GÄSTSKRIBENT SIXTEN JOHANSSON: ETT ALEXANDERHUGG FÖR SVERIGES BÄSTA

logo­DGSHur ska Sverige kunna räddas från en systemkollaps? Kommer en framtida klok riksdagsmajoritet och regering att ställa allt till rätta? Eller en diktatorisk ledare? Antifeministisk pursvensk kvotering?

Efter att ha vältrat oss i hopplöshetens gyttja bör vi låta sinnet vila vid uppbyggligare visioner. Eftersom den civilisatoriska utvecklingen tagit en unik vändning finns ingen lärdom att hämta ur historien. Låt oss alltså gå till myterna!

Första tanken går till Herakles och hans kamp mot hydran, på vars halsar två huvuden växte ut för varje huvud som höggs av. Han lyckades ta vidundret av daga, men sättet ger ingen fingervisning åt dagens morske män. I kung Augias stall hade ofantliga mängder dynga hopat sig och Herakles rensade det genom att leda in två floder. Men inte ens om Sverige blir ett vanvårdat augiasstall kan vi önska oss en syndaflod.

Salomos visdom kanske? Han föreslog att det omstridda barnet skulle huggas i två delar. Och Alexander den store löste den gordiska knuten genom att hugga av den med sitt svärd. Må ett salomoniskt alexanderhugg utstaka den gyllene medelvägen till en bättre framtid för Sverige!

Vi kan helt enkelt dela riket mitt itu! Norra rikshalvan kan innefatta Norrland och nordligaste Svealand – folkviljan får dra gränsen. Det karga, tjuriga Nordland förklarar sig självständigt. Som flagga väljer de fantasilösa nordlänningarna den gamla blågula.

Till sin nya rikssymbol väljer den folk- och bildningsrika södra halvan med stolthet regnbågsflaggan smyckad av ett litet blågult hjärta med vita änglavingar. Det mäktigaste organet, Journalistförbundets kongress, antar som sig bör enhälligt rikets nya namn: Godland! (Andra namnförslag som Absurdistan, Fjantrike och Fjolland förbigås med tystnad).

Men stopp ett tag – inte kan en landsända bryta sig loss bara så där! Mot separatister ska militären sättas in! Ackurat, men just denna separation sker i samförstånd. För övrigt finns ju ingen militär att sätta in. Nej, de styrande i Stockholm kan andas ut av lättnad över att slippa försvara ett nästan folktomt Norrland. Äntligen kan anslagen om några år börja räcka för det ultimata tvådagarsförsvaret, ifall kärleksbombningar inte har avsedd verkan.

Godlands högsta höns får se sina drömmar uppfyllda: de slipper rusta upp järnvägar, landsvägar och allt borta i snö- och mygghelvetet. De slipper en hel drös lågpannade, lata, miljöförstörande lantisar, som kräver ditt och datt och gnölar jämt och sätter sig på tvären. Befriad från sin tyngsta befolkningsbörda kan Nordens fantasirikaste, humanaste nobless bryta sina bojor och förverkliga sina drömmar. Och även i det motsträviga EU blir välviljan stor, när man i styrande kretsar inser att mången kritisk belackare kan frestas att flytta till det hägrande nybyggarlandet. “Där får de skapa Bakåtsträvarnas Eget Paradis”, kluckar de sunt tänkande världsmedborgarna.

Det arma Nordland har bara skog och sten, vatten och vidder att bearbeta för sitt uppehälle. Ändå tänker dessa reaktionärer slå full broms på utvecklingens starkaste lokomotiv: De överlåter hela EU-medlemskapet till Godland! De träder ut ur Schengen. De inför extra minutiösa passkontroller vid infarterna från Godland. De ställer hårresande inhumana krav: alla ansökningar om uppehållstillstånd prövas noga oavsett etnicitet, ålder, kön, skäggväxt, åsikter, hud- och hårfärg! För att i sinom tid beviljas medborgarskap krävs goda färdigheter i det mossbelupna svenska språket, inlärning och acceptans av Nordlands lagar och normer – och till och med vilja och förmåga att försörja sig och sin familj!

När självständighetsdagen randas har flyttlassen redan länge gått i båda riktningarna och en ny folkvandringstid börjar. In- och utrikesfödda söker sig till det land som står hjärta, hjärna och plånbok närmast.

Nordlänningarna förenar minimal byråkrati med maximal effektivitet. Osvenskt studerar de hur andra nybyggarländer lockat till sig immigranter, som är inställda på att ta ansvar för sig och sin familj och bidra till samhället. Nordlands bakåtsträvare tror att det finns idérikt folk i världen som – utan bidrag! – formar sitt eget liv och drar nytta av ny teknik för utbildning, affärer och kommunikation.

Nordlands gränser är öppna för utvandring, men strikt kontrollerade för invandring. Man välkomnar de rättskaffens och strävsamma, men kräver lojalitet mot det som behövs för ett fungerande samhälle. Här värdesätts gemenskap, social tillit och kunskap. Här förs en levande debatt om det bästa folkstyret och om länder, religioner och kulturer. Alla får odla sin tillhörighet och identitet, men samhället kräver insyn och ger inga anslag till minoriteters tvångströjor och hjärntvätt. Förtryck och våld inom och mellan olika grupper tolereras inte. Om en gruppnorm strider mot samhällets normer måste samhällslojaliteten vinna. För den som vägrar acceptera öppnas gränsbommarna beredvilligt: “Tack och adjö!”

Nordlands näringsliv baseras på naturresurserna och på jobb i nya, slimmade företag och institutioner. Kunderna finns nära och fjärran. Största beställaren av tjänster inom skola, vård och äldreomsorg är Godland, vars egen kapacitet släpar efter befolkningstillväxten.

Världens blickar riktas mot detta unika samhällsexperiment, där det sparsamt kolorerade livet i ett genusförstockat, kravrasistiskt selekterande och ansvarsfixerat Nordland åskådligt kan ställas mot det generösa, spännande och rika livet i välviljans Framtidsmekka, känslomagins och fantasiflyktens högborg Godland, som i kraft av sin gränslösa humanitära godhet kan öppna famnen för världen och låta sitt ymnighetshorn flöda över av lättmjölk, bröd och bidrag till alla behövande från fjärran länder.

Sixten Johanssons passion är läggandet av livets pussel. Pensionerad utbildare, tolk och översättare. Tornedaling, halvfinne, halvsvensk.