Syrier är idag en av de största invandrargrupperna i Sverige. Enligt Wikipedia finns det i landet 185 991 personer födda i Syrien och 25 244 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Syrien.
När inbördeskriget rasade som värst i Syrien blev Sverige ett av de populäraste länderna att ta sig till för syrier. Många familjer betalade stora summor till smugglare för att få ett bättre liv. De fattigaste syrierna tog sig till grannländerna.
För knappt ett halvår sedan skrev jag en text under rubriken ”Hur fungerar en PK-angripen hjärna?” Detta efter att varit på några middagar hos vänner som jag känt sedan 1970-talet. Liksom jag själv arbetade de då inom det välfärdsindustriella komplexet. Medan jag sadlade om till journalist för att slutligen kunna verka som fri skribent, har de hela sitt yrkesverksamma liv fortsatt att förtjäna sitt levebröd som socionomer (de flesta av dem), förskolepersonal, universitetslärare etc. Tidigare kompetenta inom sina gebit är de numera pensionärer och solid medelklass. Fina bostadsrätter, en del har lägenheter vid Medelhavet och Solkusten eller hus på Österlen. Återkommande utlandsresor ingår i livets behagliga rutiner.
Härom dagen slötittade jag lite på en dokumentär om New Scotland Yard och om några speciellt brutala mordfall i London. Polisernas omdömen om mördarna var genomgående strängt fördömande och min första reaktion var att jag måste ha missförstått, för så kan väl inte polisen säga om en människa, oavsett vad denne gjort? Sedan insåg jag den förfärande sanningen. Min reaktion var en effekt av åratals hjärntvätt från svenska myndigheter, politiker, polis och mäktiga mediehus.
För några år sedan startade jag ett projekt i syfte att rädda den svenska skolan. Idén var att försöka mobilisera den pedagogiska kraft och professionella kåranda och stolthet som fortfarande finns kvar hos en i och för sig minskande andel av den svenska lärarkåren. Projektet hette ”Lärarcertifiering” och gick ut på att i varje skola som ville delta identifiera ett antal särskilt kompetenta lärare och sedan låta dessa utbilda övriga lärare som ville förkovra sig. Det låter banalt men upplägget har fungerat i andra länder. Jag fick igång provverksamhet i åtta skolor som ville prova på.
För ett tag sen fick jag för mig att ögna igenom de åtta riksdagspartiernas stadgar. Alla partistadgar innehåller i princip samma sak. Rutiner för hur styrelsen ska utses, när partistämman ska hållas, vilka kriterier som gäller för att accepteras som medlem och liknande saker. Medan partiprogrammen visar hur partierna vill framstå ideologiskt, är stadgarna en bruksanvisning för hur de ska skötas i praktiken.
Det klassiska företagandet beskrevs så väl som någon kan önska av skotten Adam Smith i boken Nationernas välstånd som publicerades 1776. (En märkvärdig sak med den boken, som inte har något med dagens budskap att göra, är att den, till skillnad från de flesta moderna ekonomers alster, går att begripa. Man kunde tro att det beror på att ej heller blivande ekonomer får lära sig att skriva i skolan men i verkligheten, tror jag, är förklaringen en annan. På Adam Smiths tid fanns det inte så många ekonomer förutom han själv och därför hade det inte utvecklats något inomprofessionellt fikonspråk med tillhörande matematiska symboler. Om Smith ville sprida sina tankar var han därför tvungen att skriva så att vanliga människor begrep. För många moderna, professionella ekonomer framstår skottens resonemang därför som barnsligt torftiga.)
P1 Morgons programledare var igår är lätt upprörd och mycket frågande med anledning av Anders Ygemans uttalande om att det finns en etnisk dimension i segregationen. Därför gör hon först en 12 minuter lång intervju med Ygeman själv. Varför säger han som han gör?
