LENNART BENGTSSON: Kriminalitetens många ansikten

Det blir alltmer uppenbart att det svenska samhället befinner sig i ett ytterst farligt och hotfullt skede med en växande kriminalitet, som är på väg att infiltrera allt fler områden. Till skillnad från väder och klimat kan man här tala om en verklig och inte som för vädret en inbillad tipping point.

Det extrema våldet med närmast systematiska avrättningar på öppen plats och med anlagda bränder och sprängningar har blivit så vanliga att pressen närmast börjat tappa intresset. Samma sak gäller de snabbt tilltagande välfärdsbrotten där hänsynslösa individer hugger för sig av den svenska välfärden medan tafatta myndigheter gömmer sig bakom lagparagrafer, vilka inte anpassats till dagens verklighet. Här tycks alla rimliga kontroller helt saknas. För en tid sedan var en minister i Irak som lyfte svenska bidrag! Resten av världen börjar på allvar fråga sig vad som händer i Sverige.

Det politiska etablissemanget tycks leva i en värld som inte längre finns. I den världen gäller det i första hand att kvinnor och invandrare planenligt skall befordras i myndighetsbyråkratin och att förbrytare och skurkar skall vårdas och ompysslas som om de vore regelrätta sjukdomsfall. Situationen kan jämföras med den polska militären som sände fram kavalleriet för att stoppa tyskt pansar för 85 år sedan i september 1939. Sverige släpper fram myndigheter och poliser till fots och häst mot en kriminalitet som är lika välbeväpnad och utstuderad som motordrivna SS förband.

Detta är den verklig grova och direkt farliga kriminalitet som väl kan komma att utnyttjas av främmande makt om inte detta kanske redan är fallet.

Härtill kommer all annan kriminalitet på vardagsnivå som påverkar oss alla dagligen.  I min egen ICA-butiken plågas föreståndare och personal av ständiga butiksstölder Man låser in dyrare köttprodukter som annars skulle försvinna omedelbart.

Stölderna har blivit så vanliga att man knappast bryr sig att göra en anmälan eftersom polisen närmast givit upp och inget händer. Kanske man tycker synd om tjuvarna.

Andra kriminella företeelser ombesörjs av diverse skumma företag som utnyttjar den svenska miljöpolitiken och all den naivitet som där finns. Under de senaste dagarna har företaget ”Think Pink” uppmärksammats.  Företaget har under flera år samlat in hälsofarligt avfall och hänsynslöst dumpat detta på ett 20-tal platser i landet och det har dröjt åratal innan lokalpolitiker och myndigheter kommit sig för att få stopp på okynnet. I stället har man närmast beundrat och kändisnominerat den rappa och fräcka ”affärskvinnan” Bella som uppenbarligen hållit i trådarna. Företaget har satt i system att ta betalt för avfall och sedan dumpa det illegalt. Nu står myndigheterna med skägget i brevlådan och överlåter allt till en överkomplicerad rättsapparat som arbetar i snigeltakt med ändlösa överklaganden.

Andra former av aktivitet som drabbar många kan inte betraktas som kriminalitet men är en gråzonsaktivitet som drabbar många på ett sätt som om det vore kriminellt. Det berör olika former av tjänster som erbjuds på nätet. Det är praktiskt omöjligt att reda ut felaktigheter som få tillbaka pengar för dubbeldebiteringar eller diverse tekniska svårigheter att säga upp abonnemang. Ibland tycks svårigheterna/omöjligheterna att kontakta ansvariga vara en smart affärsidé då folk till slut ger upp.

Ibland hamnar räkningar i något betalsystem som Kivra eller Klarna och försvinner där lätt ända tills man får en påminnelse med ett ordentligt påslag. Vill man ringa upp hamnar man antingen i värdelös chatbox eller så får man vänta i evigheter i en telefonkö. Mail besvaras normalt inte och adresser till företagen ifråga är nästan omöjliga att finna. Bankid måste användas i alla möjliga och omöjliga sammanhang också där de inte behövs, vilket vidare ökar risken för bedrägerier och bankstölder.

Medborgarna är utlämnade till osynligt och allt mer människofientligt system där man snart inte vet om det är sofistikerade bedragare, AI-botar eller ett riktigt företag eller bank som man står i kontakt med. Inte minst äldre människor med hörselproblem och ovana vid sofistikerade datorsystem är närmast prisgivna åt en verksamhet som tycks höra hemma i ett diffust icke mans land där kriminalitet kanske redan har tagit sig in.  

Lennart Bengtsson