I adventstid är det populärt att sjunga om stjärnan i Österlandet.

En mindre känd dag denna tid är Barbaradagen inföll i förrgår den 4 december. Hennes namn finns i den svenska almanackan. Men i det moderna Sverige är det inte en stor dag. Genom mina studier av av ett de stora ”österländska språken” arabiska, och särskilt levantinsk arabiska (den variant som talas i nuvarande Syrien och Libanon och angränsade områden) har jag upptäckt hur stor Barbaradagen är i denna del av världen.

Ordet ”eid” ingår numera i de flesta moderna svenskars ordförråd. Det betyder fest. Och Barbaradagen kallas följaktligen eid al-Barbara på arabiska.

Barbara var en kristen grekinna som ska ha levt i slutet av 200-talet. Många syrier och libaneser menar att hon kom därifrån någonstans. Vissa säger någonstans i nuvarande Libanon, andra i Orontesdalen i nuvarande Syrien. Den vanligaste uppfattningen i väst är dock hon kom från staden Nikomedia i dagens Turkiet.

På medeltiden var Barbara en av de populäraste helgonen i Europa. Hon ansågs skydda mot eldsvådor och krutexplosioner och andra farliga saker.

I samtal med kristna syrier och libaneser har jag förstått att dagen betyder mycket för dem. De lagar särskilda maträtter, anordnar parader, firar mässor i kyrkan. Man klär också ut sig, särskilt barn, och går runt bland husen och sjunger visor om sankta Barbara och tigger. Sådant känner vi igen från svenska traditioner.

Levantinska kristna menar att Barbara klädde ut sig till många olika gestalter för att undkomma förföljelse från hedniska romare.

För dem som liksom jag kommer från Uppsala, och även andra förstås, kan det vara roligt att veta att en relik av Barabara fanns i Uppsala domkyrka. Läs denna pdf

Men det fanns också ett kapell tillägnat helgonet. Det stod färdigt år 1501 och låg på Uppsala domkyrkas södra sida, strax nedanför dagens trappa mellan Domkyrkoplan och Biskopsgatan.

Efter reformationen användes byggnaden som förråd och förföll. Den revs någon gång under 1700-talet.

Studiet av arabiska ledde ej bort, men hem.

BILD: Målning i Tensta kyrka. Tre helgon med sina attribut, S:ta Barbara med ett horn, S:ta Margareta med en drake, S:t Olof med en yxa. 1400-talet.