidigare var det självklart att den enskilde själv och hans nära och kära fick ordna upp de svårigheter som eventuellt drabbade honom och dem som berodde av honom. Så är det allt mindre. Alltmer har ansvaret blivit politikerna.

Nu talar jag inte bara om sådant som social- och hyresbidrag och assistensersättning. Mentalitetsförändringen är mycket större. Numera utgår alla, inte bara den bidragsförsörjda underklassen, från att näst intill allt är politikernas ansvar. Politikerna ska ordna jobb. Om det saknas bostäder är det politikernas fel. Om folk är arbetslösa är det politikernas fel. Om en epidemi bryter ut är det politikernas ansvar. De ska se till att energisystemet fungerar. De ska ordna transporter. Om det blir översvämning är det deras fel. Om ett företag inte får rätt personal beror det på felaktiga beslut av politiker. Det finns ingenting, om det går fel, som inte anses vara politikernas ansvar.

Bortsett från att detta synsätt är vansinnigt eftersom politiker inte har makt att hantera dessa problem – ”utmaningar” – så förvrider det vårt tänkande. Vi vänjer oss vid att klaga ty det är bara genom att klaga som vi kan dra till oss politikernas uppmärksamhet och därigenom den obetydliga lindring som de faktiskt kan ge i form av någon sorts bidrag eller regelförändring. Hela samhället blir en sorts jämmerdal där var och en tävlar om att jämra sig mest trovärdigt för att dra till sig politikernas blick.

Tro inte att den så kallade populismen är annorlunda. Se på Donald Trump. Han säger att han ska öka BNP-tillväxten. Han ska förflytta arbetstillfällen från Kina och Mexico till USA. Han ska återvinna Amerikas storhet. Det kan han inte annat än marginellt. Att någon skulle ha sådan makt är bara Stålmans- och Bamsesagor.

Min poäng, om det är en poäng, är att politikerväldet förvrider inte bara mentaliteten hos det välfärdsindustriella komplexets klienter, utan hos oss alla. Att klaga och förvänta sig att någon annan ska lösa våra problem blir en allmängiltig mentalitet. Ångest blir normaltillståndet.

Vi genomskådar inte oss själva. Vi inser inte hur vi bedrar oss. Vi fattar inte att den oro vi känner är ett resultat av att vi placerat vårt öde i politikernas händer och vi vill inte acceptera att dessa stackars människor – politikerna – inte klarar av de uppgifter vi aldrig slutar pådyvla dem och de så självsäkert accepterar. Vi blir vilsna och oroliga när pappa och mamma verkar svika oss. Vi inbillar oss att lösningen är att rösta fram nya pappor och mammor. Vi gör allt för att slippa erkänna för oss själva att vi är vuxna.

Det är en alternativ och ganska tragisk ”berättelse”.

50 thoughts on “Vår tids ångest

  1. Arsenik och gamla spetsar. skriver:

    ”den bidragsförsörjda underklassen”?Det var väl ett konstigt sätt att se det hela på.Ett ord att tänka på:Prekariatet.En växande global klass av människor som trots hårt slit med heltidsarbete ej får det hela att gå ihop.En global klass vars manipulations- och påverkansmöjligheter är högsta prioritet på Bilderbergmötena till vilka SvD;s chefredaktör,Wallenberg och även G 16 har ständig acces att döma av inte bara deltagarlistor.Optik igen.Däremot finns det all anledning att tala om den bidragsförsörjda PK-eliten inte bara i Sverige.Där är det inte bara miljon- utan även miljardrullning hela tiden.Fråga Peter Wolodarski och Fru Stjärne.Fråga ETC:s chefredaktör och väl ägare.Fråga G 16.Den sociala klass som är mest bidragsförsörjd är inte underklassen utan den svenska överklassen.Obehagligt-ja.Men sant.

    Liked by 8 people

    • akesundstrom skriver:

      Helt fel. Den svenska överklassen är ingalunda bidragsförsörjd. Däremot är sant att de rika har gynnats av den inflations- och lågräntepolitik som förts av både högern och vänstern. Men att kalla detta för ”bidrag” är att förvanska språket och samtidigt dölja mekanismen bakom de växande välståndsklyftorna. Besluten om Sveriges ekonomi fattas på Helgeandsholmen och om de 349 därstädes lyssnar på dåliga rådgivare är ansvaret likväl deras.

      Att skylla på Bilderberggruppen, eller generellt på de s k ”globalisterna”, är att ursäkta den fattigdomsskapande, framtidsimperalistiska och högst osolidariska politik som förts av både Anders Borg och hans socialdemokratiska kollegor i finansdepartementet. Att ta dessa skurkar i försvar är både okunnigt och obehagligt, men jag förmodar att du är i god tro, förledd av andra och mer välkända apologeter.

      Liked by 1 person

  2. gmiksche skriver:

    Det som skiljer vår tid från tidigare epoker är globaliseringen. Som aldrig förr är vi beroende av vad som sker utanför landets gränser. I min ungdom påverkade skeenden i Kina eller Brasilien landets väl och ve marginellt. Sverige klarade sig genom andra världskriget med tur och genom att dra åt svångremmen. Givetvis skulle handlingskraftiga politiker kunnat hantera migrationen på ett annat sätt eller vår relation till EU. Den i mitt tycke för långt gående globaliseringen har lett till kortsiktiga vinster som ökat ”välfärden” hur man än definierar den. Vi har avhänt oss handlingsfrihet mot temporära fördelar. Det är lätt att avhända sig handlingsfrihet men svårt att ta den tillbaka. Med tur och skicklighet klarade Sverige att hålla sig utanför andra världskriget. I dag pressas vi i fredstid in i Nato av krafter som verkar i bakgrunden och som varken politiker eller media ena våga alludera till. Som riskerar tända eld på Europa för allra sista gången. När existentiella frågor av den arten tystas ned eller förträngs, hur ska vi få politiker som lever upp till vår tids utmaningar?

    Liked by 1 person

  3. Alexander Zetterberg skriver:

    Kristdemokraterna är ett lysande exempel på den låga nivån hos dagens politiker.

    Man säger sig stå för kristna värderingar och vara det parti som tydligast värnar den traditionella kärnfamiljen.

