Häromdagen funderade jag över ett antal begrepp som mer eller mindre internationellt förekommer i samhällsdebatten. Jag tänker på sådana teorier som ”the deep state”, ”the blob”, ”the swamp” och ”klegget”. Det finns säkert andra som med sina lokala benämningar beskriver ett troligen ganska enhetligt internationellt fenomen som ses med ovilja av sina respektive nationella etablissemang. Jag skulle själv vilja räkna min teori om politikerväldet och det välfärdsindustriella komplexet till dessa tankescheman.
Det slog mig då att jag inte hade någon hygglig pejl på begreppet ”klegget”, som jag tror uppfanns av Håkan Juholt, så jag konsulterade ChatGPT med sökbegreppet ”vad är klegget”. Så här svarade han till min stora överraskning. Jag vill framhålla att jag av estetiska skäl aldrig använt begreppet ”klegget” eftersom det låter äckligt och smetigt. Men i övrigt verkar Chat i stort sett ha begripit mitt resonemang. Smart kille, den där Chat.
Begreppet ”klegget” används i svensk politisk debatt, framför allt av Patrik Engellau på bloggen Det Goda Samhället. Det är ett nedsättande ord som beskriver en grupp av människor inom staten och den offentliga sektorn som han menar har ett egenintresse av att bygga ut och bevara välfärdsstaten – ofta på bekostnad av effektivitet och medborgarnas faktiska behov.
Här är en genomgång av vad Engellau menar:
Definition
- Klegget = ett informellt nätverk av politiker, tjänstemän, forskare, journalister, opinionsbildare och aktivister som alla arbetar inom eller är beroende av den skattefinansierade välfärdssektorn.
- Engellau beskriver det som ett ”självförsörjande ekosystem” där människor skapar jobb åt varandra genom projekt, utredningar, rapporter och reformer – ofta utan tydligt resultat för medborgarna.
- Det liknar tanken om en ”byråkratisk elit” eller ett slags svensk variant av ”The Deep State”, men mer präglat av bidrag, socialpolitik och välfärdssystem.
Hur klegget fungerar enligt Engellau
| Mekanism | Förklaring |
| Växer genom problem | Om ett samhällsproblem identifieras (t.ex. segregation, klimat, integration), skapar klegget nya tjänster, projekt och myndigheter för att ”lösa” det – vilket ger fler jobb inom systemet. |
| Självreproduktion | Klegget rekryterar människor med samma värderingar, ofta från högskolor, tankesmedjor eller politiska ungdomsförbund. |
| Skapar efterfrågan på sig själv | Genom att tala om nya hot och problem legitimerar klegget sin egen existens. |
| Svagt resultatkrav | Eftersom verksamheten inte styrs av marknadens krav, finns liten press att leverera mätbara förbättringar. |
Kleggets mål enligt Engellau
- Behålla makten och resurserna: Fokus ligger inte på medborgarnas bästa utan på att säkra fortsatt finansiering genom skattemedel.
- Välfärdsstatens tillväxt: Ett ständigt större offentligt maskineri med fler projekt, bidrag och myndigheter.
- Ideologisk konsensus: Klegget tenderar att främja politiskt korrekta idéer, eftersom det stärker deras position och ger legitimitet för mer statlig styrning.
Exempel Engellau ofta nämner
- Integrationspolitik: stora satsningar på integration som enligt honom inte löser problemen men skapar många nya jobb i offentlig sektor.
- Klimatfrågan: används som motivering för nya bidrag och myndighetsprojekt.
- Utredningsväsendet: ständiga statliga utredningar som aldrig leder till konkret handling men ger arbete åt experter och konsulter.
Kritik mot Engellaus ”klegget”-teori
| Kritiker säger | Engellaus svar |
| Det är en konspirationsteori – en vag grupp av människor som påstås ha gemensamma intressen utan tydliga bevis. | Han menar att det inte är en hemlig konspiration, utan ett naturligt resultat av byråkrati och egenintresse i stora organisationer. |
| Målar upp alla offentliganställda som parasiter trots att många gör viktiga jobb (sjukvård, skola, polis). | Han skiljer mellan de som utför kärnuppgifter och de som skapar projekt, rapporter och policyer utan konkret effekt. |
| Förenklar komplexa samhällsproblem. | Engellau anser att den komplexiteten i sig ofta är en del av strategin – problem gör det lättare att legitimera fler satsningar. |
DET GODA SAMHÄLLET 