Ett innovativt kommunalt fastighetsbolag med ett stort bestånd av hyreslägenheter i utanförskapsområden har prisbelönts för ett lyckat initiativ i syfte att komma till rätta med för fastighetsbolaget besvärande bus, förstörelse, stök och bränder i husen med omnejd. Fastighetsbolaget hade helt enkelt anställt några hundra av busets mammor som ordningsvakter. Vips började tonårskillarna sköta sig. Man skojar inte med morsan.

Ekonomiskt sett har projektet varit en stor framgång. Lönen till ordningsmammorna är försumbar i jämförelse med vad stöket hade kostat. Jag träffade en liberal som är van att bedöma företeelser efter hur de påverkar resultaträkningen. Han tyckte att initiativet var briljant. Uppenbarligen hade prisjuryn vid den fastighetskonferens som delade ut belöningen tänkt likadant.

I egenskap av konservativ är jag också mycket svag för resultaträkningarnas domar. De brukar peka rätt. Men ibland blir det käpprätt fel och då måste man kunna överklaga resultaträkningarnas bedömningar till det sunda förnuftets högre instans.

Liberaler saknar ibland omdömet att göra sådana överprövningar. Ett flagrant exempel var när några borgerliga regeringar sålde elnäten till privata bolag. Privatägt är bättre än offentligägt, sa de trosvissa borgerliga liberalerna. Men elnät är naturliga monopol. Naturliga monopol ska inte ägas av vinstmaximerande privata bolag, säger det sunda förnuftet, eftersom den hjälplöse kunden kan skörtas upp hur som helst av det giriga bolaget.

Jag menar att det ligger till på motsvarande sätt med det innovativa kommunala fastighetsbolaget. Det tjänade säkert på att betala ordningsmammorna, men hua vilka signaler detta måste skicka till nysvenskarna.

Uppenbarligen hade mammorna förmågan att få stopp på skadegörelsen. Men de hade tidigare valt att inte utnyttja denna kapacitet. Bara där ligger ett memento. Den som ansluter sig till ett samhälle åtar sig ett antal medborgerliga skyldigheter, till exempel att uppfostra och hålla ordning på sina barn. Denna skyldighet hade mammorna tydligen inte anammat. Men de kunde tänka sig att göra det mot betalning. Att det offentliga ska behöva muta folk att utöva sina medborgerliga skyldigheter är djupt främmande för en normal nettoskattebetalande medelklassare som anser det självklart att han själv ska hålla ordning på sina ungar tills dessa lärt sig folkvett.

Vad lär detta mammorna och det invandrade kollektivet som står och tittar på? Jo, för det första att om man låter bli att ta sitt ansvar som medborgare så kommer den svenska staten, när det gäller det invandrade kollektivet, att betala för att ansvar ska tas. För det andra lär sig detta kollektiv att det själv har mer makt än det samlade svenska organisationssystemet, i detta fall den officiella svenska våldsapparaten, det vill säga polisen, och polisens mjuka syster, det välfärdsindustriella komplexet.

Och vad lär sig tonårsbuset? Att man inte behöver bry sig om de samlade svenska auktoriteterna eftersom dessa uppenbarligen måste anlita muslimska mammor för att få lugn på gatorna. Varför skulle tonårsbuset då lyda en normal svensk lärare? Det verkar naturligt att sådana Sverigefödda ungdomar blir mer brottsliga än sina utlandsfödda föräldrar vilket Stiftelsen Det Goda Samhället inom kort kommer att visa i en studie om invandrare och brottslighet.