
I Sverige behövs det inte mycket för att man i vissa kretsar ska bli hyllad som hjälte. Det är bara att yttra någon random självklarhet, som:
Opinionstexter skrivna av Det Goda Samhällets skribenter och gästskribenter.

Det demokratiska tillståndet i ett land brukar bedömas efter hur många som går till valurnorna i fria val. Men det är också intressant att veta hur många som är medlemmar i ett parti.
Jag vill inte på något sätt misskreditera vanliga väljare, men mitt personliga intryck är att partimedlemmar är mer medvetna om vad de röstar på. Påfallande ofta har de skummat igenom partiprogrammet och förväntas stå för sina åsikter, även när det känns obekvämt.

Det är troligen sant att inga nationalekonomer förstår nationalekonomi för om det fanns någon sanning skulle de inte ständigt bråka med varandra vilket de gjort genom århundradena. Det är ingen futtig observation ty det bevisar att nationalekonomin inte är en vetenskap eftersom när det handlar om vetenskap brukar experterna ha ungefär samma åsikter även om de kan ha fel. Till exempel var det en allmän uppfattning bland astronomer för ett halvt årtusende sedan att solen snurrade kring jorden medan det nu är en allmän uppfattning bland astronomer att motsatsen gäller. Med mitt sätt att se är astronomi därför närmare något vetenskapligt än vad nationalekonomi är.

Åtta års fängelse för polismord och mordförsök. Det blev påföljden när tingsrätten sagt sitt i fallet med polismordet i Biskopsgården. Det innebär att mördaren kan vara ute igen om bara fem, sex år.
Diskussionerna på sociala medier ger vid handen att en överväldigande majoritet av landets befolkning tycker att det är fullkomligt löjeväckande att det inte ska kosta mer att mörda en polis, men Expressen tycks vara av motsatt åsikt. När domen fallit ägnade de mycket tid till att ta reda på hur tingsrätten tänkte när de övergav tanken på några få års sluten ungdomsvård och dömde den lille pojken till fängelse.

1966 utgavs en förbisedd milstolpe i den könskamp som militanta feminister lyckades vinna på bekostnad av de mer reformvänliga delarna av kvinnorörelsen. Med boken Det förkrympta kvinnoidealet av journalisten och debattören Barbro Backberger blåstes en fanfar för grundandet av den feministiska och socialistiska aktiviströrelsen Grupp 8 ett par år senare, något som i grunden skulle prägla feminismens utveckling i Sverige.

I The Wall Street Journal läser jag en artikel där en kinesisk men USA-vänlig mamma jämför sonens erfarenheter av skolgång i Kina respektive USA. Berättelsen är precis den du tror och därför ska jag återge den för att samla glödande kol på ditt huvud ty den amerikanska sjukdomen är likadan som den svenska. Den stora skillnaden är att USA är ett systemviktigt land för mänsklighetens framtid medan Sverige bara är en inbilsk och självbelåten mopsliknande nation som kan gå under utan långsiktigt besvärande effekter för andra samhällen.

Enligt idén om ”metanarrativet” finns det en stor berättelse som bestämmer som påverkar de mindre berättelserna om enskilda händelser.
Natur och kulturs psykologilexikon förklarar att:

I min ekokammare som jag inbillar mig omfattar mer än halva befolkningen, i varje fall hälften av männen, så råder ett antal gemensamma föreställningar om svenska strul, det vill säga sådant som politiker kallar ”utmaningar”. Alla i min krets verkar identifiera samma typer av strul, till exempel invandringen, skolan, brottsligheten, sjukvårdsköer, polisens kraftlöshet och så vidare. En annan samfälld uppfattning är misstron mot politiker och politiska partier. Ytterligare en närliggande åsikt som förenar oss är att vi inte tror att någon tänkbar partikombination skulle kunna förväntas reda ut det samlade strulet.

Det är ganska självklart att konst av alla slag reflekterar den tid och det samhälle i vilken den skapas.
Och det är kanske sannare för dator- och TV-spel än för någon annan konstform i vår tid. Detta eftersom interaktiv, digital underhållning är nära knuten till modern teknologi och dess utveckling. Och med modern datateknologi kommer också moderna medier och kommunikationsformer.

Flera bevis har framkommit om att massmördaren som attackerade en julparad i USA var en svart makt-anhängare som hatade vita.
I söndags (21/11 2021) körde Darrell E. Brooks in sin stora stadsjeep i en julparad i Waukesha, Wisconsin. Han dödade fem personer och skadade 48. Paraden bestod av mestadels vita människor, varav många var unga flickor.

IKEA har slutat att sända ut sin årliga katalog och det är inte utan att jag saknar den. Den har ju alltid varit en årstidsmarkör, som frosten eller den första snön.
Lustigt nog fick jag de senaste åren alltid ett exemplar från upplagan som var avsedd för den nigerianska marknaden, vilket gjorde den extra intressant.

Just när man tror att det inte kan bli värre så visar det sig att det inte finns några gränser för hur undfallande och avtrubbade svenskar kan bli. Nu har nämligen förskolor börjat träna inför akuta våldssituationer, såsom gängskjutningar. Men det stannar inte där. Både förskolepersonal och föräldrar tycker att det är positivt.

I tidningen Se (#30 1957) kunde man för 64 år sedan läsa en redaktionell text under rubriken Var barmhärtig mot ”Kysslektorn”! Vad handlade det om? Jo, om kvällspressens rapportering under sommartorkan, där ett slags mildare drev riktade sig mot en lektor i Linköping som ”envisats med att försöka kyssa sina kvinnliga elever”. I ett fall hade han ”enligt obestyrkta uppgifter” också tafsat på en av flickorna, men till slut så förtvivlad givit upp sin förförelseakt, att han måste bli tröstad av objektet för sin åtrå.

