Patrik Engellau

Jag blir rätt ofta kontaktad av läsekretsen. Många frågar vad de själva kan göra för att påverka situationen i Sverige (”Jag har ingen lust att ruttna bort utan att ens ha försökt få styr på landet”). Jag hade nyss ett möte med två personer och följande idé, som härmed går på remiss till läsarna, tog form. Idén bygger på den möjligtvis naiva tanken att demokratin kan förmås att fungera om dugliga och målmedvetna människor, som läsarna på den här sajten, engagerar sig i politiken.

Låtsas att vi har en lokal DGS-ordförande på flera orter i Sverige. Vi börjar med Stockholm som experimentverkstad. Henrik är ordförande.

Via den här sajten inbjuder Henrik till en subskriberad lunch centralt i Stockholm. De som vill delta förklarar varför de vill delta i ett mail till Henrik. Henrik väljer ut 20 – 25 personer.

På lunchen säger Henrik ungefär så här:

Nu ska vi gemensamt påverka politiken. Det ska vi göra genom att dela in oss i grupper. Varje grupp bestämmer vilket parti den vill ansluta sig till. Sedan går vi in och påverkar. Eftersom gruppen består av flera personer behöver deltagarna inte känna sig ensamma när det blir diskussion i partiet.

Sedan träffas grupperna på en sådan här lunch en gång i månaden och diskuterar respektive grupps erfarenheter av partiarbetet och lägger upp det fortsatta engagemanget i de olika partierna, till exempel vilka frågor de ska driva i respektive parti.

Jag tror att vi måste ha någon sorts gemensam ideologisk plattform. Jag har hittat en i en bok som visserligen har några år på nacken men som jag tycker funkar bra även idag. (Se efter texten.)

Läsare, skulle ett sådant projekt vara intressant? Skulle det ha en chans att lyckas? Skulle du ställa upp? Säg vad du tycker i kommentarsfältet.

Ideologisk plattform
Vårt samhälle befinner sig under stark förändring. Förändringar i samhället – globalisering, kunskapssamhälle, migration, flexibilitet, nätverksekonomi och så vidare – kräver politisk anpassning, men också ledarskap.

 

Positiv människosyn
Alla medborgare är kompetenta att själva råda över sina liv. Detta är en positiv människosyn och innebär att alla människor är kapabla att bestämma över och ta ansvar för sina liv. Politikens uppdrag är att möjliggöra detta, inte att erbjuda attraktiva alternativ till eget ansvar.

 

Fria medborgare
En primär uppgift inför framtiden är därför att ge makt och ansvar åt de enskilda medborgarna, att stärka deras värdighet som människor. Det gäller i alla situationer: familjeliv, kultur, företagande, arbetsliv. Just detta, den positiva människosynen, måste vara den gemensamma nämnaren för alla delar av det framtida samhället.

 

Förnyelse av demokratin
Det råder en klyfta mellan folk och elit i det svenska samhället. Det finns inte längre någon välfungerande mötesplats där medborgarna kan diskutera fram lösningar på gemensamma problem. Länge sköttes detta uppdrag av de politiska partierna. Men idag är dessa inte tillräckligt välförankrade i det svenska samhället för att kunna fullfölja detta uppdrag. Medborgarna bör få ett ökat inflytande både över politiken och över sina egna liv.

 

Personlig frihet
Endast den personliga friheten kan säkerställa att medborgarna utvecklas till aktiva och initiativrika människor. Det personliga ansvaret är frihetens andra sida. Demokrati förutsätter medborgare som inte bara vill utan också kan ta personligt ansvar.

Människor är olika, med olika förutsättningar fysiskt, psykiskt och intellektuellt, med skilda uppfattningar om det värdefulla i livet och med skilda mål för sin utveckling. Alla försök att stöpa människorna i enhetliga formar är därför dömda att misslyckas.

 

Jämlikhet
Det svenska samhället bör vara ett jämlikt samhälle. Där råder lika rättigheter och lika möjligheter för alla och envar.

Men jämlikhet är inte likformighet eller tvång för alla att utnyttja sina rättigheter på samma sätt. Jämlikhet innebär inte att alla måste bete sig lika, utan att alla ska få chansen att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Jämlikhet innebär inte detsamma som utjämning till varje pris.

Vi godtar skillnader mellan människor som grundas på olika arbetsinsatser, yrkesskicklighet, ansvar eller initiativkraft.

 

Välfärdssamhälle
Det bör vara en uppgift för det allmänna att ansvara för att ingen medborgare lider nöd, men inte att det allmänna har ansvar för enskilda medborgares inkomster.

Ett välfärdssamhälle ska inte innebära att folk hindras från att berika sig och ta sig fram i tillvaron. Det viktiga är att ingen gör detta på någon annans bekostnad eller genom att kränka någon annans rättigheter. Det viktiga är att alla får chansen att förkovra sig för att kunna stå på egna ben.

 

Entreprenörskap
En av politikens främsta uppgifter är att ta till vara den entreprenöranda som finns hos folket. För närvarande ses de många små och medelstora företagen enbart som framtida sysselsättningsskapare. Men entreprenörskapet åstadkommer inte bara sysselsättning, utan framför allt välstånd och välfärd. Företagandet representerar en omistlig dynamisk faktor för samhällets utveckling.