    Samtidigt väljer man en gravid kvinna som partiledare och låter henne sitta kvar, trots att hon åter blir gravid och föder sitt andra barn. Att bära, föda och fostra småbarn är tydligen något man kan göra med ena handen, för det är väl inte partiledaruppdraget som blir lidande?

    Skandal!

    Liked by 3 people

  4. Bo Svensson skriver:

    En annan berättelse: Att allt går väl, beror på den intellektuella eliten som under sekler nu varit starkt engagerad i teknisk utveckling med resultat att vi nu får mångfaldigt mer gjort för en bråkdel av möda. – Och att kursen pekar mot avgrunden, beror på att man försummat allt annat. – De folkvaldas ansvar är rättsordningens utformning: Hur regelverket för ekonomi och samvaro skall vara beskaffat för att allt skall gå väl och utvecklingen gå framlänges. – Detta är en uppgift som kräver ingenjörskompetens eller beredskap att lyssna på dem som vet bäst.

    Liked by 2 people

  5. JAN BENGTSSON skriver:

    Men sannolik!
    Ingen tar sitt ansvar.
    Bara säger sig VILJA.
    Politik är att vilja, sa Palme?
    Snarare VELA)

    Gilla

  6. Svart chorizo skriver:

    Det finns gradskillnader bland populisterna, Trump kan inte jämföras med SD. För mig är det Patrik nämner ett stort problem men det är inte det som håller mig vaken, utan invandringen så hade det varit lösbart, eller rättare problemet hade varit mycket mindre eftersom det är min misstanke att om det funnits en post för folk med utom-Europeiska namn, eller namn från forna Jugoslavien, Rumänien och nedåt så hade den posten stått för 50% av skatten. Politikerväldet hade krympt till nästan ingenting för hur mycket omhändertagande behöver den skötsamma medelklassen, att vi blivit friskare och har bättre jobb och fred råder har medfört att endast en bråkdel av politikerväldet behövs, om det inte varit för invandrarna.

    Det europeiska politikerväldet är helt beroende av invandrarna för att kunna öka sin makt, på bekostnad av min ekonomiska frihet och min familjs trygghet. Inte ens när politikerväldet kommer under press från invandrarkritiska partier (måste sluta använda uttryck som etablissemanget lagt i min mun) så förmår de ändra kurs, de bara attackerar i en ny våg, den senaste om fakta, ta dagens SVD där ”sanningssägare inte säger sanningen”, en sak är säker, jag lyssnar hellre på en polis som riskerar spott och spe med över 40 års erfarenhet, än jag lyssnar på journalister. Det nästa vi kan förvänta oss det är en attack mot demokratin, man kommer att nagelfara demokratin för att undergräva de nya partierna, EU-parlamentet införde nyligen censur till exempel.

    Så jag är vuxen nog att ta hand om min familj, men deras säkerhet hotas av allt våra politiker gör, de har blivit våra fiender eftersom det inte är vi som är deras klienter mer, vi är deras mjölkkor. Att ta hand om sin familj får allt mera handfast form.

    Liked by 6 people

    • Fredrik Östman skriver:

      På kort sikt är det handfast och ansträngande, men är det på medellång sikt alls möjligt längre? På lång sikt är Sverige förstås något som mest liknar dagens Somalia. Kan en avlägsen del — Dalarna? — bli ett Somaliland eller Botswana? Vem vet. Resten är redan förlorat. Widar har helt fel och glättar bara över problemen. Failed state. Failed state of mind.

      Liked by 1 person

  7. Anna Kristina skriver:

    Jag känner igen mig själv i den beskrivna oron. Vid psykiska obalanser brukar man försöka skilja på endogena och exogena faktorer. Skilja ut faktorer som helt härrör inifrån en själv – från de som kommer utifrån, och tar sig in.

    Mer sällan kan man helt skilja det endogena från det exogena. Över tid kan den yttre världen lämna mer kroniska spår i själen, och då börja uppträda som endogena.

    Det är till exempel påfallande tydligt att den oro som blottas av skribenter och kommentatorer på DGS härrör från individer som kommit en bit på livets väg.

    Jag vill då gärna tro att oron mest är resultatet av erfarenhet och en längre tid av tänkande. Att oron götts och växt ur livets större och mer bearbetade erfarenhets- och kunskapsmassa, och inte kommer från inre hormonsystem och okända endogena faktorer, styrda av livets mer ödesmättade livskurva.

    Varje mogen generation använder sin egen levnad som en slags referens. Den blir till ett raster man lägger över livet självt.
    I början av livet tar man bara in. Man tar in genom porer och hudnära levnad. Man byggs upp av det som finns runt omkring en.

    Ingen kan naturligtvis få erfarenhet av det icke levda. Ingen kan utgå från en bronsåldersmänniskas inre raster. Eller från den som levde i ett 1700- eller 1800-hundratal. Våra mätstickor blir alltid personliga, som speglingar av vår egen tid – och också längre med stigande ålder och erfarenhet.

    Titthål in i andras erfarenhet kan vi få via litteraturen och historia. Men den blir aldrig vår egen, som i det hudnära mötet. Jag tror att med stigande ålder utvecklar många äldre allt längre känselspröt, som de också ofta använder sig av. De blickar längre och undrar över barnbarns framtid. Det är ur bearbetad kunskap och livserfarenhet den egna oron då föds.

    När många av oss ser alltför unga människor på ledande poster blir vi ängsliga. Framåtsträvande kaxighet leder mer sällan till förtroende och lugn. Vad vet de om livet? Varifrån hämtar de sina säkra svar? Vill de att vi äldre, med livserfarenhet och kunskap, helt snällt skall ta dem i hand och bara följa med, och samtidigt känna oss trygga? Trygga som i Astrid Lindgrens Bullerbyn, eller rentav som i Annie Lööfs Maramö, hemma på en gård?

    När politiker rör om i grytan, upplöser de samtidigt gränser. Tar bort sådant som håller samman. Chansar att ideologiers tunna och nattgamla isar håller. Blir fanatiska feminister, individualister eller globalister och börjar talar med enbart vackra och högstämda ord – ja, det är då jag faktiskt blir rädd och ängslig.