Enligt Folkhälsomyndigheten ökar den psykiska ohälsan bland unga:
”Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär.”

Från Ekot igår på morgonen (22/11 2021) om händelsen i Wisconsin.
I det märkliga inslaget talas det om att ”en bil har kört in i en folkmassa” samt om ”den framrusande bilen”. Man kan se på video hur ”en röd SUV i mycket hög hastighet plöjer nedför paradgatan” samt hur ”bilen kör in i en orkester”. En polis har avfyrat sitt vapen i ett försök att ”stoppa fordonet”.

Marinhistorikern Northcote Parkinson (bilden; 1909 – 1993) blev världsberömd sedan han troligen år 1955 – uppgifterna varierar – presenterade sin första lag om byråkratin i en artikel i The Economist. Lagen var självklar och därför enkel att begripa, förenlig med de flesta människors spontana uppfattning om byråkratier och dessutom roligt beskriven. Lagen var ödesbestämd att bli en succé.

Niklas Orrenius, reporter på Dagens Nyheter, skrev så här på Twitter (20/11 2021):
Idén att vi som kommer från familjer som levt länge i Sverige har mer rätt till vårt land än medborgare som invandrat eller kommer från familjer som invandrat är farlig. Låt den inte sprida sig.

På sätt och vis har Miljöpartiet genomgått samma evolution som Socialdemokraterna, fast på 20 år istället för 100. Socialdemokratiska Arbetarpartiet byggdes runt en solid bas av kärnväljare från arbetarklassen, och drev en politik som såg ut att främja arbetarklassens intressen. När man från slutet av 1900-talet bytte fokus och började gynna en växande grupp välfärdskonsumenter (som försörjs av just arbetarklassen) förlorade man också något av sin själ, tillsammans med hälften av sina väljare.

En av de avgörande frågorna i USA:s överkänsliga inrikespolitiska klimat är Critical Race Theory. Dess kanske främste och mest vokala företrädare är professor Eric Dyson (bilden) . Han har skrivit flera böcker och är en ofta återkommande gäst i framför allt ”progressiva” TV-shower som Bill Maher Real Time och The View med Joy Reed och Whoopi Goldberg.

Leif ”Vad fan får jag för pengarna?” Östling har startat Kommissionen för skattenytta som ska vara ”en oberoende granskning av effektiviteten i hanteringen av våra gemensamma skatteresurser”. Det är bara att applådera. Om fler hade samma medborgerliga instinkter som Östling så skulle hoppet om Sveriges framtid kunna återskapas.
Enligt min för varje år alltmer luttrade erfarenhet är problemet lurigare än man tror. Till exempel skriver Östling så här:

I år var det dags för en ny Marvelhjälte att göra entré på vita duken. I filmen Shang Chi and the Legend of the Ten Rings (2021) möter vi den Bruce Lee-liknande kung fu-mästaren Shang Chi.

Jag börjar känna mig mer och mer främmande i mitt eget land. Och det beror inte bara på att vi låtit kulturelement i form av hedersförtryck, tvingande klädsel för små flickor och annat osvenskt sippra in utan också på att svensken av idag är så förbannat polariserad och omedgörlig. Vart tog toleransen och öppenheten vägen? När blev svensken så aggressiv och hatisk?

När jag arbetade inom det bi- och multilaterala utvecklingsbiståndet gjorde jag ett antal i mitt tycke grundläggande observationer. En var att denna utrikes social- och utvecklingshjälp på det hela taget inte fungerade. En annan var att inte bara jag, utan också övriga välutbildade och kloka människor inom utvecklingsbataljoner som Sida och UNDP, noterat detta faktum och därför hade en tendens att gripas av missmod. Vem vill ägna sitt yrkesliv åt något som inte fungerar? Det visade sig emellertid att det med jämna mellanrum på kanske tre eller fyra år uppstod nya teorier om hur utvecklingen skulle främjas och när sådana teorier slog igenom kunde personalen återfå hoppet och andas ut ty verksamheten skulle förnyas och äntligen börja ge de eftersträvade resultaten.

Om du fick tag på ett piller som gjorde dig superintelligent, hur skulle du leva och agera? Detta scenario utforskas i filmen Limitless.
En av mina favoritfilmer är Limitless från 2011 med Bradley Cooper i huvudrollen som den misslyckade författaren Eddie Mora. I filmens början har Eddie nått den absoluta botten, hans flickvän har lämnat honom för att han är pank och saknar ambitioner. Han lever på ett förskott för en bok som han inte lyckats skriva ett enda ord till, och han är på väg att vräkas från sin stökiga och smutsiga lilla etta som han huserar i med sällskap av alkohol och kaffe.

Gangsterrappare gillar ”guzzar”, blattesvenska för tjejer. I stort sett varenda låttext innehåller skryt om hur många guzzar de har. Tillgång till sex framställs som den ultimata lönen för en framgångsrik gangster. Genom att gå med i gäng, begå våldsbrott och tjäna pengar genom att sälja knark, höjer ortengrabbarna sin status och blir attraktivare för unga kvinnor.

Just så här års, mellan höst och vinter, innan advent och medan november är som gråast – då trivs jag som allra bäst. Jag vet inte varför, men det har jag alltid gjort. Jag tror det beror på att november är en så anspråkslös månad med så få måsten och så få krav. Det enda man egentligen behöver göra är att sköta sitt jobb och sen mysa i soffan med en bok eller en TV-serie och en drös tända ljus. Så går dagarna, en efter en, blir till veckor som mynnar ut i den betydligt mer krävande adventstiden.