Intelligens

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Intelligenta människor förstår saker som andra människor inte förstår eller förstår dem i alla fall fortare. Detta konstaterande har gett upphov till missförstånd som är lika förtretliga som vanliga. Det är nämligen inte så, som en del tror, att blotta faktum att en person säger något man inte begriper är tecken på överlägsen intelligens. Men ändå uppför vi oss ofta som om detta vore sant.

När jag jobbade på SIDA för länge sedan var jag en så kallad handläggare, vilket innebar att jag skulle skriva promemorior. På den tiden fanns inga datorer, utan handläggarna skrev för hand på linjerade eller rutiga A4-papper. Det blev ofta rätt kladdigt med inskjutna stycken och underliga referenser till andra avdelningar i texten. Uppgiften att reda upp i röran och att åstadkomma en någorlunda vettig text föll på så kallade sekreterare, undantagslöst kvinnor, som utbildats i maskinskrivning med alla tio fingrarna och som kvickt och lätt kunde göra om handläggarnas ofta obegripliga manus till något som liknade läsbar text.

En sekreterare förklarade beundrande för mig att hon var särskilt förtjust i mina manus eftersom hon inte förstod någonting. Så talar en slavsjäl. Men än ynkligare var jag, ty jag blev stolt över hennes servila beröm. Jag skäms att erkänna detta.

Sedermera har jag lärt mig att se sakerna på ett annat sätt. Antag att det kommer en person som i skriven text eller muntligt framför resonemang som jag inte begriper.

Min första reaktion numera är att jag står inför en skrymtare, en besserwisser, en skrytmåns som försöker göra sig märkvärdig. Att detta är min första reaktion beror på att detta, vid närmare betraktande, oftast visar sig vara fallet. Det verkar inte finnas någon gräns för hur en del människor med lumpna trick och intellektuella rökridåer försöker antyda för sin nästa att hon är dum i huvudet. Se bara hur folk slänger sig med stiliga uttryck, gärna på engelska, av fullständigt okänd innebörd.

Det främsta skälet till den sortens diskurs är emellertid inte, tror jag, personliga psykiska defekter hos besserwissern, utan att vederbörande går ett ärende som han inte riktigt vill klämma fram med, typ när läkare, som i skymundan jobbar för läkemedelsbolag, skriver debattartiklar, som man inte begriper, om att det är absolut nödvändigt att vaccinera hela befolkningar mot någon sorts farsot med deras hemliga uppdragsgivares preparat.

Så är det även med de flesta nyhetsartiklar i respekterade tidningar. Man läser, fattar inte, och utgår sedan från att man är dum i huvudet eller saknar de nödvändiga förkunskaperna. Ett tips till dig: det är alltid vist att hålla denna möjlighet öppen för sig, men betrakta den inte som förstahandsalternativ, utan utgå från att skrivaren eller talaren medvetet eller omedvetet går skumma ärenden. Fråga dig alltid vems ärenden just den här skribenten verkar gå. Kom ihåg att misstron är tillitens moder. Kom också ihåg att det konventionella tänkandet är fullt av egennytta som hålls för självklarheter. Hur många ser bockfoten när lärarfacket eller dess agenter bland politikerna hävdar att mer lön och mindre jobb till lärare är enda chansen att rädda den svenska skolan?

Ibland fattar man inte vad en person säger utan att det dock är något underligt med det, till exempel för att han talar urdu, ett språk som få svenskar behärskar, eller talar om Heissenbergs osäkerhetsprincip, också en begreppsvärld som man kanske inte bekantat sig med. Detta betyder naturligtvis inte nödvändigtvis att talaren har mer förnuft än åhöraren.

Där kommer jag in på den mentala 180-gradare som jag gjort sedan en SIDA-sekreterare framgångsrikt kunde smickra mig med min dunkelhet. Numera menar jag att det är ett säkrare tecken på intelligens när någon talar till folk så att de faktiskt begriper än när han försöka förtrycka dem med gåtfulla ord och snåriga resonemang. Om någon diskuterar Heissenbergs osäkerhetsprincip med kollegor som också vet vad denna princip innebär må det så vara, men talar han till mig på samma sätt visar han bara att han föraktar mig. Vore han intelligent – och därtill det allra minsta människovän – skulle han i stället engagera sig för att mitt oupplysta sinne skulle få en skärva av den insikt som han lyckats skaffa sig.