    Hur skall de kunna sätta ned foten i tider av många chicken race, som i rasande fart leder mot stupen? Klarar de av att vika ned sig i tid inför verklighetens klippkanter? Nog blir jag orolig när kaxig nedsmutsning av andra människor blir enda svaret på berättigade frågor och blottad oro. När prestige går före allt annat. När man hotar med kringskuren yttrandefrihet om frågorna blir allt för besvärliga. När unga ihåliga och lövtunna raster blir överordnade de äldre och mer gedigna. När oro inte tas på allvar utan hånfullt kallas för ytlig populism. Det är i naiviteten och det otyglade självförtroendet hos andra min egen oro hämtar näring. Om den oron sedan är endogent eller exogent betingad får andra bedöma.

    Liked by 3 people

    • Johan 1 skriver:

      Bra inlägg. Det talas idag i högt tonläge om att allt som gällt tidigare är mossigt och vi måste framåt och enbart det nya duger. Kapa trossarna till allt som tidigare gällt och stäng av kompassen.
      OK – vi måste framåt. Men vad är framåt? Vad är det som säger att inte det som idag är nytt är gammalt nästa vecka och vips! så har någon uppfunnit något som vi gjort tidigare. Och det som för en vecka sedan var gammalt blir det nya och det nya blir det gamla.
      När man ska navigera i en ny tid i allmänhet och i en turbulent tid som denna i synnerhet, är det viktigare än någonsin att tillvarata all den erfarenhet som man historiskt sett tillskansat sig och inte försöka prova på något man gjort tidigare (för den sannolikheten är stor) och förvänta sig ett annat resultat än förra gången.
      Att inte lyssna på tidigare erfarenhet och avstå ifrån att ta kloka beslut kan innebära ett stort misstag som vi nog inte har råd med.
      Vi behöver klokskap, rätt ”ingångsvärden” från kompetenta instanser och förnuftiga beslut.
      Just nu är min största personliga utmaning i denna tid att bibehålla det sunda förnuftet intakt.

      Gilla

  8. Lars skriver:

    Sant.
    Det personliga ansvaret har blåst ut genom fönstret.
    Liksom tjänstemannaansvaret.
    Medborgarna skall vara välfärdsklienter.
    Kommer inte att funka eftersom utan ett personligt ansvarstagande imploderar samhället.
    Därtill har vi enorma kostnader för invandringen som måste finansieras via omstrukturering av välfärdsstaten.
    En välfärdsstat av 30-tals snitt.
    Sorgligt men sannolikt.

    Gilla

  9. Kuckeliku skriver:

    Det är en så föränderlig värld vi lever i att allt kan ändra sig på tjugo år. Eller mycket kortare tid än så. Våra politiker hinner inte uppdatera sina världsbilder i takt med förändringarna. Världen är svårhanterlig och våra politiker pallar inte att hantera komplexiteten.

    Det mest lugnande vore väl en försäkran från politikerna om att de kommer arbeta för medborgarnas bästa snarare än för globalism och korkad ideologi.

    Gilla

  10. KristinaF. skriver:

    Men vad gör jag då som ”vuxen” när politikerna tvingar på mig en stor mängd nyanlända som på något vis måste ha bostad, arbete och ett värdigt liv? Jag måste väl ändå rösta på politiker som tycker annorlunda? Jag kan ju inte stå vid gränsen och hindra människor att ta sig in i landet, eller i min kommun?

    Liked by 3 people

    • MartinA skriver:

      Du undviker skatt. Du slutar be om kvitto när du klipper dig. Du börjar tänka vi och dom istället för rätt och fel.

      Gilla

  11. cmmk10 skriver:

    Politiker har väl alltid lovat mer än de kan hålla. Antar att allt fler inser att politiker inte ”skapar jobb”, åtminstone inte ”riktiga” jobb.

    Att inse att kejsaren är naken samtidigt som han konfiskerar mer än 50% av medborgarens ekonomiska utrymme är frustrerande.

    Jag tycker det vore bra om det gick att genomföra rättsliga processer mot de politiker som lovar mer än vad som är realistiskt – falsk marknadsföring. Ett typexempel är Fridolins 100 dagar för att rätta till allt som är dåligt med skolan.

    Liked by 2 people

  12. Jan Ivarson skriver:

    Orsak till ångest är att vi har släppt in många människor med icke europeiska värderingar.

    Vi ser problemen men riskerar bli kritiserade om vi framför dem.
    Vi måste finna oss i att anpassa oss till nya värderingar.
    Vi måste vänja oss vid att överge vår kultur, gator, kaféer och hela områden.
    Vi tvingas betala mer skatt för att lösa nya problem.
    Vi får vänja oss vid att våra barn talar invandrardialekt och får sämre utbildning.
    Vi måste vänja oss vid menlös polis, stenkastning och bilbränder som naturliga.
    Vi behöver installera larm, betala högre försäkringar och anlita vaktbolag.
    Vi måste tala väl om invandringspolitiken i offentliga sammanhang om vi vill behålla vårt sociala anseende, uppdrag och arbete eller hyra lokal.
    Vi begränsas i möjligheter att sälja, låna eller ställa ut vissa böcker eller få dem recenserade.
    Vi får acceptera att många av våra gamla har sämre stöd än invandrare.
    Vi tvingas åse slapp kontroll och missbruk av sociala system.
    Vi betalar statsmedia för politiskt styrd verksamhet.
    Vi får vänja oss vid miljardomflyttningar till migrationspolitiken från andra områden.

    Detta är ångestens orsaker.

    Liked by 5 people

    • Hovs-svartaste-hallar skriver:

      Jan Ivarson: Äntligen någon som sätter fingret på den ömma punkten och inte kommer med en massa klyftigheter utan substans!

      Politiker kan inte ”skapa jobb” — däremot har de makt att fatta vanvettiga beslut som förstör samhället.

      Liked by 1 person

    • Svart chorizo skriver:

      Bra sammanfattning, detta kommer ovanpå ett redan tidigare närmast konfiskatoriskt skattesystem och postmodern identitetspolitik och relativism gentemot kommunistiska mördarregimer.

