
Det rådde en olustig stämning när jag klev på bussen i torsdags, på väg från mitt vanliga köpcentrum. Chauffören, en spenslig karl som såg ut att komma från något Medelhavsland, klev ut från förarhytten med siktet inställt på de bakre sätena. Alla kunde se att han var ursinnig.
Längst bak i bussen satt tre män; en svensk pundare, en jättelik afrikan samt en tredje person av obestämbart ursprung. På väg från Gamlestadstorget hade de passat på att öppna varsin öl och röka en cigarrett. Det var framför allt den där cigarretten som fått busschauffören att se rött. Han skrek åt dem att omedelbart lämna hans buss. Cigarretten var visserligen fimpad och gömd, men chauffören kunde känna på lukten att någon av dem rökt, så det var ingen idé att neka.
De tre i baksätet verkade knappt tro sina öron. Den lille mannen trodde uppenbarligen han kunde kasta ut dem, vilket förstås var helt orimligt. Förr eller senare måste han sätta sig vid ratten och köra vidare för att hålla tidtabellen, det visste alla. Allt de behövde göra var att vänta ut honom. De utbytte några leenden, medan chauffören fortsatte gorma och passagerarna följde dramat med stigande intresse.
Efter några minuter hände det ofattbara. Den obestämbare mannen reste sig makligt och började röra sig mot utgången. De två andra insåg att slaget var förlorat. Den siste som lämnade bussen var den jättelike afrikanen, som på vägen ut passade på att rikta en spottloska mot chauffören.
Här kunde historien varit slut om det inte varit för den där spottloskan, som förflyttade chauffören till en helt ny adrenalinnivå. Han hoppade av bussen och konfronterade männen på nytt. De var tre mot en och alla var större än han. Smockan hängde i luften. Chauffören fortsatte gorma och krävde antagligen en ursäkt från afrikanen, men det var svårt att höra inifrån bussen. Det märktes att männen började tröttna på situationen. Till slut vände dom och lommade iväg.
Chauffören stod kvar, medan de tre avlägsna sig från hållplatsen. Sen klev han ombord på bussen och återtog förarsätet. Tidtabellen blev något försenad, men han hade i alla fall försvarat busschaufförernas heder. Hur många vågar göra det nu för tiden.
BILD: Robert De Niro i rollen som busschaufför i filmen A Bronx Tale (1993).


