
Den 10 november är det Mårtensafton, eller Mårtensgås som det brukar kallas. Då ska det festas på svartsoppa (soppa på gåsblod, gåskrås och katrinplommon), gås och äppelkaka, och även om seden idag mest förknippas med Skåne så har den historiskt varit känd i hela Sverige ända sedan 1500-talet. Till en början var det främst de högre stånden som festade med gåsmiddag och först under den sena 1800-talet spreds gåsen som festmat över hela landet, i takt med det ökande välståndet.
Mårtensafton har fått sitt namn efter det katolska helgonet Martin av Tours, eller Mårten som det blev i försvenskad version. Han föddes i Ungern omkring år 316 och tjänstgjorde i unga år som soldat i den romerska armén. Han posterades i Gallien, det nuvarande Frankrike, där han så småningom valde bort vapnen för ett fromt liv i den kristna tron och blev ordensbroder, munk.

De svenska fäbodarna uppstod i områden där utmarkerna var stora och kunde nyttjas som betesmarker. På sommarhalvåret sköttes de av ensamarbetande kvinnor som tog hand om djuren och gjorde ost och smör. Dessa kvinnor utvecklade också en stor kunskap om alla de nytto- och medicinalväxter som fanns i naturen. Den svenska vallkullan, eller fäbodjäntan, är en fantastisk förebild för styrka och självständighet.




