I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 14/4) pratar Mohamed Omar (Eddie) med hedningen Emil Brandin. Firar hedningar påsk? Kan man betrakta påsken som en vår- och fruktbarhetsfest? Kan Jesus död och uppståndelse ses som en metafor för hur naturen återuppstår efter vintern? Emil Brandin berättar också en nordisk saga ur Eddan som kan användas som alternativ – eller komplement – till evangeliernas berättelser. När fruktbarhetsguden Frej var sjuk av kärlek till jättinnan Gerd så slutade grönskan att gro, men när han fick henne och firade bröllop så slog blommorna ut igen.
Författare: Redaktionen

Igår brann Notre Dame i Paris. Det var fruktansvärt att se. Det var fruktansvärt att se bland annat för att katedralen är en gåva från en annan tid. Byggnationen påbörjades 1165 och grundstrukturen stod färdig 1245. Det var 774 år sedan. 774 år sedan! Människorna som byggde kyrkan är sedan länge borta, men deras skapelse står kvar. De skänkte oss det vackraste de kunde åstadkomma. De skänkte oss sin skaparkraft, sin genialitet, sin tro. Nu brann stora delar av kyrkan ned, inte allt, inte tornen, inte strukturen, tack gode Gud för det. Men att se Notre Dame brinna blev en påminnelse om att allt kan förstöras, att allt vi älskar måste vårdas och bevaras, att vi inte får kasta bort vad andra människor har gjort för oss, att vi aldrig får ta vår existens och vår kulturella rikedom för självklar och att vi är fullständigt galna om vi tror att historia, kultur och identitet inte spelar någon roll i våra liv.
Propagandamaskinen för IS-terroristernas återvändande har gått på högvarv ända sedan i februari. Först var det IS-kvinnor som fick gråta ut i svenska medier, sen var det herrarna som fick chansen att deklarera att de kört ambulans och donerat blod i all fridsamhet och den senaste tiden är det barnen som står i fokus. Kalla mig gärna misstänksam, men jag kan faktiskt inte tro något annat än att det här är ett sätt för massmedierna att jobba gemensamt med politikerna för att underlätta återinträdet för terroristerna.
Shamima Begum, den kvinnliga IS-terrorist som av svenska medier kallas för ”IS-tonåringen”, var en hårdför moralpolis och torped i kalifatet, rapporterar brittiska The Telegraph. Begum, som ofta sågs tungt beväpnad, hjälpte också till att rekrytera andra unga kvinnor till IS.

Yttrandefrihet är något mycket fint som vi alla värnar om. Frågan är vad eller vem som kan tänkas stå i vägen för yttrandefriheten.
Utgångspunkten för allt vårt tänkande om yttrandefriheten är att den som hotar att begränsa den är staten. Det framgår av den ursprungliga förklaringen om människans och medborgarens rättigheter från den franska revolutionen år 1789. Av den tredje artikeln framgår att alla rättigheter och alla skyldigheter grundas i Nationen, alltså staten.

När jag skriver detta på kvällen den 15 april brinner Notre Dame i Paris. Jag tror vi är många som tolkar bilden av den brinnande katedralen som en symbol. Det är mer än en byggnad som går under. Den här bilden uttrycker vår känsla av att leva i en civilisations sista dagar.
I maj 2017 kom Douglas Murrays bok The Strange Death of Europe: Immigration, Identity, Islam (Europas märkliga undergång) som beskriver Europas snabba förvandling till något annat.

Fördomar har vi allihop annars skulle vi inte kunna ta oss fram i tillvaron. Det går inte att veta allt och ändå måste man fatta beslut. Fördomar fungerar som ett slags lokalsinne som ger en intuitiv instruktion om åt vilket håll du ska gå för att hamna vid ditt mål. Fast varken lokalsinnet eller fördomarna är särskilt tillförlitliga. Fördomar kan urarta till eller uppstå ur önsketänkande. Hur ska man då kunna lita på sin egen tolkning av vad som sker i samhället? Är det kanske inte mina ideologiska fiender utan jag själv som är faktaresistent?

