Singoalla och feministerna

8-26-13_11971

Patrik Engellau

I sin text Leve zigenarna! (https://detgodasamhallet.com/2015/06/16/leve-zigenarna/#more-1181) skrev Nils Lundgren om Viktor Rydbergs roman Singoalla från 1857. Jag minns boken från gymnasiet och bestämde mig för att läsa om den.

Det är en kärleksberättelse från digerdödens 1300-tal. På en kvällsvandring upptäcker riddarsonen Erland Månesköld från Ekö slott i Småland en mörkögd, svarthårig skönhet, Singoalla. Erlands hundar Käck och Grip anfaller skönheten varpå hon drar fram en dolk och dödar Grip. Erland verkar inte ta illa vid sig. I stället blir han omedelbart förälskad i den trolska kvinnan. Även Singoalla blir kär. De ägnar sig åt älskog några dagar och sedan försvinner Singoalla lika plötsligt som hon kommit.

Erland trånar efter den försvunna flickan. Ett år senare kommer en grupp romer med vagnar och hästar och ber om tillstånd att husera på Måneskölds mark. (Det står inte romer, det står att de är från ”Egypti land”.) Bland dem finns Singoalla som visar sig vara hövdingens dotter. Kärleksmötena återupptas och passionen utvecklas till den grad att Singoalla inte bara friar, utan också själv viger de unga tu med hjälp av en magisk sten, tydligen en bland de resande etablerad sed.

Sedan tillstöter komplikationer. Singoalla är bortlovad till Assim. Där blir det bråk. Romerna rånar ett närbeläget kloster på alla dess värdesaker, tar Erland som gisslan och drar. Pappa Månesköld och hans män jagar dem och en kompromiss upprättas. Romerna får behålla rikedomarna mot att de släpper Erland.

Därmed skiljs det unga gifta paret. Båda gifter om sig på varsitt håll, Singoalla med Assim, som hon föraktar, och Erland med Helena. Men Erland och Singoalla kan inte glömma varandra. Kärleken fortsätter att brinna på kontaktlöst avstånd.

Efter tio år kommer en mystisk gosse, som sedermera ska visa sig vara Erlands och Singoallas son, och klappar på porten på Ekö slott. Gossen lovar att återlämna klostrets bortstulna kyrksilver. På natten för gossen Erland till den väntande Singoalla och de två faller återigen lidelsefullt i varandras armar.

Hur ska det gå sedan? Det är bäddat för dramatik. Både Helena och Assim finns i närheten. Jag tänker inte säga något. Läs själv på http://runeberg.org/singoall/.

Texten är intressant inte bara för att det är en spännande historia, utan också för att den tycks vara farligt nära att falla under feminismens bannstråle såsom varande Potentiellt Stötande Material eftersom den är skriven utifrån Den Manliga Blicken.

Se själv vad du tycker. Frågan tål att diskuteras. Å ena sidan är Singoalla beslutsam och kraftfull. Hon kastar kniv lika bra som Erland. Å andra sidan säger hon sig vilja bli hans slavinna (vilket han raskt avfärdar, inga mansgrisar på 1300-talet minsann). Och hon är klart attraktiv och förförisk, men verkar inte promiskuös. Hon vill till exempel knappt ta i sin man Assim som hon betraktar som sin slav. Men visst finns det ett stråk av underkastelse i hennes förhållande till Erland och man kan nog tänka sig att detta bidrar till hennes attraktionskraft i Erlands ögon.

Mycket att tänka på, det är helt klart.

En snarlik aspekt på frågan tas upp på sajten genus.se där det hävdas att Singoalla-boken artikulerar antiziganistiska föreställningar (http://www.genus.se/Aktuellt/nyheter/genusflodet/genusflodet-detalj//fordomar-om-romska-kvinnor-och-man-biter-sig-fast.cid1189098). Fördomarna anses ha bitit sig fast: ”Än har vi inte tagit död på stereotypen av romska kvinnor som förföriska och sexuellt tillgängliga. Och berättelsen om den mystiska Singoalla läses fortfarande helt okritiserat i svensk skola”.

”Förföriska och sexuellt tillgängliga” låter som en förskönande omskrivning av prostitution, vilket får mig att tänka på matematikprofessor Olle Häggström vid Chalmers som i ett vildsint angrepp på mig hävdade att romer inte kan arbeta eftersom deras enda möjligheter är tjuveri, tiggeri och just prostitution. Om jag hade varit lika frigjord och avspänd i mitt förhållande till normal hövlighet som professor Häggström är så skulle jag kanske ha anklagat honom för att kolportera antiromska fördomar eller till och med för rasism. Du tror inte han kan ha skrivit något så enfaldigt? Kolla själv på http://haggstrom.blogspot.se/2015/06/tva-texter-om-tiggeri.html?showComment=1434893378522.

4 reaktioner på ”Singoalla och feministerna

  1. Lennart Bengtsson skriver:

    Som säkert många känner till är Patrik Engellau inte den ende som drabbats av professor Häggströms fatwor. Denne är uppenbarligen en bland flera som som vill sätta lås på det öppna samhället. Man borde istället fråga sig varför man i ett samhälle som dagen svenska, med sina uppenbara sociala problem med kraftigt ökande brottslighet, vill motarbeta en öppen debatt där även uppfattningar som inte ryms inom landets infinitesimalt breda åsiktskorridor faktiskt är nödvändiga att beakta.

    Gillad av 1 person

  2. thomas pettersson skriver:

    God morgon, liten kommentar om en obildad regeringsbildare, kan kanske användas vid behov som underlag till en av era utmärkta artiklar….:

    ”Man sollte Ihm die Regierungsbildung nicht verweigern, irgend eine Bildung muss der Mensch schliesslich haben.”

    Med många tack för en mycket underhållande nyhets och artikel sajt.

    Med vänliga hälsningar, Thomas Pettersson

    >

    Gilla

  3. Yvonne Rosenthal skriver:

    Var 12 år då jag läste Singoalla . I min föreställningsvärld var Singoalla otroligt vacker och sannolikt den unga kvinnan med långt svart lockigt hår och en över axlarna nedhasad vit blus som fanns på den så vanligt förekommande tavlan – typ ” Hötorgskonst” .Singoalla var just då en liten knubbig flickas högsta önskan om att se ut just så. Oddsen var emot mig. Inser nu att jag då helt missade ”alla skriverier om sex” i Singoalla. Samma år på påsklovet hos morfar i Lund läste bästisen Eva och jag Henry Miller och Stenbockens Vändkrets väl dold i Sydsvenska Dagbladet respektive Arbetet .
    Alltså: Feminister , tjejstalinister och andra stalinister är ute och cyklar : Allt sker i betraktarens ögon. Tjejstalinisterna & Co kan ur Singoalla utläsa ” romskt förtryck” jag såg en förebild. Herr Engellau förstår att uppskatta 1800-tals erotik vilket gick min och mina nyfikna små tjejkompisars näsa förbi. Tänk om vi hade vetat…

    Gilla

  4. Anders skriver:

    Vore jag Du skulle jag skriva till styrelsen för Chalmers och fråga om man finner Häggströms språkbruk vara lämpligt för en företrädare för högskolan. Chalmers kan ju knappast försvara sig med att Häggström skriver som privatperson, för han har ju fått sin ställning i offentligheten just därför att han är professor. För övrigt finner jag Häggström vara något pueril och även ett bra exempel på att det är inte samma sak att vara begåvad som att vara klok.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.