39 thoughts on “Intelligens

  1. dolf skriver:

    De flesta ser väl uppenbara självmotsägelser och grova logiska fel, men några tecken (som jag tror ofta missas) att hålla ögonen öppna för i artiklar och nyheter om man vill undvika att bli dragen vid näsan:

    1. odefinierade begrepp. Typexempel är ”partriarkat”, ”strukturer”, ”högerextrem”. De har visserligen ordboksdefinitioner, men är odefinierade i sin användning och står för precis vad som helst som användaren vill att de ska stå för. Egentligen är det ett specialfall av det andra otyget:

    2. generaliseringar. Inte bara av typen ”alla”. Man bör öva upp sin förmåga att upptäcka generaliseringar. Det är vanligt i artiklar, särskilt när de är tendentiösa eller driver en agenda, och kan dölja sig bakom till synes oskyldiga påståenden som att ”forskning har visat” eller ”enligt en rapport” utan att det anges närmare vems eller vilken forskning eller vad för någon rapport. Man har rätt att få källhänvisningar och/eller (på nätet) länkar. Också begrepp som används svepande, som ”näthat”.

    3. utelämnade fakta. Rent allmänt. Vad saknas i artikeln eller nyhetsinslaget. Kan ta sig många former. T.ex. att man inte ger några jämförelser. Typiskt är feministiska uttalanden om hur hårt belastade kvinnor är i hemarbetet, men inget sägs om männens arbete. Kvinnorepresentation i styrelser, men inget om underlaget som styrelser rekryteras från (se Ninnis inlägg Vad säger fakta om kvotering till bolagsstyrelser?)

    4. Tidsangivelser. Det här tror jag många missar. Ofta är tidsangivelser utelämnade, men oavsett om de är med eller inte så finns det saker att hålla ögonen öppna för. Tidsangivelser avslöjar ofta grova lögner och vinklingar. Ligger det som refereras till vid en tidpunkt som är relevant? Ett typexempel på hur man kan fula med utelämnade tidsangivelser finns i andra delen av En Sveland förgör ingen sommar men snön den föll i juni där jag tog upp hur Rapport i ett nyhetsinslag om SD i juni 2013 presenterade något som hade hänt flera månader tidigare som om det vore en dagsaktuell nyhet, och dessutom tog upp en hel serie händelser som skett under många år och presenterade dem som om det vore aktuella händelser fast de i själva verket var sedan länge överspelade. (Jag anmälde nyhetsinslaget till granskningsnämnden, och att inslaget friades säger en hel del om granskningsnämnden.) Ett annat bra exempel (av någon underlig anledning är just inslag om SD en fruktbar mark för att hitta sånt här) är när Skavlan intervjuar Jimmie Åkesson och ställer honom till svars för något som hänt under hans sjukskrivning (och Åkesson är fortfarande sjukskriven vid intervjutillfället.)
    En bra vana att lägga sig till med är att alltid fråga ”när” om man inte redan vet det.

    En annan bra vana är att rätt och slätt kontrollera uppgifter emellanåt, även om man tror på dem.

    Gilla

  2. Gösta Svensson skriver:

    Det gäller ju att skydda sina specialområden. Det gör man effektivt genom att uppfinna och ta till specialbegrepp och använda ett specialdesignat språk. På så vis upprätthålls magin och vilket slödder som helst släpps inte in hur som helst – man måste först kvalificera sig!

    Detta hittar man tex inom samtidskonstvärlden. Läs en katalogtext som beskriver ett verk och konstnärens intentioner, och chansen är ganska stor att när du väl dyrkat upp texten, så inser du att under det ”avancerade” språket, är hela saken ganska banal.

    Liked by 3 people

    • Hedvig skriver:

      @ Gösta Svensson 22 september, 2016 kl 05:45

      Konsten är död! Sedan postmodernismen tog över är det svårt att på konstgallerier hitta något konstobjekt, värt att intressera sig för. De finns, men är sällsynta.

      Liked by 1 person

  3. JL skriver:

    Amen, finns få saker som är mer irriterande än folk som komplicerar saker i onödan.

