En laddad handväska

Lena

Lena Adelsohn Liljeroth

Susanna Arwin är konstnären som orsakade het debatt både i Sverige och utomlands när Växjös kulturpolitiker tidigare i år rev upp den förra majoritetens beslut att placera en staty, med den rasande tanten som dänger en handväska i huvudet på marscherande nynazister, mitt på torget.

Politikerna ville inte ha ”en staty som glorifierar våld”. Ytterst märklig motivering tycker jag men har – liksom konstnären – respekt för att anhöriga till den riksbekanta kvinnan inte vill se henne som staty på torget.

Offentlig konst har en underbar förmåga att väcka känslor; det gäller såväl Susanna Arwins ”tantstaty” och hennes handväskor som den amerikanske konstnären Jim Dines nio meter höga Pinocchio-figur i centrala Borås. Pinocchio delade först stadens invånare i två röststarka grupper, för och emot. När den väl kom på plats har allt fler blivit positiva och stadens satsning (med starkt stöd av privata pengar) på offentlig konst, inklusive muralmålningar, har lockat många konstintresserade till Borås.

Så var det detta med handväskan, tant-attributet nr 1. En handväska är uppenbarligen laddad, som symbol och med föremål. I min mormors handväska fanns, förutom det självklara, pengar och nycklar, alltid violpastiller, plåster, aspirin, näsduk och puderdosa. Den var praktiskt, det doftade inte spänning, men viol om mormors handväska.

Handväskor kan vara laddade på olika vis; som symboler för status och smak (tänk Chanel), som symbol för trygghet (Muminmammans) eller som försvar mot busar och våldsmän (kvinnan i Växjö).

En gång i tiden hade jag tårgasspray i min handväska. När det blev offentligt kallades jag till rättegång för olaga vapeninnehav. Domen blev 30 dagsböter och – ironiskt nog – några tusenlappar till Brottsofferjouren.

Men det blev symbolik också i detta, eftersom rättegången ägde rum på Internationella Kvinnodagen, den 8 mars. Så någon i Rådhuset hade tänkt – eller inte tänkt – för det blev ett bra mediegenomslag. Precis som för Susanna Arwin när kulturpolitikerna i Växjö backade ur och inte ville ha den tidigare beställda tantstatyn på torget.

Handväskan är numer också symbol för lyxkonsumtion och köphets. I alla fall för skribenter som Göran Greider, som föraktfullt avfärdade Mona Sahlins röda väska från Louis Vuitton som ”något som pekar rakt på det största problem som västvärlden har, konsumismen”.

Kvinnors handväskor är för somliga tydligen mer laddade än mäns betydligt dyrare klockor eller portföljer. Tänk bara på det engelska uttrycket ”old bags”, ett hånfullt epitet för äldre kvinnor.

Sigmund Freud intresserade sig också för kvinnors handväskor men kopplade ihop deras fingrande på handväskan som förtryckt masturbation. Fyyyyy! Det lär t o m finnas vetenskapliga avhandlingar som liknar kvinnors handväskor vid livmödrar. Ett dolt och inneslutande rum…

Då är det kanske inte så konstigt att reaktionerna blir starka när stabila tanter utrustar sig och använder handväskan – som vapen. Livmödrarnas sammansvärjning!

När jag hos en gallerist första gången mötte Susanna Arwins sju kilo tunga handväska i brons drabbades jag av ett omedelbart begär. Denna ville jag absolut ha. Nu står konstverket på hedersplats i ett fönster hemma; som symbol för engagemang, humor, skönhet, galenskap, minnen bakåt och kraft framåt – och givetvis lockar den till samtal.

IMG_3043

Om Susanna Arwin:

Konstprojektet ”Den svenska tanten” föddes redan 1995 och har sedan dess inspirerat till många olika uttryck. Konsten har visats såväl i kyrkor som på mässor och konsthallar. Originalbilden av mjölkerskan Kristina Karlsson i Växjö köptes av Arbetets Museum i Norrköping och ingår nu permanent i deras samlingar för dokumentation av kvinnor under 1900-talet.

Vad står då Den Svenska Tanten för? Konstnären menar att Tanten symboliserar fundamental enkelhet och trygghet, något som vi alla behöver, speciellt i dag när könsrollerna så sakteliga är på väg att lösas upp. Hennes förhoppning är att kvinnor ska kunna behålla och integrera den trygghet som Tanten står för också i det nya samhället. En vidareutveckling av den gamla kvinnorollen. Symbolvärdet med handväskan som ett fredligt vapen och som uttryck för starkt civilkurage har blivit Susanna Arwins konstnärliga signatur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.