Att ett företrädesvis manlig sätt att förhålla sig till verkligheten kan drivas för långt och bli ren galenskap finns det gott om historiska bevis för. Men är det inte dags att också börja tala om kvinnlig galenskap? Är det inte uppenbart att vår tids besatthet av kontroll och meta-verksamhet i arbetslivet hänger ihop med kvinnornas inträde i detsamma? Måste verkligen alla göra likadant? Blir det inte bra ändå?
När jag skrev in mig som doktorand i Uppsala 1992 var universitetet fortfarande en värld för män. 23 år senare, 2015, när jag som docent sa upp mig från min tjänst som lektor vid Göteborgs universitet och hoppade av min akademiska karriär hade universitetet blivit något helt annat. Nu var det kvinnliga värden som gällde. Somligt hade förändrats till det bättre, men en del också till det sämre.
För en tid sedan skrev jag här på Det Goda Samhället om mina onda aningar inför IS-terroristernas återkomst. Tanken på flera hundra terrorister att sätta tänderna – eller snarare projektidéerna – i är alldeles för frestande för svenska politiker, myndigheter och massmedier för att de ska behandlas som de förbrytare de är. Tänk bara vilken våg av skattefinansierade verksamheter som kan bli verklighet just på grund av dessa terrorister! I ett sådant läge går den svenska välfärdsapparaten naturligtvis på högvarv.
I Laguna Beach, Kalifornien, har politikerna beslutat att pryda polisbilarna med amerikanska flaggan. Flaggan har delat invånarna i två läger, rapporterar LA Times, där det ena hyllar flaggan som patriotisk och det andra sågar den som aggressiv. Nu har kommunstyrelsen beslutat att se över beslutet.

Det hände en gång på 80-talet, när jag var på väg ut från Göteborgs domkyrka, att någon stack en lapp i min hand. Jag fick en skymt av en man i ovårdat rött skägg som hastigt avlägsnade sig. På lappen stod det ”Rex King” och ett telefonnummer.
Alla som är bekanta med serietidningen Fantomen vet att Rex King är Fantomens fosterson, så naturligtvis ringde jag upp.
En fredagskväll kan vara så mycket. Det kan vara en mysig kväll tillsammans med familjen, eller en utekväll på krogen i glada vänners lag. Det kan också bli en kväll i mörker med en god bok i skenet av levande ljus. Sådan blev min senaste fredag,
Jag var mitt uppe i ett avsnitt av favoritserien på HBO när det plötsligt hördes en öronbedövande smäll så att det slog lock för öronen. Ögonblicket därefter blev det svart i hela lägenheten och, såg jag snabbt, i hela kvarteret.

I sin huvudledare den 13 april gav Svenska Dagbladet detgodasamhallet.com en rättmätig knäpp på näsan för att krönikören Lars Hässler hade läst fel i regeringsformen och trott att det finns utrymme för retroaktiv lagstiftning, till exempel mot medverkan i en terroristorganisation som Islamiska Staten, om det råder ”krigsfara” (vilket man med lite ansträngning skulle kunna hävda att det gjorde om några hundra återvändare gick fria på gatorna i Sverige). Retroaktiv lagstiftning vid krigsfara är dock, enligt regeringsformen 2 kap. 10 §, vilket Svenska Dagbladet så riktigt påpekade, endast tänkbar i fråga om skattelagstiftning. Det låter krystat, men så är det.

När en förändring anses besvärlig eller till och med smärtsam säger man: ”Riv av plåstret!”. Med det menas att obehaget är övergående – därefter kan man dra fördel av att ha genomfört den nödvändiga förändringen. Uttrycket används ofta i diskussioner om M:s förhållande till SD. Alltså: det är lika bra att bryta den skyddsvall som byggts upp kring SD. Börja tala med dem, använd deras mandat för att främja M:s politik! Denna förändring skulle vara plåsteravrivningen.