    Läser numera inte ens klart artiklar som inleder med en massa onödigt bruk av ovanliga synonymer som inte tillför förståelse. Är som man direkt känner att ”här är någon som troligen inte har speciellt bra koll, inte värt min tid”.

    Du har lyckats bra med din 180 graders Patrik. Lättlästa underhållande och framförallt tydliga texter.

    Insikten för mig kom delvis i tidiga år. En bra professor som tvingade mig att komprimera min uppsats i varenda detalj.

    ”Kolla igenom VARENDA mening igen och se om du inte kan säga samma sak med färre ord”.

    När jag sen i senare år lärde känna en 0.001%-are iq-mässigt blev det ännu tydligare. Killen hade en magisk förmåga att förklara det mest komplexa utan att använda ett enda ord som en 8-åring inte skulle förstå. Tyckte kaxigt jag själv var ganska skärpt men blev uppenbart att det fanns minst en nivå till.

    —-

    Här är motpolen till krångel:
    https://www.amazon.com/Thing-Explainer-Complicated-Stuff-Simple/dp/0544668251

    —–

    Och här är en annan skribent som jag gissar inte är helt bakom flötet.

    EXTREMT läsvärt dessa två artiklar om AI, förklarat på ett sätt som min katt kan förstå. Världen kommer stöpas om TOTALT kommande decennier om vi undviker 3e världskrig och annat katastrofalt:
    http://waitbutwhy.com/2015/01/artificial-intelligence-revolution-1.html

    Liked by 2 people

    • Anne-Hedvig skriver:

      Ja, jeg hadde en kollega på jobben – en beskjeden og litt anonym fyr. Så et notat han hadde skrevet til et møte: kun en halv A4-side, men der var essensen glassklart fremstilt – ikke ett overflødig ord!

      Ellers husker jeg også en katolsk pater som var mye fremme i kulturdebatter i Norge (gjaldt mest ikke-kirkelige ting). Han var et åpensinnet menneske og ble regnet for særdeles intelligent. Han nevnte en gang uttrykket ”å tørre å være enkel”. Synes det er godt sagt. Det er de som har forstått saken til bunns og ikke har noe å skjule, som kan være det.

      Gilla

  4. Sture skriver:

    Patrik,
    du har helt rätt, som du nästan alltid har. Och jag har märkt en sak – riktigt intelligenta människor har förmåga att utrycka komplicerade sammanhang med ”kökssvenska”, dvs. enkla ord och enkla meningar. Det har under lång tid varit mitt riktmärke. Det jag inte begriper efter 3 genomläsningar (det kan vara en komplicerad vetenskaplig artikel) är inte värt att veta.
    Du har de här skrytmånsarna som tar bort orden ”i sitt sammanhang” (hänga samman – lätt att förstå) och genomgående ersätter detta med orden ”i sin context” (”con” – ”text”, vad betyder det?) . Imponerande briljant, eller hur. Min mor brukade alltid påpeka för oss barn att sådan människor ”har komplex”.

    Liked by 4 people

    • 77711n skriver:

      Min universitetsutbildning, forskning, var dock tydlighet och förklaring av begrepp A och O, dvs att svänga sig med fackuttryck utan att dessa definierades var en dödssynd och garanterat ingen av institutionens anställd var imponerad av dessa. Vidare bjöds dessutom till en seminarieserie (ekonomi) in, i all fall en gång, chefssekreterare från näringslivet, ett 30-tal och alla pågående projekt presenterades på ett enkelt och vardagligt sätt med livliga diskussioner.

      Lunds och Stockholms universitet och FOI som jag fått lära känna forskningsandan på dessa ställen har i så fall skiljt ut sig berömvärt.

      Gilla

  5. Jaxel skriver:

    Du har absolut rätt i det du säger om obegripliga utsagor. De har inte sällan som syfte att dölja något. Det förtjänar också att betona att många gånger när människor uttalar sig obegripligt så beror det på att de helt enkelt inte har något säga, men vill få det att verka som om de hade det. Vanligast förekommande är väl detta i den s k kulturdebatten. Ganska ofta handlar den om ett poserande inför likasinnade snarare än att säga något som åhörare/läsare kan tänkas förstå.

    Sen finns det ju vissa ämnen som är av sådan karaktär att de knappast går att klä i ord.

