Mohamed Omar

Sverigedemokraternas affischer fick inte sitta uppe länge på Östermalms tunnelbanestation i Stockholm. De flesta svenskar håller med SD i tiggerifrågan, men detta hindrade inte en liten grupp aktivister från att ställa till med upploppsliknande scener, vilket slutade med att affischerna revs ner och förstördes.

I stället för att i god demokratisk anda förklara varför SD och har fel och komma med egna motförslag som allmänheten skulle kunna ta ställning till valde de att gapa, skrika och förstöra. Sådant beteende hos vissa av SD:s motståndare är sannolikt en faktor att ta hänsyn till när man försöker förstå varför SD slår rekord efter rekord i opinionsmätningarna.

Och nu har detta beteende spridit sig till TV-studion. Vill man vara lite lustig skulle man kunna tala om en tunnelbaneupplopps-anda som har gjort ”intåg” i SVT:s program Debatt. Den 20 augusti skulle man debattera hedersförtryck i förorterna. Invandrarkvinnor i dessa områden, men även andra, har slagit larm om att synsätt från kulturer där kvinnor hålls nere ibland följer med människor från dessa kulturer när de invandrar till Sverige.

Det är helt enkelt inte alla invandrare från sådana kulturer som förändrar sin kvinnosyn i samma ögonblick som de beviljas asyl i vårt land. När flera sådana människor bosätter sig på ett och samma ställe kan det uppstå en miljö där kvinnor kan känna sig ofria. Dessa förväntas leva efter de normer som gäller i ursprungslandet snarare än efter de som gäller i det nya landet.

Denna viktiga fråga skulle alltså debatteras i SVT:s Debatt. Men samtalet havererade när en av deltagarna, journalisten Behrang Kianzad, började gapa och skälla. Han vägrade att tala om frågan om hedersförtryck och uppfann istället en egen definition av termen när han påstod: ”Hedersförtryck förekommer i hela svenska samhället. Jag kan det här.”

Debatten började alltmer likna upploppsscenerna i Östermalms tunnelbanestation. Nu utbröt förvisso inget tumult, men likheten handlar här om den anda som Kianzad personifierade: tunnelbaneupplopps-andan, som är väldigt annorlunda än den demokratiska anda som borde besjäla en samhällsdebatt.

Det är en anda som går ut på att skrika istället för att argumentera och att förstöra och tysta meningsmotståndare istället för att komma med motförslag. Det är en destruktiv anda och dess spridning i både tunnelbanestationer och TV-studios borde föranleda oro hos demokratiskt sinnade medborgare. En förutsättning för det goda samhället är ju det goda samtalet.