– Du har ju fått kritik, efter att du sagt att du öppnar för att diskutera en etnisk dimension i segregationen. Och vi undrar lite här, vad är det du är ute efter? Handlar det här bara om kriterierna för ett utsatt område eller är det här något som ska styra vilka åtgärder man sätter in för att förändra ett sånt här område?
Många anser, liksom Johan Pehrson (bilden), att Frankrike har en föredömlig kulturpolitik. Man brukar också anse att politiken lyckas, dvs att kulturen är högtstående.
Det kanske den också är, men jag tvivlar. Det talas en så förskräcklig massa smörja i landet.
På en väns ”coffee table” upptäckte jag bland andra ”coffee table books”, alltså tjocka, exklusiva inbundna verk med stiliga bilder av mondäna, lätt uttråkade människor som luktar på rosor eller kramar sin Harley Davidson, en tidskrift med konstnärliga fotografier som hette Stockholm New och visade sig ha kommit under 1990-talet i regi av makarna Claes och Christina Britton. Det fanns precis lagom med text bland de eleganta fotografierna, och en särskilt flott sak var att texterna inte behövde ha med bilderna att göra, det gick exempelvis att blanda en intervju med Harry Schein med undersköna bilder av granithällar vid Utö.
Integrationsminister Anders Ygeman är som en bondfångare i en trettiotalsfilm. Han står på Centralen i Stockholm och lurar nyanlända bönder att staden egentligen är ett monopolspel och att de kan få köpa hela Vasagatan för en femma av honom. Inga knep är för grova.
Denna artikel publicerades först som Understreckare i Svenska Dagbladet 2015. Nu när riksbankerna höjer räntorna, el- och bränslepriser skenar, inflationen ökar, fastighetsmarknaden i Kina imploderar och bostadsägare i väst är kraftigt skuldsatta, väntar nästa bankkrasch runt hörnet. Här analyseras den förra kraschen.
Hösten 2008 går den amerikanska Wall Street-banken Lehman Brothers i konkurs. Följden blir en finansiell kris som drabbar hela världen, det blir den värsta krisen sedan 1930-talets depression. Miljoner människor förlorar sina hem, besparingar och jobb och länder som Grekland står på konkursens rand. Detta är historien om det osannolika och bedrägliga händelseförloppet.
I Rapport 31/7 visades ett inslag om ”Jakob” som fått hjälp bort från hederskulturen. Han har nu brutit med sin familj och släkt, men var från barndomen tvingad att bevaka sina systrar och kvinnliga kusiner så att de inte bröt mot några hedersregler.
För att prata med Jakob om detta sänder statstelevisionen ut en av sina inkvoterade muslimska reportrar Meriem Jamil, sedesamt täckt i en hijab. Hon är alltså själva sinnebilden för hederskultur och kvinnoförtryck. Behagar statskanalen skämta med oss?!
Jesus hatades av de flesta människor. De mäktiga människorna hatade Jesus. De stora massorna hånade Jesus och njöt när han plågades. De samlades på gatorna och skrek att Jesus måste avrättas. Viktor Orbán är hatad av de flesta i Europa. Särskilt Europas makthavare hatar Orbán. De stora företagens VD:ar, EU-topparna och Europas politiska toppar hatar Orbán.
”Får man störa skribenten med en fråga?”
”Fråga på.”
”Jo, igår skrev du något filosofiskt om att Sverige är ett djupt religiöst land eftersom vi låter bli att lösa våra problem av respekt för heliga men olämpliga dogmer, till exempel att vi inte stoppar invandringen som skapar så mycket onödigt besvär eftersom vi anser att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter förbjuder oss att föra en politik som gynnar våra egna intressen.”
Jag har fått kritik av vissa invandrare för att jag i mina texter säger att folk från MENA-länderna väljer att flytta till Sverige, istället för att de flyr hit. Därför ska jag här ge en förklaring till varför jag uttrycker mig som jag gör.