    Så lite beröm. Dina texter av idag är strålande. Man begriper alltid vad det är du vill säga. Även om man (jag) inte alltid delar din analys.

    Apropå besserwissrar. Hörde ett par unga tjejer på bussen för ett tag sedan (länge sen). De pratade om en kille som tydligen tyckte han var väldigt kunnig. En av tjejerna kommenterade.
    – Han tror visst han är en sån där besserwisser.

    Så ett par små vitsar av bessewisserkaraktär. Först apropå den nämnde Heisenberg.

    Heisenberg blev stoppad på vägen av polisen som frågade om han hade en aning om hur fort han kör. Varpå Heisenberg svarade.
    – Nej, men jag vet precis var jag befinner mig!

    Sen en som inte går att framföra muntligt.

    Det finns 10 sorters människor. De som förstår det binära talsystemet och de som inte gör det.

    Liked by 1 person

    • Fiat Lux skriver:

      Du har ju bara fått med halva historien. Det var Heisenberg och Schrödinger som var ute och åkte bil tillsammans. Polisen tyckte att Heisenbergs svar var så skumt att han bestämde sig för att göra en närmare granskning, och han öppnade bakluckan för att se vad som fanns där.
      – Vet ni att ni har en död katt här bak?
      – NU vet jag det, svarade Schrödinger.

      Liked by 1 person

  6. Stina skriver:

    Jag känner mig skyldig eftersom jag slängt mig med döda fysikers namn, Einstein, Rosen och Podolsky. Jag vill då göra bättring genom att tipsa alla om Leonard Susskinds föreläsningar på youtube, för den med tid så är det ett mycket bra fönster in i fysiken, det finns mera populära föreläsningar och andra som kräver matematik. Jag kan rekommendera när han diskuterar sin kontrovers om svarta hål med Stephen Hawking, vad händer egentligen med informationen när något faller ner i ett svart hål? Ups gjorde jag det igen? Förutsatte förkunskaper hos läsaren?

    Jag ger Patrik i mångt och mycket rätt, men ser det ändå som en mycket stor utmaning att diskutera migration med de utan förkunskaper, dvs de som endast läser vanliga tidningar och ser på SVT eller lyssnar på SR, eller systemmedia som var en benämning jag så på Nya Tider, en publikation jag endast blev medveten om genom kalabaliken runt bokmässan. En del läsvärt där. Det är ganska svårt att prata migration med någon som hoppar över Uppdrag granskning om ensamkommande men som upprörs över att ingen städar toaletterna på de öar som Australien internerat migranter som visades i ett ett annat program. Hur börjar man en diskussion då?

    Liked by 2 people

  7. tomas skriver:

    Föreläsare som använder ‘svåra’ ord och anger flera synonymer direkt efter, som alla förstår är dom bästa.
    Här är ett litet uppslag som är roligt.. Frågorna i steg 2 hade vi på en tipsrunda 1985 (på ett företag) efter att ha tagit några glas. Mycket uppskattat. Min hustru vann… Priset var en porslinsfigur av katten Gustav…
    http://larare.at/svenska/moment/sprak/lagsprak.html

    Gilla

  8. Hortensia skriver:

    Tusen tack, Patrik, för att du förmår leverera helt underbart underhållande och uppenbart (ja, inte tillsynes, vågar jag påstå, utan definitivt uppenbart) hyperintelligenta resonemang i oförminskad takt!

    Välutvecklad kommunikativ förmåga, som din närmast unika dito, att förmedla osedvanligt välgenomtänkta uppfattningar i modiga ämnesval genom, ofta alldeles oväntade, men bländande illustrativa anekdoter, borde komma fler svenskspråkiga till del, så jag hoppas innerligt, att fler än jag gör ogenerad reklam för DGS. 🙂

    Liked by 1 person

  9. Christer Carlstedt skriver:

    Redan i skolan kom jag underfund med ett par saker.
    För det första så var jag förmodligen inte den slugaste i klassen och för det andra så fanns det tveklöst de som begrep mindre än jag.
    Med den insikten så tog jag ibland på mig dumstruten och frågade och begärde förtydligande.
    Det visade sig ganska snabbt att antalet pennor som började skriva efter begärd förklaring ökade drastiskt i klassrummet.
    Alltså – om jag vill förstå, så måste jag vara beredd att fråga och ifrågasätta.

