Gästskribent Lennart Bengtsson: Att förlora sin intellektuella elit

logo­DGSUnder senare tid har flera svenska politiker såväl inom regering som opposition hävdat nödvändigheten att öka antalet enkla jobb där utbildningskravet är minimalt. Skälet härtill är inte i första hand att tillfredsställa ett behov utan snarare för att främst finna sysselsättning för lågutbildade invandrare.

Det är förvisso behjärtansvärt att finna meningsfull sysselsättning för landets alla invandrare men dessvärre inte vad den svenska arbetsmarknaden behöver. I en ledare i DN ger några LO-ekonomer ett flertal goda skäl att det är fel arbetsmarknadspolitik att sänka kraven och att det är fel väg för Sverige att förvandlas till ett slags legotillverkare av enkla industriprodukter ungefär som Japan på 1950-talet, eller att sätta in människor i farliga, triviala och innehållslösa arbetsuppgifter som redan i dag effektivt sköts av robotar. Inom serviceindustrin blir också kraven allt högre.

Den andra sidan av myntet är att Sverige riskerar att förlora sin intellektuella elit genom dagens utbildningssystem som har gått från mediokert till undermåligt. Det är naturligt att högbegåvade elever undviker ett sådant miserabelt system och istället inriktar sig på en internationell utbildning följt av en yrkeskarriär utomlands. Detta är idag inget större problem genom de möjligheter som Internet har skapat. I ett land där det inte finns plats för en elit utanför sport, spel och sång söker sig naturligt den intellektuella eliten och de högbegåvade dit där deras förmåga uppskattas. Vem av dessa vill stanna kvar i en värld där de på sin höjd klassas som särbegåvade  ungefär som en annan svåranpassad grupp fast på den andra vingen av Gausskurvan. Det enda som dagens samhälle tycks måna om är alla medelmåttorna som trängs i mitten av kurvan.

Peter Santesson har en läsvärd artikel i Göteborgsposten, en tidning som blivit allt mer läsvärd, ungefär som Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning var under krigsåren. Jag citerar från Santessons artikel:

Men vad skulle du göra om du var ett verkligt högpresterande undantag, även med internationella mått mätt? Svaret var givet för det undantag som jag pratade med. Lärarna på Chalmers och KTH kan tyvärr inte hoppas på att här äntligen få in en student som kan lösa sina differentialekvationer från första dagen. Nej, det som gäller är utlandsstudier vid den internationella forskningsfronten. Duktiga människor dras till varandra. Ajöss Sverige.

Jag håller med Santesson om att detta är en trolig utveckling och att svenska politiker tyvärr har misslyckats genom att primärt satsa på jämlikhet och nivellering och där skolan främst blivit en plats för social anpassning och inte för inlärning. Vill inte ett land prioritera sina begåvningar så kommer dessa att försvinna dit där gräset fortfarande är grönt. Det är en stor och onödig risk som landet tar här. I stället borde man följa det goda exemplet inom elitidrotten. Det är ju faktiskt bra för ett land att både få fram och behålla ledande matematiker och civilingenjörer och inte bara de främsta simmarna, fotbollsspelarna och skidåkarna.

Lennart Bengtsson är meteorolog och klimatforskare med lång internationell tjänstgöring, främst i Storbritannien och Tyskland. Vid sidan av ett aktivt vetenskapligt arbete har han ett allmänt och engagerat intresse i centrala samhällsfrågor.