      Gilla

  13. Jan Ahlström skriver:

    Då mamma å pappa behandlar barnet illa kan barnet alltid ringa BRIS och få stöd och hjälp.
    Vart ska alla vilsna och pk-nedtryckta vuxna svenskar ringa?

    Gilla

  14. uppstigersolen skriver:

    Jag är vuxen. Jag har aldrig begärt något av politikerna. Detta har jag också lärt mina barn. Ibland måste man göra som man känner är rätt även om det betyder att man ibland bryter både mot lagar och olika regler. Jag är dock ganska säker på att jag aldrig medvetet har skadat eller kränkt en annan människa.

    Liked by 1 person

  15. Christer Carlstedt skriver:

    Vad är politikens livsluft?
    Jo, givetvis att den åstadkommer något.
    Om alla satte sig ner på rumpan och sade att det mesta är riktigt bra, så upphör ju behovet av politiker.
    (Många arbetslösa bleve det. För att inte tala om alla behjälpliga i korridorer och kanslier.)

    Vad hittar dom på då för att få dagarna att gå?

    Ganska mycket lagstiftningsarbete. Det är ganska pillemarigt eftersom man måste ha koll på att ett beslut inte får någon ogynnsam påverkan på andra tidigare beslut.

    Det allt överskuggande verkar dock vara att fixa till nya ”förmåner” och bidragsformer.
    Då kan man ju peka på detta och säga: ”Titta vad vi gjort!”:
    I grunden handlar det ju endast om att omfördela de resurser som finns i samhället.

    Det här med omfördelning av resurser i samhället var inget oöverstigligt hinder från 1950-talet och en bra tid framåt. Det var nämligen så att vi kontinuerligt i landet hade en produktivitetsökning, vilket i andra termer kallas en ökande BNP/capita.
    Våra politiker tog då hand om en del av denna ökning och fördelade på något sätt som kunde synas bra. Visserligen innebar det en skattehöjning, men så länge den bara tog mindre än hälften av Svenssons löneökning så kunde det väl accepteras.
    Jo då. Priserna steg förstås också, men det blev ändå över så att Svensson kunde byta bil efter åtta eller nio år i ställer för som tidigare efter tio. De flesta var rätt så nöjda med tingens ordning.

    Så hände något för ett tiotal år sedan.

    Plötsligt började statens och kommunernas utgifter att öka i en inte alls förutsedd takt, som de fina bidragssystemen aldrig var tänkta och designade för.
    Landets befolkning ökade i en aldrig tidigare skådad takt.
    Det här hade självklart inte varit något fruktansvärt stort problem om BNP/capita hade fortsatt att öka som tidigare. Då hade ju de erforderliga medlen för bidragssystemen fortsatt att öka per automatik.
    Nu var det bara så att BNP/capita inte alls ökade längre eftersom den nya delen av befolkningen, den som så att säga inte var ”hemmagjord”, lämnade inget eller väldigt litet bidrag till landets produktivitet.

    Nu valde våra kära folkvalda i stället att tala om landets BNP. Den ökade.
    Alla politiker log och sade: ”Det går bra nu”. Lögn var det lik förtörnat.

    Vad gör en politiker då?
    Jo, man ser sig givetvis om efter nya sätt att förstärka kassaflödet.
    Skatter alltså. Plus förstås att man inte ger erforderliga medel till exempelvis sjukvården som nu har att hantera 1,5 miljoner fler presumtiva kunder än tidigare. Det är givetvis därför som akutens väntetider har gått upp.
    Polisen kommer inte vid ett inbrott som den utsatte tycker sig ha rätt att förvänta sig. Det finns färre poliser per innevånare jämfört med tidigare.
    Jo jo, säger den rättrogne, men de behöver faktiskt inte längre cykla till brottsplatsen. Det går mycket fortare nu med bil. Förbättrade förutsättningar liksom. Sant. Men där det tidigare var två kilometer från polisstationen till brottsplatsen och tjuven också bara hade cykel, så har polisen i Norrlands inland nu 200 kilometer att åka. Tjuven cyklar inte heller.

    Så, Svensson med den väl insuttna melodifestivalsoffan börjar bli litet fundersam hur det kunde bli så att unga damer skall få föda sina barn i taxi eller privatbil för att det plötsligen blivit så långt till vårdinrättning av besparingsskäl. Hur kommer det att bli för Svenssons nu tolvåriga dotter?

    ”Alltså, vad f…n sysslar politikerna med? Har dom fått huvudet felgängat? Hur faderuttan kan de sitta och prata om 30.000 i månaden för en unge som inte ens är ifrån landet, när dom inte klarar av att leverera det vi faktiskt betalar för?”

    Svensson har faktiskt skäl att känna oro för framtiden.

    Liked by 7 people

  16. Björn skriver:

    Att Sverige och västvärlden är i upplösningstillstånd, kan väl inte undgå nån enda tänkande människa, och ALLT är orsakat av globalisterna och deras naiva feltänk!

    Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Du tror att de som lyckats göra sig till världens mäktigaste människor lyckades med det därför att de är så ”naiva”?

      Gilla

      • Björn skriver:

        Det finns ”globalister” på olika nivåer! JAG menar förstås de som på ett mer MÄNSKLIGT plan, tror på och verkar för; ”ALLT ÅT ALLA ÖVERALLT”! De DU skriver om, spelar i en helt egen division, och bryr sig inte om ideologier som ”globalism” och annat trams!

        Gilla

  17. Anders F1 skriver:

    Ja, det är en tragisk berättelse. Lösningen är ”gammel-moderat”, dvs att nedmontera den ”gammel-sossiga” välfärdsstaten i etapper. Sverige som tredje vägen, blandekonomi och paradiset på jorden kan vi fetglömma. Ungefär en miljon bidragsturister har fördärvat landet genom att suga ut det. Eller?

    Liked by 1 person

  18. Hortensia skriver:

    Tack, Patrik, för ett utmärkt användbart ord.