    Under mitt första utlandsuppdrag hamnade jag som så kallad biträdande expert i Nigeria. Det skulle köpas ett nytt fast telefonisystem och man hade fastnat för en amerikansk offert. Inför möte med det offererande företaget fick jag offerten för påläsning.
    Det visade sig att det trafikteoretiska underlaget, det som avgör hur mycket utrustning stationerna behöver för sin uppgift att koppla samtal och därmed kostnaden, hade avverkats på en dryg halvsida i offerten som omfattade över 200 sidor. Desto mera utrymme ägnades åt staketutformningen runt telestationerna.
    Det lät faktiskt jättetjusigt. Stationerna skulle klara 98% ”call completion”, vilket betyder att endast två samtalsförsök av 100 skulle drabbas av att inte kunna resultera i samtal.
    När man nu vet något om saken så är det i ett utvecklat telefonisystem så att man i ett fast nät råkar ut för upptaget samt att ingen svarar. Det brukar handla om ca 25-30 % av samtalsförsöken. I ett outvecklat system som då var fallet i Nigeria var frekvensen upptaget plus tekniska fel oerhört mycket högre. Eftersom man inte kom fram i minst hälften av försöken så blev man ju tvungen att ringa igen. Den centrala processorkapaciteten måste ju då användas minst två gånger för varje samtal i stället för en gång, vilket skulle betyda en dubblering av den mest kostnadskrävande delen av utrustningen.
    Vi kan väl konstatera att denna offert inte blev antagen.

    Vi talar om lönespridning här i landet och förfasar oss (med rätta) över den ersättning som förre Eriksonchefen mottog. Då skall man nog ha i bakhuvudet att de som verkligen kan något i till exempel Afrika har det otroligt gott ställt jämfört med sina landsmän som inte kan just något. Snygga hus. Bil/-ar. Luftkonditionerade bostäder och kontor. Kylar, frysar och en hel del i dem. För att inte tala om barskåpen.
    När nu våra politiska företrädare och media pratar om att det är välutbildade personer som söker sig hit i den så kallade flyktingströmmen är det hög tid att dra öronen åt sig och börja ifrågasätta.
    Varför skulle någon med ett relativt bekvämt och i kraft av sin kunskap och utbildning lukrativt liv riskera livet i en liten skitbåt mellan Libyen och Europa?
    För mig blir det något som inte stämmer i utsagorna.
    Nu påstås det även att dessa personer skulle bidra till vårt lands utveckling och därmed motivera de väldigt generösa bidrag som Sverige ställer upp med.
    Men – om nu ingångsparametrarna är fel? Då faller ju hela tankebygget.

    När etablissemanget nu upptäcker att man håller på att få byxorna nerdragna av sakargument så händer något minst sagt märkligt. Man ifrågasätter inte sina tidigare ståndpunkter i ljuset av ny kunskap och reviderar dem. Man tuggar på och ifrågasätter i stället moraliska kvalitéer hos budbäraren. Jo, jag tänker just nu på Anne Rambergs angrepp på Hanef Bali där det pratas om bruna råttor och avlopp, även om det skall medges att hon inte skyllde honom för att vara en brun råtta. Som ledare för Advokatsamfundet så bör hon ju veta hur långt man kan gå helt rättsligt utan att det skall bli riktigt trist. Budskapet torde trots detta vara tämligen klart.

    All information, där jag känner mig osäker behöver ifrågasättas. Inte minst vilken information som eventuellt har utelämnats.
    En halv sanning tenderar ofta att vara samma sak som en hel lögn.

    Gilla

  10. Ami skriver:

    Dimridåer och antagande har blivit den nya melodin.
    Innan migrationen urartade så var det en unison röst som ville hamra in att det var lönsamt, likadant med att barn inte ljuger om ålder, experter som inte är experter eller ens har adekvat utbildning för sina uttalande och att Sveriges ekonomi går som en Tesla.
    De mesta har visat sig varit direkt osant och när blandannat oberoende nationalekonomer har med enkelhet kunna påvisa motsatsen så har de möts med slagord från de mest högljudda.
    Det är väldigt enkelt att se vilken agenda en tidning eller en journalist har. Tidningens ledning låter den enskilda medarbetaren löpa fritt i texter och på så sätt blir journalistiken personlig och åsiktssynlig.
    Det är svårt för att inte säga omöjligt att försöka komma med påstående och expertutlåtande när kunskapen och mycket av sanningen bara är ett knapptryck ifrån.

