Dagligen läser man om personer som drabbas av våld, stölder, olyckor eller förbannad otur utan att beröras alltför mycket. Men detta är så gripande att jag vill vidarebefordra historien:

Terrance Stanley Fox (1958–1981) var en kanadensisk idrottare, humanitär och aktivist inom cancerforskning. 1980, efter att ha amputerat ena benet på grund av cancer, gav han sig ut på en löpning, ”Marathon of Hope”, från kust till kust tvärs över Kanada för att samla in pengar och öka medvetenheten om cancerforskning. Han började och sprang motsvarande ett helt maraton, 42 kilometer, varje dag.

Bakgrunden var att han 1976 körde bil och blev distraherad av närliggande brobyggen och kraschade. Han fick veta att hans ben måste amputeras. Med hjälp av ett konstgjort ben gick Fox tre veckor efter amputationen. Han började löpträna men var tvungen att hoppa på sitt friska ben på grund av den extra tid fjädrarna i hans konstgjorda ben krävde för att återställa efter varje steg. Han fann träningen smärtsam eftersom det extra tryck han var tvungen att lägga på både sitt friska ben och stumpen ledde till benblåmärken, blåsor och intensiv smärta.

Han hade blivit en nationell stjärna när han nådde Ontario och gjorde många offentliga framträdanden med affärsmän, idrottare och politiker i sina försök att samla in pengar. De fysiska kraven av att springa ett maraton varje dag tog ut sin rätt på Fox kropp. Han hade ofta benhinneinflammation och ett inflammerat knä. Han utvecklade cystor på stumpen och fick yrsel. Vid ett tillfälle hade han en ömhet i fotleden som inte ville försvinna.

Trots den tryckande sommarhettan fortsatte han att springa 42 km per dag, ibland eskorterad av polis. Vid sin ankomst till Ottawa träffade Fox premiärminister Pierre Trudeau och i juli anlände Fox till Toronto där en folkmassa på 10 000 personer mötte honom. I slutet av augusti beskrev Fox att han var utmattad och han tvingades sluta kort efter en intensiv hostattack och smärtor i bröstet. Några kilometer senare, andfådd och med fortsatt bröstsmärta, bad han att få köras till sjukhus.

När hans tillstånd försämrades hoppades kanadensarna på ett mirakel och påve Johannes Paulus II skickade ett telegram där han sade att han bad för Fox. Hans cancer hade dock återvänt och spridit sig till lungorna. Han tvingades nu avsluta sitt lopp efter 143 dagar och 5 373 kilometer, dvs imponerande hela 500 mil!

Fox föll i koma och dog 1981. Kanadas regering beordrade att flaggor över hela landet skulle sänkas till halv stång, en aldrig tidigare skådad ära som vanligtvis reserverades för statsmän. När Trudeau talade till underhuset sade han: ”Det händer mycket sällan i en nations liv att en persons modiga anda förenar alla människor i firandet av hans liv och i sorgen över hans död”.

Ford hade donerat en husbil, ett oljebolag bidragit med bränsle och Adidas hans löparskor. När Fox anlände till Montreal, en tredjedel av vägen genom sin 8 000 kilometer långa resa, hade han samlat in över 200 000 dollar i donationer.

1979 hade Fox skickat ett brev till Canadian Cancer Society där han tillkännagav sitt mål och vädjade om finansiering. Han sade att han skulle ”övervinna” sin funktionsnedsättning och lovade att slutföra sin löprunda, även om han var tvungen att ”krypa varje sista mil”. Fox avslutade sitt brev med uttalandet: ”Människorna på cancerkliniker över hela världen behöver människor som tror på mirakel.”

Fox utsågs till Kanadas nyhetsmakare 1980 som ”en av de mest kraftfulla utbrotten av känslor och generositet i Kanadas historia”. Han jämfördes med en klassisk hjälte, greken Phidippides, löparen som levererade nyheten om slaget vid Marathon och sen dog på platsen.

Den årliga Terry Fox Run har vuxit till att omfatta miljontals deltagare i över 60 länder och är världens största endagsinsamling för cancerforskning och över 1 miljard kanadensiska dollar har samlats in i hans namn via Terry Fox Research Institute från och med februari 2026.

Den brittiske rockstjärnan Rod Stewart blev så rörd av ”Marathon of Hope” att han inspirerades att skriva och dedikera låten ”Never Give Up on a Dream” och den kanadensiska rockstjärnan Bryan Adams har skrivit ”The Ballad of Terry Fox” nedan:

He did the best any human can
Get across the country – that’s the plan
That’s the spirit of our man
He didn’t run for medals – he didn’t run for gold
But for the people and their stories – that never will be told

Hela Bryan Adams sång med bilder på Fox smärtsamma och gripande löpning kan man se här på YouTube: https://music.youtube.com/watch?v=tervpo0VZuM&list=RDAMVMtervpo0VZuM