Idag är det den 14 april och palmsöndag och alltså ännu ett tillfälle för mig, ateisten och ex-muslimen, att skriva om våra högtider och vårt kristna kulturarv. Palmsöndagen är den första dagen i stilla veckan, som varar fram till påskafton den 20 april.
Dagen heter palmsöndagen eftersom man firar då Jesus gjorde sitt intåg i Jerusalem ridande på en åsna. Han hyllades av folket som strödde palmkvistar på hans väg. Så här beskrivs scenen i Markus evangelium:
Så här skrev jag just till redaktör Olof Ehrenkrona på Svenska Dagbladet med anledning hans ledare idag den […]
Under flera år var hon en stark röst i den svenska religionsdebatten. Hon har varit engagerad i Förbundet Humanisterna såväl som i Medborgerlig Samling. Idag bor hon i Portugal, långt från det Sverige som hon inte längre känner igen. Möt Camilla Grepe.
Camilla Grepe gjorde sig känd för den breda allmänheten i början av 2000-talet genom sina skarpa inlägg i religionsdebatten, inte minst i debatten om skolavslutningar i kyrkan.

På valnatten den 9 september 2018 stod Stefan Löfven inför det sannolikt mest avgörande beslutet i sin politiska karriär. Han kunde, likt Fredrik Reinfeldt, ha förklarat sin och regeringens avgång. Han kunde därmed ha överlåtit åt Riksdagen att förutsättningslöst söka en ny regeringsbildare, samt åt det socialdemokratiska partiet att söka en ny kurs och en ny identitet. Efter att partiet hade lidit det största valnederlaget sedan rösträtten infördes kunde detta tett sig som ett naturligt val.

Jag skrev nyligen ett inlägg här på Det Goda Samhället om svenska mäns våld mot kvinnor.
Texten väckte en viss förundran. Har Sörman blivit vänster-pk-ist? Varför talar han om ”svenska mäns våld mot kvinnor” när även kvinnor slår sina män (dessutom finns den psykiska misshandeln) och när problemet med mäns våld i nära relationer antagligen är större inom etniska grupper där kvinnan har lägre status än i den svenska? Har Det Goda Samhället sällat sig till flocken och börjat jaga vita heteromän?
Den moderate politikern Hanif Bali skriver på sin Facebooksida att ett av de hot som riktats mot honom nu gått till åtal. Både Dagens Nyheter, Aftonbladet, TT och övriga mainstreammedier har gett intrycket att hotet kommit från ett främlingsfientligt håll då de endast publicerade förolämpningen ”arabjävel”.

EU flaggar nu för att det här med sommartid – gör som med trädgårdsgrillen: flytta fram på våren och tillbaka på hösten – kanske ska upphöra. Därför har jag motvilligt beslutat att genomföra ett projekt som jag skjutit upp under flera decennier, nämligen att försöka förstå vad sommartid handlar om.
Jag har aldrig begripit varför Sverige och en del andra länder överhuvudtaget besvärat sig med två olika tidsinställningar per år, men jag har lydigt flyttat klockorna – det blir ett antal om man räknar alla klockor som får plats i ett hem varav en del sitter högt så det blir bök med stolar och stegar – framåt och tillbaka de dagar då morgontidningen har aviserat rutinförändringen.

I år släpps det fler superhjältefilmer än det gjort något annat år i historien. Förra året, 2018, kom sex superhjältefilmer, 2019 blir det nästan det dubbla, elva filmer. Vilken roll fyller dessa figurer i våra liv? Enligt en bok som kom 2007 så är superhjältarna våra nya gudar i trikåer. Boken heter Our Gods Wear Spandex: The Secret History of Comic Book Heroes och är skriven av Christopher Knowles.
Boken är okej som ett stycke serietidningshistoria, men lever inte upp till sina anspråk. Boken utger sig i undertiteln för att avslöja någon slags hemlig historia.
Britternas utträde ur EU har nu förlängts till den 31 oktober. Samtidigt som EU-ordföranden Donald Tusk uppmanade Storbritannien […]

Donald Trump satsar på att bli återvald 2020. Hans kampanjfilm kom ut i tisdags. Men Twitter raderade den på en gång. Varför? För att den innehåller upphovsrättsskyddad musik från Batman-filmen The Dark Knight Rises. Men filmen finns ändå att se här och var på Internet.
”Först ignorerar de dig, sedan skrattar de åt dig, sedan kallar de dig rasist. Donald J. Trump, du visade att de hade fel”, lyder budskapet i filmen. Man tänker på hur Obama och andra liberala etablissemangspolitiker gjorde narr av Trump.