    Liked by 4 people

  11. sören holdar skriver:

    Ett kort förtydligande: I alla fall det lärarfack där jag är medlem (det SACO-anslutna) talar utöver bättre betalt (vem gör inte det?) inte för mindre arbete utan mindre administration och byråkrati till förmån för det väsentliga. Nämligen undervisning. Med bästa hälsning Sören Holdar

    Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig Bloch skriver:

      Der er New Public Management en stor synder!
      Også kvasi-språket deres da…. Her i Norge er det utgitt et hefte med typiske NPM-ord og uttrykk som man ‘oversetter’ og harsellerer over.

      Gilla

  12. Fredrik Östman skriver:

    Allt det du skriver är sant.

    Men det är otroligt svårt för en intelligent människa att tänka ut och gissa sig till alla sätt på vilka mindre begåvade människor kan missförstå och missbruka ens resonemang eller behöva ytterligare mellanliggande steg för att kunna hänga med. Kanske är det detta som ligger till grund för det som kallas ålderns vishet: Att man på ålderns höst längre och djupare har bekantat sig med den breda massans vanligaste fördomar och tendenser till missförstånd och därmed kan navigera bättre mellan alla dessa stormvindar, strömmar, grynnor, virvlar och vildsinta havsvidunder.

    Om man nu inte hunnit bli en själv.

    Liked by 2 people

  13. Anders F skriver:

    Har man haft att göra med verkligt intelligenta personer, sådan som fattar allt direkt och redan ligger två-tre tankar i förväg, så är det underbart. Men även en smula skrämmande, eftersom man kan känna sig genomskådad och förutsedd på ett märkligt vis. Det finns dock långt fler dumskallar, och bland dem är de värsta de som blir aggressiva när de inte hänger med i resonemangen.

    Gilla

  14. Bengt skriver:

    Jag erinrar mig en devis jag läste i en bok i språklära i folkskolan på 50-talet, ungefär så: ”Du ska uttrycka dig så att dina vänner utan minsta ansträngning förstår vad du menar, och så att dina ovänner inte ens med största ansträngning kan missförstå dig”.
    Detta var lätt att förstå utan minsta ansträngning. Bra att ha som riktmärke, men för all del inte alltid så lätt att leva upp till.
    Fenomenet som Patrik belyser ser man ofta exempel på och då finns helt riktigt anledning att bli misstänksam.
    Exempel. En kommunpolitiker jag minns svarade på en interpellation. Svaret var formulerad av kommunalkamreren och kan likställas med Patriks exempel. Det var knappast någon i fullmäktigeförsamlingen, vare sig partivännerna eller motståndarna – inte ens den som undertecknat svaret – som begrep innebörden. Vilket nog inte heller var avsikten.Det visade sig när en ”udda” ledamot dristade sig till att ställa frågor. Om denne inte gjort detta så hade församlingen fortsatt låtsas förstå ”grekiskan”.
    Därför är det viktigt med människor som vågar ifrågasätta!

    Liked by 3 people

  15. Hovs_Hallar skriver:

    Exakt så är det. Man kan också citera Tegnér: ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”.

    När jag stöter på en svårbegriplig text blir jag misstänksam och/eller uttråkad. Antingen försöker skribenten manipulera mig genom att inte klart och ärligt uttrycka sina åsikter (det vanliga) eller är skribenten (eller försöker ge intryck av att vara) en specialist inom något ämne och talar till mig som om även jag förväntas ha samma specialkunskaper. I det senare fallet blir jag förstås irriterad och uttråkad.

    Det finns förstås fall där en text enbart riktar sig till andra specialister inom samma specialområde, men sådana texter publiceras bara i facktidskrifter. Exempelvis var nog min doktorsavhandling, som jag skrev på 1980-talet, helt obegriplig för de flesta människor.

    I vanlig dagspress förväntar man sig däremot att en text ska vara fullt begriplig för de allra flesta läsare. Och är den det inte, är det nog skribenten som har något slags problem.

