Skilj på skatter och tillväxt!

Nils-Eric

Nils-Eric Sandberg

Regeringen höjer skatterna för att få in mer intäkter till det offentliga. Men skatter omfördelar pengar mellan olika konton. De genererar inte välstånd och ökad levnadsstandard. Det gör bara tillväxt. Bertil Ohlin försökte i decennier förklara detta enkla samband för sina socialdemokratiska motståndare. Det  gick inte – de var helt resistenta mot intellektuell påverkan.

De gröna kritiserar tillväxten med argumentet att den förbrukar resurser. Men de har inte läst ekonomi. Tillväxten, så som vi mäter den med ökningen av BNP, är INTE ett mått på volym utan ett mått på värde. BNP-ökningen  mäter  ökningen av värdet på all produktion av varor och tjänster.

Skatter höjer inte tillväxten. Ta 1970-talet som lärande exempel. S-regeringen höjde skatterna våldsamt från 1971. Högsta marginalskatten kom till 80 procent. Tillväxten, som på 1960-talet var 4,6 procent per år, som genomsnitt, föll till 1,2 procent. Investeringarna är en huvudfaktor för tillväxt. Investeringskvoten, det vill säga investeringarna som andel av BNP, hade på 1960-talet legat på 23 – 24 procent. På 1970-talet föll kvoten till 14 procent, eller strax under. Det är allvarligt. Kapitalförslitningen, enligt SCB:s beräkningsmodeller, ligger på cirka 14 procent. Det  innebär att om investeringskvoten går under 14 procent minskar kapitalstocken i landet.

Den avgörande faktorn bakom framtida välstånd är tillväxten – det vill säga värdeökningen av produktionen. Skattekvoten är nu närmare 48 procent av BNP. Det innebär att om BNP ökar med tre procent – vilket är rimligt i en fungerande marknadsekonomi – kommer skatteintäkterna automatiskt att öka med cirka 50 miljarder kr per år – utan att skattesatserna höjs.

Antag att regeringen har som mål att höja levnadsstandarden, det vill säga inkomsterna för medborgarna. Då ska regeringen inte höja skattesatserna utan göra en noggrann analys av faktorerna bakom tillväxten, och försöka eliminera alla hinder för tillväxt. Då, först då, får vi en ekonomisk politik som maximerar tillväxt och levnadsstandard.

Ska detta vara så förtvivlat svårt att förstå för folk som gått på Handels? Om de inte förstår detta, vad har de då gjort med sin tid på Handels?