Saker och ting har ofta bäst före-datum. Det betyder att de vid någon tidpunkt slutar att fungera enligt plan. De kanske ruttnar eller möglar och så småningom förvandlas till mull. Mediciner tappar sin verkan, vinet förvandlas till odrickbar vinäger.
Vi vet med säkerhet att fascistiska rötter är väldigt giftiga. Man kan till exempel mala fascistiska rötter till fascistiska sågspån för att i smyg lägga ut på gatorna. Då kommer det att rycka i högerarmarna på alla som går förbi. Om det står någon där med en grön fana med runor och säljer medlemskap i Nordiska Motståndsrörelsen så kommer nästan alla att betala.
Det står nu klart att det blir skattehöjningar och besparingar på minst fyra miljarder kronor när den rödgröna regeringen och deras stödhjul Liberalerna och Centern presenterar vårbudgeten. Och de utgiftsökningar som redan tidigare aviserats ska – naturligtvis – finansieras av bland annat 310 miljoner i besparingar i äldreomsorgen.
Den humanitära stormakten Sverige, som enligt finansministern gick som en Tesla för ett drygt halvår sedan, har tydligen saktat ner väsentligt och nu är det så kallade reformutrymmet nu näst intill obefintligt. På denna korta tid har vi rentav gått till det ”tuffaste läget på 100 år” enligt samma finansminister.
2018 och 2019 har varit tragiska år i London, och inte enbart på grund av de politiska turerna runt Brexit. 135 mord registrerades under 2018, där de mest rapporterade ingick i den knivmordsepidemi som har fortsatt med över tjugo nya attacker under 2019, den senaste rapporterad den nionde april.
Nyligen uttalade sig den svenska kriminologen Jerzy Sarnecki om knivmorden i London, som Bitte Assarmo diskuterade här i DGS. Sarneckis inlägg tycks gå ut på att våldet minskat rent allmänt i västvärlden och det bara är för att vi inte vana vid våld som vi reagerar starkt när vi hör om blodiga händelser.
Den amerikanska gränspolisen rapporterar att antalet omhändertaganden av migrantfamiljer som korsat gränsen från Mexiko illegalt har skenat med 374 procent under första kvartalet av 2019 jämfört med de första sex månaderna förra året. Det har resulterat i en svår humanitär kris och gränspolisen säger att man nu är på bristningsgränsen, skriver Breitbart.

I tidskriften Kvartal den 8 april skriver domaren Krister Thelin ett ur juridisk vinkel i och för sig korrekt inlägg om hur återvändande IS-terrorister bör behandlas. Han tar upp huruvida de skall dömas i Internationella domstolen, Krigsförbrytartribunalen eller efter någon av EU:s nationella lagar, helst, enligt Thelin, i Belgien enligt belgisk rätt. Han nämner även att retroaktiv lagstiftning inte är möjlig och att svenskt medborgarskap inte kan återkallas enligt svensk grundlag.

Vissa begrepp i den politiska debatten har inte behövt förklaras eller motiveras. Deras egenvärde har framställts som självklart. Det har räckt att hänvisa till ”öppenhet” eller ”mångfald” som det i äldre tider räckte att hänvisa till Guds ordning eller nationens intresse. Den social-liberala hegemonin måste nu utmanas om det självklara och moraliskt obestridliga.
Det pågår en ideologisk kamp i Sverige och i Västvärlden i stort. En lång period av liberal hegemoni över tänkandet verkar gå mot sitt slut. Åtminstone har ett ifrågasättande kommit igång av de liberala, eller progressiva tankarnas tidigare så självklara företräde.