Vem ska betala för boendet?

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Dagens Nyheter gör ett stort nummer av att det tar tio år från byggidé och kommunalt beslut om detaljplan fram till färdigt flerbostadshus och att detta inte beror, som man fått lära sig, på trög byråkrati och oändliga överklaganden, utan på att byggföretagen väntar i mer än fem år från antagen detaljplan till inlämnad bygglovsansökan i syfte att begränsa utbudet av lägenheter så att priserna inte ska gå ned.

Tidningen antyder att detta är skamligt av byggbolagen:

Bostadsbristen i Sverige är enorm. Boverket har slagit larm om att det behöver byggas minst 88 000 bostäder årligen fram till 2020. Men gapet mot verkligheten är stort – enbart 34 600 bostäder färdigställdes förra året i nyproduktion…

Kommunerna ger klartecken åt bostadsprojekt – sedan tar det många år innan spaden sätts i marken. Byggherrar som bromsar takten för att hålla priserna uppe är en stor anledning till att det byggs för långsamt i Sverige…

 Företagen vill inte få ut för många bostäder på marknaden samtidigt. Ju större efterfrågan är, desto högre priser kan du få. Det är så marknaden fungerar och det gäller ju egentligen oavsett om det är bostäder eller glass, säger Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH.

Visst går det att tänka att byggherrarna har någon sorts oligopol och ägnar sig åt konstlad utbudsbegränsning, vilket sannolikt vore kriminellt och i varje fall ett ärende för Konkurrensverket, men några sådana anklagelser framförs inte av tidningen. Vad jag kan förstå är byggbolagens beteende inte konstigare än att Volvo inte producerar en miljon bilar om året när marknaden bara efterfrågar en halv miljon.

Men hur kan Dagens Nyheter bli upprörd för att byggföretag beter sig rationellt? Jag tror att det beror på de normala men vilseledande föreställningar som ligger bakom det första stycket i citatet ovan. Bostadsbristen i Sverige är enorm! Är den?

Med samma underförstådda logik vill jag påstå att bristen på privata jetplan i Sverige är enorm. Jag känner knappt någon som har ett privat jetplan, en klar skandal. Jag är en av dem som saknar en sådan maskin. Varför köper jag mig inte ett jetplan, kanske du undrar. Svaret är att jag inte har råd och knappt någon annan heller.

Det är ungefär på samma sätt med den enorma bostadsbristen. I verkligheten finns den inte. Det är bara det att folk inte har råd att köpa så mycket bostadsyta som de gärna skulle vilja ha. Skillnaden mellan bostäderna och jetplanen är att vi i Sverige anser att bostaden är en social rättighet vilket betyder att skattebetalarna ska stå för fiolerna om den enskilde inte har råd, medan någon motsvarande idé inte omfattar jetplan.

Formulerad i klartext betyder Dagens Nyheters indignation att det är ju fan att inte staten går in och betalar för de cirka 50 000 bostäder om året som behövs men, enligt Boverkets larm, inte byggs.

Staten, vem är det? Jag säger som Ludvig XIV, staten det är jag (plus fem miljoner andra skattebetalare). Det är till oss Dagens Nyheter vill skicka räkningen för det extra byggande som behövs. Vad kan det kosta, månntro?

Enligt SCB var produktionskostnaden för en lägenhet år 2014 ungefär 2,6 miljoner kronor. Att köpa lägenheten kostade säkert mer för alla kostnadsposter brukar inte vara med i sådana där beräkningar, men det struntar jag i. Räkningen för skattebetalarna som kollektiv skulle således bli 50 000 lägenheter gånger 2,6 miljoner kronor vilket blir 130 miljarder kronor om året. Sveriges BNP är ungefär 4 000 miljarder kronor. Vi snackar alltså om en extrakostnad överstigande tre BNP-procent för att bostadslösa, i huvudsak migranter antagligen, ska få någonstans att bo.

Det betyder en extraskatt på i genomsnitt 26 000 kronor om året för landets fem miljoner skattebetalare, i genomsnitt lite mer än 2 000 extra skatt i månaden.

Det otäcka är att detta inte bara är en allmän räkneövning om hur illa det kan gå utan tvärtom en rimlig prognos över hur det måste gå med tanke på att staten anser det vara dess uppgift att förse migranter med bostäder. Plus allt det andra som också kostar, förstås, men det bryr jag mig inte om i denna krönika.

PS. Boverkets larm finns här. ”Bostäder är infrastruktur och tillgång på bostäder är nödvändigt för att individer ska kunna etablera sig och utveckla sina liv, men också för att arbetsmarknaden ska fungera och att samhällets ekonomiska tillväxt ska fortgå”, säger Boverket så det är väl självklart att vi skattebetalare ska ta notan. Infrastruktur är ju som vägar och fyrar. Kanske kan man få Luftfartsverket att utnämna privata jetplan till infrastruktur.