Den tyske historikern Oswald Spengler (1880 – 1936; bilden), författare till klassikern Västerlandets undergång, är känd för att först i efterhand, sedan han redan skrivit sina böcker, besvära sig med att leta upp bekräftande fakta. Ibland ska han uppdragit åt sina studenter att gräva fram bevis.

Jag har själv upptäckt att metoden inte är så dum. Det beror på att de teser man vill driva redan är kända av alla som orkar öppna ögonen men förnekade av olika eliter. Till exempel har jag vid flera tillfällen (här till exempel ) förklarat att det troligen är ett meningslöst slöseri att skicka så många ungdomar – idag i Sverige trettio procent av tjejerna och tjugo procent av killarna – till universitet. Und hast du mir gesehen, häromdagen kom en amerikansk artikel med akademiska bevis här.

Den andel av det amerikanska folket som anser en universitetsexamen (college degree) vara värd pengarna sjunker år för år. Nu hävdar sextiotre procent av befolkningen att det inte är lönsamt med högre studier ”eftersom folk tar sin examen utan att ha lärt sig något yrke utan i stället fått stora skulder”.

Förr i tiden var arbetslösheten i USA betydligt lägre bland unga människor med universitetsexamen medan skillnaderna numera praktiskt taget försvunnit. De akademiker som drabbas av arbetslöshet är arbetslösa under längre perioder. Det kan enligt artikeln bero på att den andel av varje årskull som går på universitet har vuxit vilket gör att det blir större konkurrens om de jobb som verkligen kräver högre utbildning såsom exempelvis jobb som läkare och ingenjörer. (Den åtminstone i svensk debatt vanliga uppfattningen att högre utbildning skapar högre tillväxt och därmed ökad efterfrågan på universitetsutbildade individer verkar inte få något stöd.) De tilltagande svårigheterna för universitetsutbildade att hitta jobb började redan före år 2 000 vilket kan vara ett bevis på att utvecklingen i varje fall inte beror på att den artificiella intelligensen berövat dem jobben.

Statsmakterna i USA liksom i Sverige har satsat på att fler ska ha universitetsexamen vilket har tvingat fram sänkta examenskrav för att studenterna ska kunna få sina betyg. De blir därmed sämre förberedda för akademikerjobben samtidigt som det uppstår brist på folk med yrkeskunskaper. I USA var förra året arbetslösheten bland 20- till 29-åringar som nyligen fått en yrkesexamen 2,1 procent jämfört med 15,3 procent för dem med akademiska betyg.

”Allt detta är en varning till högskolorna och ett rop på kongressen att minska subventionerna för fyraåriga utbildningar som kan kosta mer än de är värda på arbetsmarknaden.”