LENNART BENGTSSON: Att oroa folk i onödan genom att driva försiktighetsprincipen in absurdum

Den moderna fysiken med sina alltmer förfinade mätmetoder och avancerade beräkningar har lett till oanade insikter och möjligheter inte minst inom rymdteknik och geofysik. Varken jorden eller de andra planeterna uppför sig så regelmässigt som vi fick lära oss i skolan och det finns till och med en risk att jorden och planeten Venus kan kollidera. Det är dock inget att omedelbart oroa sig över, eftersom inget farligt kan inträffa inom en miljard år eller så. Inte heller bör man oroa sig för att jordrotationen varierar med någon millisekund och inte heller för den delen att Grönland eller Antarktis kommer att smälta av under de närmaste århundradena.

En av de kanske mest oväntade väderprognoser som ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) utvecklade redan på 1980-talet var att förutsäga dagens längd under den närmaste veckan. Orsaken är att vindarnas drageffekt på jorden påverkar den fasta jordens rotationshastighet och därmed dagens längd. När västvindarna ökar roterar jorden lite långsammare och när de minskar ökar rotationshastigheten. Eftersom det rör sig om millisekunder/dygn har det ingen praktisk betydelse för medborgarna men behövs för noggrann satellitkommunikation. ECMWF förser på detta sätt rymdfysiken med viktig information. På en liknade sätt nämnde Ulf Danielsson i en radiointervju nyligen, att dagens längd kan påverkas permanent om Grönland och Antarktis smälter som följd av klimatuppvärmningen genom att smältvattnet hamnar på låga latituder och således påverkar jordens rotationshastighet. Även här rör det sig om millisekunder och knappast något problem för mänskligheten om nu till äventyrs de polära ismassorna skulle smälta ned i någon större utsträckning.

Häromdagen påpekade engelska forskare att ett lägre lufttryck skulle sänka koktemperaturen och därmed påverka smaken på te. Detta är förstås ett ännu större problem om man råkar bo på hög höjd, såvida man inte håller sig med tryckkokare. Skulle en bergsbestigare på Mount Everest få för sig att koka sitt frukostägg skulle han få vänta i all evighet eftersom vattnet där kokar redan vid 69°C och det räcker inte för att ägget skall koagulera. För ett vanligt lågtryck torde man knappast känna att teet smaka lite annorlunda.

Den moderna vetenskapen använder ständigt av alltmer noggranna mätningar, vilka knappast bör oroa folk. Nu senast hade några forskare mätt förekomsten av bland annat bly, kadmium och arsenik i tamponger. Det uppmärksammades med hög profil medialt men en tillfrågad expert påpekade lugnande att koncentrationen var cirka en tusendel av vad som förekommer i vanligt dricksvatten och som normalt också finns i människokroppen. Snarare skulle tamponger bidra till att minska mängden av tungmetaller i kroppen. Inte ens kvinnorna hade någon anledning att oroa sig.

Efter Tjernobylkatastrofen förstördes under lång tid stora mängder viltkött helt i onödan på grund av att politiker och myndigheter insisterade på försiktighetsprincipen och satt orimligt låga gränsvärden för radioaktivitet som till viss del var lägre än vad som finns i människokroppen. Och så vidare. Hade inte fysikerna haft sina ultrafina mätmetoder hade ingen märkt något och ingen haft någon anledning till oro

Även om nu förståndigt folk försöker lugna allmänheten så säger någon förnumstig journalist, som kanske bara har studerat fysik på Södertörns Högskola, vi måste ju ändå följa försiktighetsprincipen och inte ta onödiga risker.

Man skall naturligtvis inte springa över gatan i rusningstrafik eller ladda sin elcykel i vardagsrummet eller röka i sängen. Men man behöver inte oroa sig för jordens undergång för att man konsumerar oxkött eller tar flyget till Kanarieöarna och inte heller oroa sig för att jorden och Venus kommer att kollidera i en mycket avlägsen framtid på mer än en miljard år.

Lennart Bengtsson