Jag förnekar inte att människor tvingas fly från krig och förföljelse runt om i världen. Detta är ett obestridligt faktum. Men här kommer vissa aspekter som till exempel närhetsprincipen in som en viktig faktor i problemformuleringen.
Återkommande ställer sig den som tar del av den dagliga brottsrapporteringen frågan varför? Varför ger sig inte brottsoffret av från den farliga miljön och de svekfulla ”vänner” som misshandlar och bedrar. Dessa tankar gör sig särskilt påminda när det avslöjas att den misshandlade hustrun funnit sig i, eller i alla fall stått ut med åratal av plågor – utan att ge sig av.
Häromdagen sa min portugisiskalärarinna att det var en grej hon tyckte var underlig. Förut, sa hon, verkade det som om ni svenskar trodde att era problem med skolan och invandringen och så vidare skulle försvinna av sig själva eller på något magiskt vis förvandlas till framgångar. Nu tror ni inte det längre. Nu står ni bara där och tittar på era problem utan att vidta några motåtgärder. För mig går det inte att förstå, sa hon.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik uttalar sig i Dagens Nyheter (31/7) om verkets kostnader för flyktingar från Ukraina, vilka förväntas stiga med 7,5 miljarder under 2023. Detta är alltså inte vad ukrainarna hittills har kostat, utan hur mycket kostnaderna kommer att öka under 2023.
Personkult må vara ett starkt ord, som lätt leder tankarna till jättelika bronsstatyer av Kim Il Sung på torget i Pyongyang, eller helgonlika idolporträtt av Mao Zedong. Men faktum är att ingen politisk rörelse klarar sig med enbart ett partiprogram, det må vara aldrig så genialt. Man behöver också en ledare, som i kraft av sin personlighet kan ge politiken ett ansikte. Men ibland händer det att ansiktet blir viktigare än politiken. Som till exempel när Magdalena Andersson ena veckan säger att NATO är dåligt och andra veckan säger att NATO är bra. Det kan verka motsägelsefullt, men eftersom det är Magdalena som säger det finns ingen anledning att tvivla.
En vänlig läsare uppmärksammade mig på att The New York Times hade tagit ett nytt grepp och förmått sina mest framstående krönikörer att skriva texter på temat ”Så hade jag fel”. Till exempel förklarar nobelpristagaren Paul Krugman att han hade fel om varför USA och världen fått så kraftig inflation sedan något år tillbaka och David Brooks filosoferar om hur han haft fel om kapitalismen (där jag tror att han hävdar att analyserna alltid pekar fel eftersom de bygger på gårdagens premisser som inte längre gäller eftersom allt ändrar sig).
För fyra år sedan varnade president Donald Trump Tyskland för att bli beroende av rysk gas. I ett klipp från FN-skrapan ser man hur Tysklands dåvarande utrikesminister Heiko Maas (SPD) fnissar och skakar på huvudet över uttalandet. ”Tyskland är inte beroende av Ryssland, särskilt inte när det kommer till energifrågor. Vi kommer inte sluta bemöta påståenden med fakta”, sade Maas.
Koranen är en oerhört intressant bok som, förutom rester av gammal arabisk religion, innehåller tankar och inslag från judendom, kristendom och persisk zoroastrism.
I Koranen finns till exempel fragment av en känd legend om Alexander den stores ”resa till världens ändar”. Där hittar man också uppfattningen av Jesus inte blev korsfäst. Nej, det ”såg bara ut så”. Detta är en tanke hämtad från gnostisk, kättersk kristendom.
När tiden är mogen för någon viss innovation uppstår den ungefär samtidigt i många av varandra oberoende skallar. Begreppet geopolitik är ett exempel. Det uppstod kring förra sekelskiftet när politiken tog språnget bortom de nationella gränserna och började intressera sig för andra geografiska regioner, exempelvis i syfte att kolonisera dem. Den främste begreppsmyntaren ska ha varit den svenske geografen och filosofen Rudolf Kjellén (bilden) som anses ha varit någon sorts nationalsocialist. I Sverige är han mest känd som upphovet till konceptet folkhem som socialdemokratin sedermera gjorde ett stort nummer av.