    Framtidsutmanade är vi verkligen i Sverige, men den stigande ångest alla läs- och räknekunniga, ansvarsfulla svenskar nu känner inför fullkomligt vettlöst skenande samhällskostnader, som närmast uteslutande härrör från en icke folkförankrad migrationspolitik, torde ha kunnat dämpas avsevärt, om skattebetalarna hade betraktats som vuxna och självständigt betrotts ”förvalta sitt pund” med möjlighet för strävsamma Medelsvenssons, att bygga upp en ordentlig buffert inför sämre tider, istället för att tvingas sätta guldkant på tillvaron för hitresta bidragsturister.

    Mentalt friska, normalbegåvade föräldrar brukar älska sina egna barn mest av allt i hela världen och självklart prioritera, att idogt sträva mot att underlätta och förbättra just deras tillvaro, för att i förlängningen trygga även barnbarnens framtid. Hur skulle vi, snälla och godmodigt tillitsfulla svenskar, ens i vår vildaste fantasi, kunna föreställa oss att de ”folkvalda” förmyndarna skulle behandla oss så utstuderat elakt styvmoderligt och illojalt? Hur skulle vi någonsin kunnat tro, att vi anses helt och hållet utbytbara mot massadopterade, muslimska MENA-migranter?

    Liked by 6 people

  19. Claes H skriver:

    I USA finns minst tio miljoner illegala invandrare. (Det började redan före år 2000.) Det här försöker Trump ändra på.
    Vanliga politiker där (Dems, GOP) tycker inte det här är något att bråka om.
    ”Att man kan få enkla jobb gjorda lite billigare är väl bara bra?”
    DN (papper) 9 mars tar upp problemet. Hur svårt det blir för dem som utvisas…!
    https://en.wikipedia.org/wiki/Illegal_immigration_to_the_United_States
    https://en.wikipedia.org/wiki/Illegal_immigrant_population_of_the_United_States

    Gilla

  20. Hållbar familjepolitik NU! skriver:

    Tack Patrik, än en gång berör du intressanta perspektiv som även tas upp av filosofen och författaren Karl-Erik Edris. Om du inte har läst hans senaste bok ”Vart är världen på väg?”, så hoppas jag att du gör det. Oerhört upplyftande! Kort sammanfattning av boken ges av honom själv här: https://www.youtube.com/watch?v=JfkSspg8SUU. Jag tror du skulle kunna göra en mycket spännande intervju med honom i DGS-TV, han är mycket beläst, vältalig – och har en dräpande humor mitt i allvaret.

    Liked by 1 person

  21. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Jag tror att framtiden kommit att bli ett redskap för utövande av både politisk och ekonomisk makt. Faktum är att det inte bara är politiken man kan ha synpunkter på utan även näringslivet. Staten tvingar av medborgarna en stor del av deras sparande, både det som är avsett för egen del och det som man tar för omfördelning. Mycket av detta kapital är det bränsle som göder finansbranschen, inte minst riskkapitalsidan. Där kan man se exceptionella värderingar baserade på antaganden om framtida vinster bl a inom High Tech. Detta kapital används också som bränsle i styckning av vårt nutida näringsliv.

    Inom politiken är klimatfrågorna ett bra exempel på hur man använder framtidshot för att skrämma upp medborgarna och skaffa sig institutionella medel för att utöva makt.

    Liked by 1 person

  22. Olof B skriver:

    Ju längre pendeln tvingas ut i ett ytterläge desto längre svänger den åt andra hållet när det väl en en gång släpper. 99% av alla ”åtgärder” som föreslås av invandringskritiska kommer inte ha någon eller alldeles för lite effekt för att vända pendeln. Min bedömning är att Sverige behöver en Pinochet som rensar upp rejält i träsket. Tyvärr så kommer denna svenska Pinochet att bli tvungen att använda precis samma radikala men effektiva metoder som Chiles Pinochet. Glöm allt som handlar om lite regeländringar där och lite mer resurser där. Inte en chans i h-vetet att det fungerar. Sorry.

    Liked by 2 people

    • Bromma1214 skriver:

      DGS läsare är med all rätt mycket oroade, ett gott tecken. Tyvärr har stora flertalet
      Invånare ännu inte vaknat.Mitt tips, hoppas jag har fel, när pengarna är slut, kaputt, finito.
      Over. Då vaknar svenskarna. Adjö

      Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Man skall inte gotta sig i katastrofscenarier. – Det räcker med att återställa rättsordning, så faller sakerna på plats: Man skall vinna terräng i kraft av sina förtjänster och inte för att man är hjälpkrävande. – I det multietniska samhället får varje etnisk grupp hjälpa sina egna. – Skall någon avkrävas att ställa upp med mänskliga rättigheter åt en, får det vara det folk man tillhör.

      Nationer har sin logik och den multietniska globala ordningen har sin. – Man måste inte masochistiskt välja de mest ofördelaktiga bitarna ur var ordning.

      Gilla

  23. Fredrik Östman skriver:

    Hej Gösta Bohman! Hej Barry Goldwater! Hej Ronald Reagan! Hej Margaret Thatcher!

    Var var ni alla när dessa personer förnedrades och förhånades? Passar att komma krypande nu och påstå att man inte visste, att ingen hade varnat, att ingen försökte stoppa dekadensen! Men det är patetiska lögner! Tror f-n att vissa av oss försökte stoppa dekadensen!

    Kan vi få höra ett entydigt avståndstagande från allt vad socialism, liberalism och ideologi heter! Kan vi alla tillsammans erkänna att vi inte ens skall försöka att uppnå ett himmelrike på jorden!

    Liked by 1 person

    • Anders F1 skriver:

      Fredrik, konservatism är en ideologi bland andra. ingen har lyckats. Men att vara skeptisk till nya läror – det är något vi ska lära av just konservatismen. (Den tilltar med åldern, det ”bara är så”.)

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Nej, konservatism är ingen ideologi.

        Men det var inte det min kommentar handlade om, utan påståendet i artikeln att vi inte misstrott politiker eller oss själva tidigare. Jag ville påpeka att konservatismen hela tiden sedan historiens begynnelse har gjort just detta.

        Edmund Burke beskrev i detalj vad som skulle hända med revolutionen i Frankrike redan 1790! Allt det som nu drabbar oss är precis det som konservatismen hela tiden har varnat oss för kommer att hända. Varför alltså, och detta riktar sig till Patriks artikel, komma med efterkloka påståenden om att ingen kunde ha anat hur det skulle gå om vi bar oss åt som lallande fånar? Självklart visste vi hur det skulle gå. Vi som inte var ideologiskt förblindade.

        Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Alla deras försök till revolutioner misslyckades. Eller förvanskades. Jag tror att den här förstörelsen finns inbyggd i demokratin. Eller kanske till och med i upplysningen. Jag lyssnade på Reality Calls (Tara MCcarthy) interview med reaktionären Mark Citadel under titeln ”högerns historia”.
      Å andra sidan kan mycket förklaras med tekniska uppfinningar. Det är möjligt att ideer är oväsentliga, mänskliga populationer maximerar sitt livsutrymme och egennyttan efter landskapet inte efter något så ointressant som ideer. Tryckpressen leder per nödvändighet till massarmeer, dagstideningen leder till kommunism, välstånd leder till förstörelse av folk. Ideerna hittar vi på efteråt, eller, ideologier och ideer kanske egentligen bara är småprat på läktaren, som en sportfantast framför TVn som känner att hans entusiastiska hejande påverkar spelet..

      Gilla

  24. MartinA skriver:

    17 april 1975 tog de röda Khmererna makten i Kambodja. 25 december 1978 startade Vietnam den militära offensiv som avlägsnade Khmererna från makten. Båda regimerna var kommunistiska.

    Kambodja under Khmererna fungerade inte så bra. En stor andel av befolkningen dog och regimen behövde använda omfattande terror för att hålla sig kvar vid makten. Kambodja försvagades också militärt.

    Anledningen till att Vietnam anföll var att det otroligt mycket militärt svagare Kambodja hade gjort sitt yttersta för att provocera under flera år. Anfallit över gränsen, ödelagt vietnamesiska byar, brutit tidigare fredsavtal. De Röda Khmerernas dårskap genomsyrade även deras säkerhetspolitik. Vilket därmed eliminerade dem, problemet hade sin egen inneboende lösning, i en värld med normal säkerhetspolitik.

    Efter världskrigen har denna dynamik försvunnit i västvärlden och eliterna kan ge sitt vansinne fria tyglar. De behöver oss inte längre.

    Gilla

  25. JL skriver:

    Instämmer med analysen.

    Frågan är vad man själv kan och bör göra?

    Jag har landat i två slutsatser personligen, rätt eller fel, vet ej:

    1. Se det som mitt ansvar att opinionsbilda i hela min bekantskapskrets. Med opionsbilda menar jag här i princip att få vänner och bekanta att se historiska och dagsaktuella fakta (istället för att tro på t.e.x agendajournalistik från AB/DN, eller propaganda från ledande politiker).

    Lättare sagt än gjort. Har tappat några före detta vänner pga detta. En av dem sekulär muslim som inte pratar med mig sen jag la fram islamfakta på bordet, och några andra övre medelklass-svennar som ”tycker multikultur alltid berikar”

    Sorgligt 😦

    Förvånansvärt många skärpta människor saknar den personliga erfarenhet (från t.e.x andra kulturer) som ofta behövs för att genomskåda etablissemangets lögner och vinklingar.

    2. Ta nödvändiga steg mot permanent personlig exit för familjen. Hösten/vinstern 2018 lutar allt åt att vi lämnar masspsykosen för gott. Scouting och kontakter inledda. Ännu sorgligare än tappade vänner att det ska behöva gå så långt, men vad är alternativen? Barnen är prio 1. Känner att Sveriges utveckling som helhet är out of my hands, och vägrar låta barnen växa upp i ett land i kollektiv självgodhetspsykos, könsseparerade badhus, växande slumområden, disfunktionellt försvar+rättsväsende, politiker utan kunskap i nationalekoniska grunder och systematiskt åsiktsförtryck.

    Historieböckerna kommer om 30 år vara fulla med analyser.
    ”Hur kunde man vara så naiva och inte se vartåt det bar?”

    Dystopiskt jag vet, många sömnlösa nätter grunnades över tragiken.

    Kommer fortsätta opinionsbilda i alla fall, tror jag har omvänt några. Om alla gör samma sak kanske det går att vända utvecklingen innan point of no return? Tänker dock inte satsa barnens framtid på en ev. vändning. Kanske Sverige blir ett föredöme (på riktigt) om 20 år? Kanske det omvända.

    Gilla

  26. Staffan Berg skriver:

    Spaningen är intressant. Medborgarnas hjälplöshet i högskattesamhället manifesteras av att politikerna redan tagit deras pengar. Sänk skatterna och återgå till nattväktarstaten, dvs att statens uppgift är att skydda medborgarnas liv och egendom

    Gilla

  27. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    Det sägs att Schweiz är mer framgångsrikt än Sverige bland annat därför att de schweiziska politikerna har mer begränsad makt än vad våra svenska politiker har. De kan därför inte ställa till med så mycket sattyg.

    Gilla

  28. tobbewallin skriver:

    Patrik: Du skriver att ”Politikerna ska ordna jobb. Om det saknas bostäder är det politikernas fel. Om folk är arbetslösa är det politikernas fel.”

    Du vet mycket väl vilken arbetsmarknads- och bostadspolitik Sverige har haft under efterkrigstiden. Om vi håller oss till arbetsmarknad och arbetslöshet: Du vet hur lönebildningen har sett ut: Fackföreningar som har beställt högre och högre a-kasse- och sjukpenningnivåer av riksdagen för att genom bidragsnivåerna tvinga upp lönenivåerna. Och Du vet att resultatet blivit lönenivåer och produktivitetskrav som ligger högre än befolkningsunderlaget tål, inte minst högre än vad invandrarpopulationen tål.

    Det ÄR enbart politikerna (och LO) som kan ändra denna destruktiva utveckling. Och varför fegar de ur? För att det finns en möjlighet att en ändrad politik på området skulle kunna påverka LO-grupper.

    Men. Du har ett ansvar att beskriva samhällsfrågor som de faktiskt ser ut. Eftersom Du har en hyfsat stor läsarskara och vill Förändra situationen till det bättre.

