Patrik Engellau
Den som eventuellt vill veta vad jag menar med det välfärdsindustriella komplexet kan ta en koll på min blogg http://patrikengellau.com, där åtskilliga krönikor handlar om just detta.
§ 1. Statsministern öppnade sammanträdet och påminde ledamöterna om att dagens möte särskilt skulle handla om vilka offensiva åtgärder som kunde vidtas för att säkerställa en mer stabil klienttillströmning till det svenska välfärdssystemet.
§ 2. Ledamoten Schlingmann framhöll att man måste tänka utanför lådan samt att, när han gjort just detta i duschen föregående kväll, så hade han insett att det är dags följa de seriösa internationella spelarna, till exempel Coca-Cola. Som exempel anförde ledamoten att Försäkringskassan skulle kunna sponsra OS för att bli känd över hela världen. Vidare kunde man härma Heinz ketchup med dess ”57 varieties” fast i stället säga ”895 typer av bidrag” eller hur många det nu är. Bara för att alla skulle fatta att det fanns något för just dem.
§ 3. Generaldirektören i Socialstyrelsen höjde ett varningens finger för reklambudskap som enbart handlade om bidrag eftersom välfärdsindustrin hade så många fler strängar på sin lyra, till exempel kristerapi och barn-och ungdomspsykiatri samt, ej att förglömma, ett vanligt hederligt barnomhändertagande eller en faderskapsutredning.
§ 4. Ledamoten Schlingmann undrade om man kunde sälja barnomhändertaganden och faderskapsutredningar till Saudiarabien för att kompensera för eventuellt bortfallande intäkter av kulsprutor och splitterbomber.
§ 5. Landshövdingen i Jämtlands län anförde att han bara hade en sak att säga, nämligen att Migrationsverket fick låta bli att skicka nya busslaster med syrier till Grytan. Då fick dom hellre ta över Holiday Club i Åre, för det är en förlustaffär för kommunen.
§ 6. Finansminister Andersson anmodade styrelsen att stoppa och belägga eftersom det fanns en ekonomisk sida, för att inte säga det rakt ut, således en budgetrestriktion.
§ 7. Vice statsminister Romson anförde att det var stötande att höra sådana manliga argument från en finansminister som visserligen var socialdemokrat, men ju ändå kvinna, samt att det handlade om svaga människor, varför manliga argument inte hörde hemma i samtalet. I stället torde ett ekologiskt synsätt behöva anläggas på ekonomin. Om vi inte beblandade oss med fjärrproducerade pengar som dollars och euro, utan i stället bara med närproducerade kronor, fanns det ju ingen gräns för tillgången på sedlar eftersom sedelfabriken i Tumba ju kunde drivas i ytterligare ett skift och på så sätt ge jobb åt arbetslösa i flyktingförläggningen på orten varigenom två eller kanske ännu fler flugor kunde smällas på en gång. Så att säga.
§ 8. Landshövdingen i Jämtlands län frågade hur vice statsministern menade; själv hade han intrycket att vi i Sverige faktiskt använder svenska kronor. Vice statsministern genmälde att hon inte avsåg att svara på sådana frågor eftersom de bara var uttryck för manlig härskarteknik.
§ 9. Ledamoten Åkesson, tjänstledig partiledare, framhöll att internationaliseringen av välfärden kunde medföra avsevärda undanträngningseffekter till nackdel för redan etablerade, trogna inhemska kunder i välfärden, till exempel i form av snabbfiler i tandvården för burkaklädda eller att gå in i väggen-garantin för sådana som han själv skulle utsättas för besvärande nedskärningsinitiativ. När det gällde den internationella marknadsföringen såg ledamoten ingen fördel med OS-sponsring. Snarare borde Sverige köpa reklamutrymme på tv-kanaler i Mellanöstern och visa skräckfilmer om långa och plågsamma tvångsförflyttningar i buss till kalla, tomma skogar i Jämtland. För ledamoten fick det gärna finnas fler vargar i närheten som borde yla stereofoniskt i filmen.
§ 10. Vice statsminister Romson bad att det skulle tas till protokollet att hon endast i denna mycket begränsade och lokala vargfråga instämde med ledamoten Åkesson. Vidare att miljöpartiet i sina kontakter med muslimska organisationer fått uppfattningen att muslimer tycker om djur, inte minst vargar.
§ 11. Statsministern anförde att han själv inte i Koranen kontrollerat islams inställning i vargfrågan, men att han bekymrat sig över risken för sådana undanträngningseffekter som ledamoten Åkesson ventilerat. Efter noggranna ekonomiska analyser hade han dock kommit fram till att det bara var att höja skatten, inte minst för de rika, vilka ju som forskaren Picketty visat bara blir rikare och rikare. Hade ju skattetrycket under den nyliberala alliansregeringen sänkts med fyra procentenheter av BNP varför en återställare kanske väntade runt en närbelägen knut. Statsministern inskärpte att hans uppfattning var på riktigt och på allvar. Sedan gjorde han en ekonomisk beräkning och drog slutsatsen att det i reda pengar handlade om 150 miljarder kronor, ”en summa som får Migrationsverkets krav på 46 miljarder kronor för att hantera tillflödet av internationella klienter att se ut som en piss i Mississippi”.
§ 12. Vice statsminister Romson frågade om någon missat att hon redan sagt att vi har råd med flyktingar, ”så det så”, och att vi kan ta emot många fler vilket statsministern just bevisat
§ 13. Statsministern tackade för den givande diskussionen och anförde att han dragit slutsatsen att skatten måste höjas vilket enligt decemberöverenskommelsen var en budgetfråga som de nyliberala allianspartierna inte kunde motsätta sig. Därefter avslutade han sammanträdet.