    Det finns i dagspressen ett helt annat problem än begripligheten, nämligen agendan. Agendajournalistik innebär för mig att skribenten försöker manipulera mig genom att mer eller mindre försåtligt smeta på mig sina egna åsikter — och alltså gör detta inte genom att ärligt redovisa argument för dessa åsikter utan genom ren manipulation.

    I kvällspressen är detta numera mera regel än undantag, men fenomenet har spritt sig så att det numera finns överallt och börjar påminna om ”Sanningsministeriet” i Orwells bok ”1984”, vars verkliga uppgift var att sprida helt lögnaktig propaganda.

    Liked by 2 people

    • Anders F skriver:

      Det där Tegnér-citatet är så tradigt och dumt. Låter bra men tänk efter; hur många gånger har du (f’låt – jag) inte tänkt en glasklar tanke kring ett sammanhang, men sedan när det uttrycks i ord låter det bara… underligt.

      Lämnar ibland samma tomma känsla man får när man (i pk-istisk anda) håller med om något fast man inte gör det. Det sociala kittet är så mycket värt.

      Gilla

  16. Gösta Johnsson skriver:

    Tänk om många av våra folkvalda politiker tänkte på samma sätt. Förklarade så att de som budskapet är riktat till förstår vad han/hon menar egentligen. Men icke, de använder ofta uttryck och/eller undanhåller nödvändiga fakta antingen för att mottagaren inte skall förstå helt och fullt avsikten eller motivet för budskapet. För om de skulle göra det skulle de inte tycka lika som budbäraren med de konsekvenser detta skulle få eller så skulle mottagaren byta sida och liera sig med ”motståndaren”.
    I politiken använder man ofta metoden att avsiktligt missförstå sin ”motståndare” eller att inte svara på frågan eller påståendet utan helt enkelt ignorera och ta upp en helt annan tråd att spinna vidare på.
    Härskarteknik brukar fenomenet kallas i vissa sammanhang.

    Liked by 3 people

    • Hedvig skriver:

      Finansminister Magdalena Anderssons presentation av regeringens höstbudget i måndags är ett bra exempel på nyspråk eller om man så vill medvetna undanglidanden, under- och överdrifter och direkta lögner.
      Om man som väljare inte är väl påläst och till det har S i sitt DNA, är det nog lätt att tro på vad finansministern slår fast.

      Liked by 3 people

  17. malmobon skriver:

    Trevligt när människor erkänner sina fel i unga år. Sent skall syndaren vakna kanske är fel i detta sammanhang, med det finns undersökningar som säger att människor inte mognar förren 25 års åldern. Oftast brukar detta komma i samband med väljarundersökningar. Unga röstar på Miljöpartiet och vänstern, men ändrar uppfattning då de börjat bilda familj och tjänar egna pengar. Intelligens är att lösa uppgifter smidigt. I varje fall är det så då IQ skall mätas. Klokhet är däremot att förstå helheten. Läsförståelse är något som går träna upp och även snabbhet.
    Själv stavar jag och skriver inte grammatiskt korrekt som fina journalister, men fick ändå 4 i svenska. Kanske mitt budskap genom uppsatserna gick fram till min lärarinna?

    Några frågor som kan vara av intresse är. Varför vill Socialdemokraterna att ungdomar skall utbilda sig mera? Varför har rasism blivit så populärt tala om? Jag ser inga nazister längre på gatorna. Skolan har blivit en skolning för globalisering och socialism.
    Värna varandra. Bry sig. Vem gör inte detta mer än Sverigedemokraterna? Kan väl inte vara fel att hjälpa fler människor i världen och ta hand om varandra här hemma, så vi kan göra det i fortsättningen också?

    I helhet var Patriks text mycket bra.