    Gilla

  29. phnordin skriver:

    ångest och oro uppstår när vår rädsla för det kommande ställs mot den trygghet och och relativa välbefinnande vi känner idag. Europa inser att vi lever i en tid av stora förändringar orsakade av en massiv invandring

    Gilla

  30. phnordin skriver:

    Forts.: President Mitterand varnade redan på sin tid att invandringen skulle bli Europas stora problem. Globaliseringen har påskyndat utvecklingen. Europas svar på detta problem-förusett för 20 år sedan eller mer – har varit minst sagt oenhetligt, ibland förvirrat . De moraliska värderingar som västvärldens Politiker omhuldat, skapade av en obetvinglig önskan om fred i vår tid och stärkandet av demokratiska värden, vänder sig nu emot oss eftersom de snarare försvàrar ett handlingskraftigt agerande för en vettig assimilering av invandringen

    Gilla

  31. Magnus2018 skriver:

    Ångesten är total!

    – Vi har överlägset minst vårdplatser/capita i hela EU.
    – Vi har minst poliser/capita i EU
    – Vi har överlägset minst enkla jobb i EU
    – Vi lägger minst pengar av BNP på vårt försvar i EU. (Försvaret är obefintligt.)
    – Vi lägger överlägset mest pengar på migration EU.
    – Vi har avvecklat vår självförsörjning.
    – Vi har katastrofala resultat i skolan.
    – Utanförskapsområdena har ökat lavinartat sedan 90 talet och fortsätter okontrollerat.
    – Vi har näst flest våldtäkter i världen.
    – Vårt gemensamma etablissemang ägs av pk-ismer.
    – Media påminner om Stasi.
    – Våra folkvalda vill censurera verkligheten.
    – Sverige är det mest frikostigaste invandringslandet i världen.
    – Bostadsköerna är gigantiska.
    – Bostadspriserna pumpas upp till nivåer som färre och färre klarar.
    – Folket har nu så mycket lån att en krasch ej kan bli trevlig.
    – Våra banker har blivit rena bolånebanker.
    – Kommunerna hamnar en efter en på minus och blir därför en bidragstagare likt Malmö.
    – Demografin i Sverige blir mer och mer likt Malmö.
    – Den grova kriminalitet ökar.
    – De ouppklarade brotten ökar.
    – Svensken blir bara färre och färre i sitt eget land.
    – Sverige har haft en långsam islamisering men som på senare år går i en rasande fart.
    – Alla myndigheter saknar utbildad personal och lider av kris på ett eller annat sätt.
    – Mitt i kriser 2016 ger Sverige uppehållstillstånd åt 150.000 personer det är lika många som bor i Sveriges femte största stad Lindköping. Vem kan tro att vi kan bygga ett nytt Lindköping en ny stad?

    Ångesten blir fulländad när den feministisk regeringen inte vill se ovan problem, utan vill av idealistiska och ideologiska skäl bara jobba med frågor som feminism, genuspedagogik, globalism, multikulturalism, EU, FN, migration, den rätta ”värdegrunden” ”allamänniskorslikavärde”, minoriteter, den fredliga religionen islam, offergrupper.

    Ångesten blir inte bättre när jag förstår vad mina barn går mot för framtid i ”vårt land”!

    Liked by 1 person

  32. Miss Tro skriver:

    Det sägs ofta att vi svenskar är sekulariserade, vi har ingen tro på gud, i alla fall ingen universell gud.
    Men visst har vi en tro, absolut. Vi tror visserligen inte på Jesus längre, men vi tror på moder Svea, den starka staten som ska hand om oss från vaggan till graven. Morsan som i alla lägen ska rädda oss från alltifrån svininfluensa till hemforsling från krisdrabbade länder, där vi just råkat hamnat i trubbel.
    Som bortskämda ungar kräver vi allt av moder Svea. Som den evigt goda och omhändertagande morsan ska hon tillhandahålla allt från bra skolor, bostäder och sjukvård till ekologiska grönsaker och fotbollsplaner med konstgräs. Kravlistan är längre än önskelistan till tomten.
    Allt det här betraktar vi som våra självklara medborgerliga rättigheter. Vi har ju jobbat, betalat skatt och gjort rätt för oss, så det är inte mer än rätt av vi kommer i åtnjutande av dessa samhällets frukter.
    Men sedan 1980-talet har vi släppt in invandrare i vår svenska trädgård. De pallar äpplen och beter sig på ett sätt att moder Svea och trädgårdsmästaren blir rent förskräckta. Det kan väl inte vara meningen att invandrarna ska få skörda våra frukter utan att bidra till det allmänna bästa?
    Jo, det verkar så. Moder Svea trodde hon kunde var lika rättvis mot andras ungar som mot sin egna, men hon saknar/saknade Jesus förmåga att få fem bröd och två fiskar att räcka till 5000 personer. Så där står hon nu, omgiven av ensamkommande flyktingbarn och deras väntande familjer. Paralyserad och full av ångest.

    Liked by 3 people

  33. annagustin2@gmail.com skriver:

    INGEN annan kommer att komma och lösa våra problem – det måste vi göras jälva. Men om vi fortsätter att skänka våra dyrbara demokratiröster som öppna mandat till gammelpartierna så fortsätter allt mot avgrunden. Det är ju därför vi ska sluta med det! Alla vi som grubblar över sakernas tillsånd måste börja hjälpas åt att bygga ett nytt verkligt demokratisystem. För att kunna göra det behöver vi ta makten ifrån dagens partiklättare. Direktdemokraterna är en liten grupp som påbörjat ett sådant arbete.

