Hur offer blir klienter

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Jag har då och då påstått att politiskt korrekta idéer om identitetspolitik och sådant utvecklats vid amerikanska universitet, sedan förts hit av atlantvindarna och fallit i god jord eftersom de passar som hand i handske för det välfärdsindustriella komplexet. Nu tror jag att jag har förstått mer exakt hur den där processen går till. Jag fick hjälp av Jonathan Haidt.

På de amerikanska universiteten är tre kontrahenter inblandade: Förövarna, Offren samt Överheten.

Offren består av dem som blir kränkta av Förövarna. Offren är i första hand kvinnor, svarta, HBTQ-kollektivet, hispanics, handikappade och kanske numera även muslimer. Förövarna, som i allmänhet också är studenter, kränker Offren genom att framföra budskap som Offren inte vill höra.

I april 2016 satte några Förövare upp affischer på San Diego State University. Affischerna handlade om att vissa uppräknade studenter hade stött Hamas i dess kamp mot Israel. Det retade ett antal muslimska studenter till den grad att de jagade universitetets rektor. Rektorn försökte fly i en polisbil men lyckades inte. Efter några timmars belägring av studenterna kände sig rektorn tvungen att be om ursäkt för affischerna för att bli fri.

Här ser man Överhetens roll. Överheten var rektorn. Offren begär att Överheten ska engagera sig för Offrens sak. I detta fall tvingade Offren Överheten att göra det.

Överheten vid de amerikanska universiteten gillar i allmänhet inte det här. Det blir bråk och stök. Tänk på Harvardrektorn Lawrence Summers som år 2006 i ett offentligt tal argumenterade att även om män och kvinnor har samma genomsnittliga intelligens så kan män ha större spridning vilket gör dem överrepresenterade såväl bland dem som har mycket låg som bland dem som har mycket hög intelligens. Detta kunde, sa Summers, leda till att män är i majoritet bland framstående forskare. Då tog det hus i helsike eftersom en viktig Offergrupp – kvinnorna – inte ville höra budskapet och därför tvingade den övriga Överheten på Harvard att sparka sin rektor.

Att det här sortens idéer kunnat utvecklas så väl i USA beror antagligen på att amerikaner är innovativa och driftiga inte bara i företagsamhet och teknik utan även i stolligheter. På samma sätt som amerikansk teknologi sprider sig över den trögare resten av världen så sprider sig stolligheterna.

När stolligheterna kommer till Sverige så får de ett varmare välkomnande än någon annanstans, inte bara på Södertörns högskola och i Svenska kyrkan, utan i hela det välfärdsindustriella komplexet som är predisponerat för nya tankar som ger dem utvecklingsmöjligheter. Här fanns redan sedan länge en Överhet som hade som livsuppgift att ta hand om Offer. Medan de amerikanska universitetens Överhet förefaller rätt motvillig mot dessa idéer är den svenska Överheten i stället välkomnande. Ett vackert exempel på statlig svensk produktutveckling på basis av stolligt amerikanskt idégods är den HBTQ-certifiering som bedrivs av RFSL och som, om jag fattat rätt, nästan helt och hållet finansieras med skattepengar.

I själva verket erbjuder den statliga svenska Värdegrunden ett troligen starkare underlag för de amerikanska stolligheterna än vad de någonsin skulle kunna uppbringa hemmavid. Med Värdegrundens hjälp engageras den svenska staten i spridningen av dessa idéer exempelvis inom skolväsendet med förödande verkningar för skolans resultat. Om ”alla människor är lika”, vilket Värdegrunden officiellt stipulerar, är exempelvis lärare och elever lika vilket innebär att lärarens uppfattningar om tyska prepositioner inte nödvändigtvis har något företräde framför elevens om det skulle uppträda någon oenighet i samband med rättning av prov. Om läraren i kraft av lärare försöker utöva auktoritet över eleven uppstår då genast en Förövare Offer-relation dem emellan som endast kan hanteras genom att Överheten i form av någon högre skolmyndighet griper in.

Min poäng, i den mån den är en poäng, är att de amerikanska stolligheterna har så mycket lättare att få genomslag i Sverige än på andra ställen eftersom vi har en statsmakt som så villigt anammar tankar som gör folk till Offer och därmed klienter hos det välfärdsindustriella komplexet.