    Liked by 1 person

    • niceplacesweb skriver:

      En artikel i SvD för nåt år sen redovisade nån forskning som tydde på att människans hjärna inte var färdigutvecklad förrän i 25årsåldern och det som blir klart sist ät frontalloberna där bl omdömet härbärgerades, om jag nu minns rätt. Jag la ut en länk på ”Fejan” och skrev att rösträttsåldern borde höjas till minst 25 år… Inte nåt jubel mötte mitt inlägg, hur sks man ”stänga av” i andra ändan av åldersintervallet undrade yngre FBvänner…ja säg det…inget stort problem tycker jag. Låt oss börja med att höja rösträttsåldern!
      Bosse Blomberg

      Gilla

  18. Lennart Göranson skriver:

    Det mesta av det som jag en gång för mycket länge sedan lärde mig på Handelshögskolan har jag i dag inte den ringaste nytta av, exempelvis hur man ritar en efterfrågekurva eller sätter upp en normalkontoplan. Men (åtminstone) en sak har jag fortfarande med mig, varje dag: ”När någon påstår något, fråga dig alltid VEM säger VAD, och VARFÖR”. Om vi skeptiskt granskar uppgiftslämnarens intresse eller tillhörighet till en viss grupp klarnar ofta en hel del. Ser vi sedan på den egentliga innebörden och konsekvensen av påståendet, och inte bara vad det ytligt betyder, kommer vi en bit till på väg. Och försöker vi sedan förstå i vilket syfte påståendet har fällts, vad man försöker åstadkomma, klarnar bilden oftast ytterligare.

    Med det sagt vill jag ändå vända mig mot den ganska vanliga uppfattningen att allt kan kan förklaras genom att man byter ut vissa facktermer mot vanliga, lätt igenkännbara ord. Det finns områden (kanske Heisenbergs osäkerhetsprincip?) där begreppet i sig måste identifieras med en exakthet som kräver att man skapar en egen term. Ersätter man den termen med ett vanligt ord som betyder något annat har man inte närmat sig en förståelse utan fjärmat sig. När det gäller vissa saker räcker det alltså inte med att ställa krav på ”sändaren” att göra sig så tydlig och begriplig som det går, man måste också ställa krav på ”mottagaren”. För att förstå vissa saker krävs ansträngning, och den som inte är beredd att göra sig den mödan bör inte anklaga budbäraren.

    Liked by 1 person

    • stina skriver:

      Jag håller med Lennart men problemet uppstår då när man vill övertyga någon som inte har bemödat sig att tänka efter utan nöjt sig med det översta lagret. Det krävs att man är ganska bevandrar i det officiella pk-tänket för att kunna skala av lager efter lager, det är sällan det lyckas utan diskussionen spårar ofta ur. Hur skall man kunna diskutera förnuftigt med vanlkgt folk när vår polischef spyr och advokatsamfundets främsta företrädare ser bruna råttor överallt?

      Smaka på det, det kommer från hjärtat, en som värnar om flyktingar mer än pensionärer säger bruna.. råttor.., och sitter kvar.

      Gilla

  19. Lars skriver:

    Slavsjälen kanske inte alls var en slavsjäl utan en rutinerad genomskåderska med blick för människors och i synnerhet Patriks svagheter?Vad vet vi egentligen om de andra?Vad vet vi egentligen om oss själva?

    Gilla

  20. Lars skriver:

    När jag gick på Gossis i Helsingborg hade vi en lektor som hette ”Smack” Anderberg.Vi lärde oss fem ”fina” ord/uttryck per lektion.Ett var ”kataklysm”.Ett annat ”Augiastall”.Det är femtio år sedan.

    Gilla

  21. MartinA skriver:

    Sällsynt bra artikel tyckte jag.
    En sak som jag ofta tänkt är att försörja sig på sitt skrivande och behålla sin integritet är omöjligt. Eftersom det alltid finns en anledning till att någon betalar dig för att skriva. Du blir en partigängare. Eller åtminstone politiskt eller samhällskommenterande skrivande. Det gäller också politiskt arbete. Jag tror att det är nödvändigt att ha sin utkomst någon annanstans ifrån. Skrivande och politisk skall kosta pengar, inte ge pengar.

    Gilla

  22. BjörnS skriver:

    Det svåraste som finns är att förklara något icketrovialt på ett enkelt sätt. Det vet alla som undervisat. Kan någon inte fånga huvudpoängen brukar det ofta vara så att den inte finns eller att personen inte har förstått den själv. Det är nog lite därför jag har svårt för genusvetenskap och många kulturskribenter.

    Liked by 1 person

  23. niceplacesweb skriver:

    Erinrar mig en gammal skämtteckning där en glad typ håller upp en tjock lunta och säger: ”Denna avhandling kan bara förstås av mänsklighetens yppersta hjärnor, varför jag föreslår högsta betyg!”
    Bosse Blomberg

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s