Kina fascinerar mig. Jag har aldrig besökt landet. Men jag försöker förstå det. Jag har tillbringat mycket tid i Kenya och sett Kinas ökande inflytande där.

Jag såg nyligen en kinesisk teveserie från 2018 med titeln ”Entreprenörskapets tidsålder” (engelska ”Entrepreneurial Age”). Serien är märklig på så vis att den å ena sidan hyllar entreprenörskap och individualism och å andra sidan Mao Zedongs tänkande.

På så vis ger teveserien en inblick i den anda som präglar nutidens Kina.

Hjälten i serien är den unge programmeraren Guo Xin Nian som uppfinner en ny sorts app och tillsammans med ett gäng kompisar hoppas förverkliga en kinesisk version av ”den amerikanska drömmen”.

Appen kallar han ”den magiska kristallkulan”.

De vill inte ha tråkiga jobb. De vill inte vara som alla andra. De vill inte vara kugghjul i maskineriet. De vill synas och märkas och förverkliga sig själva.

En person som citeras mycket av de unga hjältarna är Steve Jobs. Han personifierar drömmen som de vill förverkliga. Hans visdomsord leder dem.

Steve Jobs adopterades bort som barn och växte upp i en medelklassfamilj utan några särskilda privilegier. Han byggde upp Apple i ett garage.

Han sade: ”De människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen är de som faktiskt gör det.”

En annan person som citeras är Mao Zedong. Liksom Jobs, hade Mao ett enkelt ursprung.

Maos ord om den revolutionära kampen, om uthållighet och disciplin, används som peptalk av underskattade och missförstådda entreprenörer.

”En enda gnista kan tända en präriebrand” betyder i detta sammanhang att en innovativ idé, en ”gnista” blir viral och omkullkastar en hel bransch, alltså orsakar en ”präriebrand”.

”Innovation”, sa Steve Jobs, ”är det som skiljer en ledare från en följare”

Liksom Jobs i sin ungdom utforskade buddhismen i Indien, reser hans kinesiske lärjunge Guo Xin Nian till Tibet. Där möter han en eremit i en koja som undervisar honom om upplysning.

Upplysning för Guo Xin Nian betyder dock inte att överge världen, utan att vinna den.

Guo Xin Nian vill följa Buddhas fotspår, ja, i den meningen att han vill vara den där galningen som förändrar världen. Han vill lämna avtryck. Han vill skriva historia.

De unga hjältarna är visionärer och ledartyper. De ställer sig gärna på stolar och bord och håller flammande, improviserade tal om hur deras appar kommer att skänka dem ära och storhet.

Budskapet är att den genialiske individen är historiens drivkraft.

Detta kan tyckas krocka med kommunismens budskap.

Men på något sätt lyckas man göra Mao Zedong till en symbol för detta budskap. Han hade en dröm. Han utförde en revolution. Han var en stor ledare. Han skapade det moderna Kina.

Läser man Mao på detta sätt, det vill säga tittar mer på hans livshistoria än på hans budskap, kan man kanske förstå hur han, tillsammans med Steve Jobs, kan bli förebilder för moderna entreprenörer inom techindustrin.

De mörka och hemska sidorna av Maos revolution mörkas så klart.

Ordförande Mao sade: ”Våra svårigheter kan övervinnas eftersom vi är nya och växande krafter och har en ljus framtid.”

I teveserien används orden för att illustrera David-mot-Goliat-berättelsen om ett startup-team som konkurrerar med stora, etablerade företag. De unga hjältarna möter motgångar, men deras passion, genialitet och galna envishet ger dem segern över tröga och trångsynta konkurrenter.

Teveserien bör ses av den som vill förstå vad ”socialism med kinesiska särdrag” kan betyda nu fört tiden. Serien finns tillgänglig i engelsk dubbning på YouTube här