Italien är kanske världens bästa land. Italien är bra på mat, kläder, religion, romantik, arkitektur, natur, bilar, musik, konst, familjer och väder. Men Italien har problem. Stereotypen är att om du är italienare så har du nio syskon och 100 kusiner. Så har det alltid varit i det katolska Italien. Italien har två tredjedelar av Sveriges yta och sex gånger så stor befolkning. 68-revolutionen har sargat Italien. 68-revolutionen gick ut på att krossa kristendomen och traditionella värden. När en civilisation tappar tron på religion och Gud dör den civilisationen ut och försvinner från jordens yta (enligt journalisten Jurij Bezmenov som flydde från Sovjetunionen). I dagens Italien får folk ett barn per familj. Landets befolkning blir äldre och minskar.
Jag har sällan sett så många oroade och bekymrade miner som i Aktuellts sändning den 25 juli. Dessa föranleddes av ett mer än 13 minuter långt inslag om ”klimatkrisen”, vilken sägs förorsaka mängder av ”klimatflyktingar”.
Varför brinner det så mycket nuförtiden? Om vi för ett ögonblick bortser från det oroande faktum att allt fler bostadshus, bilar och skolor fattar eld och koncentrerar oss på naturen – och om vi dessutom bortser från anlagda skogsbränder och bränder som beror på människors oförsiktighet – återstår ändå en del som tycks bero på något annat.
I en privat mailslinga gör Lennart Bengtsson en betydelsefull observation som många av oss säkert haft på känn men åtminstone jag inte besvärat mig med att utveckla från en tärande, obehaglig känsla till ett begripligt resonemang. (Ja, det är så, har jag upptäckt, tankeverksamhet egentligen går till. Det börjar med någon sorts upplevelse i kroppen som visserligen kan bestå av hunger eller en annalkande förkylning men även av det dunkla obehaget av obekanta sensationer, i det här fallet att någon börjar använda begrepp som man inte fattar men som känns klart hotfulla, exempelvis konceptet försiktighetsprincipen.) Så här skriver Lennart:
Det finns många saker som är uttröttande med att arbeta med socialbidrag inom socialtjänsten. Det som nästan tröttade ut mig allra mest var att ständigt och jämt tvingas höra, och se i skrift, hur det svenska språket rådbråkas och misshandlas å det grövsta av alla de som fått tillåtelse att flytta hit.
I början av juli knuffades en äldre man ner på spåret på Hökarängens tunnelbanestation, av en psykiskt sjuk kvinna med allvarliga missbruksproblem. På övervakningsfilmer syns tydligt hur kvinnan störtar upp från bänken där hon sitter, rusar fram till mannen och knuffar honom så hårt hon kan. Endast tack vare de rådiga människorna på perrongen, som lyckades stoppa tåget, kunde mannen räddas från allvarligare skador. Samma rådiga människor höll också fast kvinnan till dess polisen är på plats.
Den här kvinnan har i i åratal gått in och ut på rättspsyk som om där vore svängdörrar. Hur är det möjligt att hon överhuvudtaget är ute i det fria, när hon har begått mängder med brott (och dömdes så sent som förra året) och det bara är en ren slump att ingen redan har dött till följd av hennes framfart?
En kanariefågel väger mellan åtta och 24 gram. Jag frågade en zoolog hur mycket fågelns hjärna väger, men hon kunde inte på rak arm ge mig ett exakt svar. Ett eller ett par gram är kanske en realistisk gissning. Om det finns ett samband mellan hjärnans vikt och den kognitiva förmågan kan man alltså anta att kanariefåglar inte tillhör de mera intelligenta djuren. Ändå har kanariefåglar räddat åtskilliga människoliv.
DET GODA SAMHÄLLET 