    Gilla

  34. Rolf Ahlqvist skriver:

    Jag skrev en kommentar till Patriks krönika 20.3. “Personligheter till politiker” där jag fann att
    astrologiska grundbegrepp kan ge en övervikt hos vissa politiker när det gäller konservativa
    karaktärsdrag hos dem. Det kan var till viss vägledning för skattebetalarna, även om politikerna
    nog inte gillar sådant. Men verkligt allvarligt blir det när vi vet att förtroendevalda brister i politisk,
    filosofisk och teologisk teori. Det som gör att Patrik med all rätt kan skriva i sin följande krönika om Sverige som det land som är det mest framtidsutmanande landet i sin utsatta risk för oväntade, fundamentala förändringar. Det gör det tidigare så trygga Sverige instabilt med framtidsoro och förvirring som följd.
    .
    Detta när den praktiska verkligheten överfaller oss människor medelst allehanda kriser med terror och klimathot som de mest påtagliga, behövs en bättre politisk teori vid sidan om att direkt bara med lån, pengar och nödtorftiga jobb lösa de mest akuta behoven hos befolkningen. De kunde först lyssna på den skånska filosofen Hans Larssons ord: “att det praktiska livet ryckes ner, när det förlorar sambandet med det teoretiska” Det är ju en brist vi alla erfarit de senaste tjugo åren. Även om de svenska universiteten inte direkt prioriterar “kontinental filosofi”, kunde en kurs för politiker innan det blir försent, vara bra för att bättre reda ut dagens omfattande kris. Att vi befinner oss i ett paradigmskifte kan därefter uppfattas av dem.

    Enligt Hegels tes- och antitesmönster kan manssamhällets modernitetselit nu kanske vara nöjda över att ha arbetat sig tidsligt fram igenom en besvärlig värld, till den länge väntande postmodernitetens antites. Som i sin ögonblicksbubbla alltmer når fram till det eviga nuet, med nyskapande digital IT-teknik. Ja, kanske en slutlig syntes då har nåtts, där det kvinnliga ”eviga rummet” alltmer utbreder sig. Då kanske som del i Jesu återkomsts paradis, som det troende och en del teologer väntar på, men troligtvis inte så många politiker, som är aningslöst oväntande efter decennier av ateism och sekularism, om sådant.

    Men bortvändheten från Gud i Sverige kan nu vändas till en tillvändhet om det är rättvisa som ska skipas, och inte nåd med paradislandet Sverige, Sweden. Även om paradistanken gått norrut, är det de övriga nordiska länderna som mer odelat lämpar sig för det. Nu när evolutionens kosmologiska rumtidsåtta(8) syns vara i en vändpunkt. (Gud eller inte ens Högre makt får väl egentligen inte skrivas enligt elitmobbarna) Men den franska filosofen Jacques Derrida trodde på att en total, allomfattande rättvisa framöver skulle skipas. Hur nu det ska gå till, men jag kan tänka mig att Gud är pådrivande med det trots allt.

    Alltmedan vi som föredrar nåd, evangelium och kärlek och Jesu återkomsts paradis, ser att kristen tro och kanske annan tro äntligen går i mål där. Den svenska kunskapsakademiska världen med sin otillräckliga kunskap i astrologi, psykiatri, kontinental filosofi, folklig paradisteologi, syns tämligen ovetande om det ovannämnda. Eller att det delvis handlar om brist i marknadsföring ut till folket, med en vettig teologi bl.a. Men de måste nog anses sämst bland i stort sett alla länder, i andliga och teologiska frågor. Inte undra på att ett långtgående välfärdsförfall spridit sig I samhället, där vi medborgare får vara med om en ökande polarisering, våld, sjukskrivningar och vantrivsel. Så kan det bli, när det endimensionella
    praktiska, endimensionella, instrumentella förståndet fått styra alltför enväldigt, på bekostnad av
    ett styrelseskick med kompletterande existentiell, förnuftig, politisk och andlig överblick.

    Gilla

  35. Leif VE skriver:

    Det är mer som spelar in: den makbesuttna vänsterideologins (grundlösa) hamrande på den västerländska självkänslan allt sedan slutet av 1960-talet har tagit ut sin rätt på många svaga själar. Lägg till detta islamismens härjningar och en känsla av svaghet blir följden i många led. Lägg till detta det som PE tar upp om den stora statens canceruösa tillväxt och ”vi ordnar allt bara du lämnar i från dig dina pengar”-attityden som funkade någorlunda när vi hade en homogen nation med ett näringsliv (särskilt entreprenörer) som ännu inte var pungslått. Men med dagens disparata etniciteter, kulturer och enorma bidragsberg, så flödar inte intäkterna lika rikligt som de en gång gjorde. Konflikterna mellan grupper växer liksom bidragskostanderna. Den stora socialstaten är verkligen som en elakartad cancer man kan hantera den i början men till slut äter den allt syre och tar kål på ”värddjuret” – den multikulturalistiska ideologin är f.ö. en av dess starkaste näringsämnen.

    Lösningen är att reversera utvecklingen d.v.s ett förnyat faktabaserat självförtroende kring västs framsteg. ”Weberska” värderingar som arbetsmoral och eget ansvar och familjen, en brottsmålslagstiftning i paritet med den allmänna rättskänslan måste fram. Multikulturalismen dödförklaras och staten dras ned till sitt minimun kring en begränsad kompetenskatalog med en ny konstitution med maktdelning och ett bättre valsystem som premierar ledarskap i stället för medelmåttigt flockbeteende. Regionalt och kommunalt självbestämmande stärker känslan av att kunna påverka och bygger starka identiteter etc m.m.
    Information är nyckeln. Folk måste bli ordentligt informerade om sakernas faktiska tillstånd. Sanandajis bok ”Massutmaningen” (läs den) är därför helt otroligt viktig, men mer måste ut. 2018 måste bli ett val baserat på de faktiska problem vi står inför och rationella lösningar på detta utan demagogi och skönmålning. Givet man får de rätta fakta kan medborgarna göra informerade val. Men räkna med att media inkl. Public Service inte är med på det tåget. De är systembevarare och på maktens sida. De skenheliga. Det kan vi se varje dag. Vi måste bryta ned dessa lögnens kulisser.

    Lättare sagt än gjort förstås, men alternativet att bara tuffa på mot upplösning och kaos känns ju inte så stimulerande – annat än för den vänster och den islamism som (united in hate) tror att man ska kunna bygga sina utopier på ruinerna av den liberala frihetliga mitten. De arbetar idogt på detta, dag och natt. Medan Svensson i Nacka Sjöstad tittar på Netflix och tro att Annie Lööf & Co ska ordna biffen. Stackars människor. Det kan bli ett grymt uppvaknande för dem eller rättare sagt: det blir allt svårare att sova, något gnager, en oro som är svårdefinierad. Rätt var det är brinner en bil på den annars så lugna och trygga gatan. De små stegens tyranni. Kokningen av grodan är fullbordad.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s