Misstankarna om systematiskt valfusk och röstköp inom Vänsterpartiet i Borlänge visar en ny, osvensk kultur på svensk mark. Medan förundersökningen växer lägger partiledaren Nooshi Dadgostar sin panna i allt djupare veck och undviker nogsamt de brännande frågorna.
Efter flera dygns total tystnad – bortsett från ett besynnerligt publicerande av tecknade delfiner på sociala medier mitt under brinnande demokratikris – tvingades Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar till slut att möta medierna. Hon lade sin panna i djupa veck och förklarade att visst är anklagelserna ”väldigt allvarliga” men det gick väääldigt bra för V i valet.
Nooshi Dadgostar kan konsten att slingra sig, det har hon visat under månader av skandaler inom partiet. Märkligt nog har hennes popularitet hos väljarna bara ökat i takt med undanflykterna. Det kanske säger något om just vänsterväljare.
När Nooshi dadgostar väl öppnar munnen blir bortförklaringarna nästan ännu mer skrattretande än tystnaden. Hennes främsta försvarslinje har varit att tona ned händelsen med argumentet att ”det rör sig om få röster”.
Det är frestande att säga att hennes brist på insikt handlar om att hon är blind för va korruption faktiskt gör med ett samhälle. Men jag tror faktiskt att det helt enkelt handlar om att hon inte förmår se sitt eget partis oegentligheter som negativt. Allt som ger Vänsterpartiet röster är bra för den svenska demokratin ger kommunisterna blanka den i.
Vänsterpartiet har under decennier poserat som de svagas och utsattas försvarare – med betoning på poserat. För de har aldrig stått på folkets sida. Vänsterpartiet är ett extremt parti som först lydde Sovjetunionens minsta vink ända fram till östblockets fall och nu, i mångkulturens spår, förlitar sig på ett nytt slag av kollektivistiska röstningsmaskiner som växt fram i förorten.
Vänsterpartiets hantering av Borlänge-skandalen visar en medveten anpassning till en ny, osvensk politisk kultur. Och Nooshi Dadgostars rynkade panna är inget tecken på djup rannsakan, utan på oro för att fasaden ska rämna helt.
Men tystnaden i de stora frågorna har redan gett oss svaret: Vänsterpartiet har accepterat klanröstningen som en del av sin parlamentariska överlevnadsstrategi.
Bild: V-ledaren besöker Järvaveckan 2022 (Wikimedia Commons)
