Man kan inte förstå segregation utan att känna till dess två grundläggande orsaker: skillnader i kultur och skillnader i kognitiva färdigheter, mätt med IQ.

1. Hur kulturella skillnader orsakar segregation

En direkt följd av den förändrade demografin har varit segregation inom de tidigare exceptionellt homogena och egalitära nordiska samhällena. Vi koncentrerar oss på Sverige som har den största invandrarbefolkningen. Vi beskriver hur segregationen har fortskridit och ger referenser till böcker och rapporter som beskriver segregationen i detalj.

Boendesegregationen började när många invandrare på ett naturligt sätt flyttade till områden där tidigare invandrare med samma etniska, religiösa eller kulturella bakgrund bodde. När antalet invandrare ökade i en kommun började infödda svenskar att flytta ut eller undvika kommunen av kulturella skäl. Dessa kulturella skäl inkluderar också alla typer av skillnader i vardagligt beteende och attityder mellan många icke-européer och infödda svenskar. Aldén et al (2018) undersökte när infödda svenskar började flytta ut från de tolv största svenska kommunerna. Detta fenomen kunde observeras i nio kommuner, där det började när andelen utomeuropeiska invandrare i genomsnitt översteg 4,1% (intervall 1,3%−19,0%).

Denna segregation av bostadsområden har undersökts sociologiskt i den 200-sidiga studien från Örebro universitet med titeln ”‘Det bästa för mitt barn’. Småbarnsmammor i den delade staden” (Lilja 2015). I den engelskspråkiga sammanfattningen beskrivs den mekanism som orsakar segregering: ”Trots att kvinnorna betonade att de ville att deras barn skulle växa upp i ett område med kulturell och social mångfald, sade mödrarna i stället att de undvek sådana områden när de avslöjade konkreta beslut om sina barns uppväxt”.

En viktig studie om de kulturella konsekvenserna av den demografiska utvecklingen i Sverige är integrationsstudien 2022 av Jonsson et al (2022). Dess undertitel sammanfattar utvecklingen: ”En mångkulturell generation växer upp”. I denna undersökning av 14-åringar instämde 57% av dem med asiatisk bakgrund och 79% av dem med muslimsk bakgrund i följande påstående: ”Invandrare bör göra allt de kan för att bevara sin kultur och sina traditioner” (Figur 6.24).

2. Hur IQ-skillnader mellan infödda och personer med utländsk bakgrund orsakar segregation

Skillnaderna i kognitiva förmågor, mätt med intelligenskvot (IQ), bidrar till segregation (för grundläggande information om IQ, se (Tarvainen 2021a). Betydande IQ-skillnader på 10–20 poäng finns mellan infödda och vissa invandrargrupper. Dessa skillnader syns omedelbart i skolan: att undervisa elever med betydande skillnader i kognitiv förmåga är mycket krävande, och studieresultaten blir lidande (Lindblad et al. 2018). Därför flyttar många infödda och framgångsrika invandrare bort från bostadsområden med en växande befolkning med utländsk bakgrund, eller undviker att flytta dit.

Enligt allmänna IQ-studier leder dessutom skillnader i IQ till skillnader i sysselsättning och löner. Det finns alltså betydande inkomstskillnader mellan människor med olika bakgrund. Inkomstskillnaderna förstärker boendesegregationen eftersom bostadspriser och hyror varierar mellan olika stadsdelar.

Enligt allmänna IQ-studier är dessutom i medeltal lägre IQ en bidragande faktor till att vissa invandrare begår fler brott än genomsnittet. Den högre brottsligheten i vissa områden med många personer med utländsk bakgrund är ytterligare en faktor som driver infödda och framgångsrika invandrare att flytta från dessa områden.

3. Upplösning och förebyggande av segregering

Danmark är det nordiska land som har vidtagit de mest beslutsamma åtgärderna för att avveckla och förhindra uppkomsten av parallellsamhällen. Ghettolagstiftningen från 2018 (Time) har kompletterats med 2021 års parlamentariska överenskommelse och regeringens plan ”Blandade bostadsområden − Nästa steg i kampen mot parallellsamhällen” (Indenrigs- og Boligministeriet 2021). Den nya planen omfattar 58 stadsdelar som riskerar att bli ”sårbara” på grund av hög brottslighet, låg utbildningsnivå, låg inkomst, låg sysselsättning eller en hög andel personer med icke-västerländsk bakgrund. Målet är att andelen personer med icke-västerländsk bakgrund i sådana stadsdelar med mer än 1 000 invånare inte ska överstiga 30 procent år 2030.

Det svenska socialdemokratiska partiet erkände misstag i invandringspolitiken 2023 (Socialdemokraterna 2023, se här rapporten ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”). Partiet planerar åtgärder för att komma till rätta med de segregationsproblem som orsakas av invandringen. Den nämnda rapporten indikerar att den föreslagna huvudåtgärden kommer att bli nya försök att blanda de olika folkgrupperna.

Det finns redan ett litet blandningsexperiment i en stadsdel i Malmö, där människor med olika bakgrund bor i lägenheter av olika slag och har gemensamma mötesplatser. En uppföljande studie har genomförts. Artikeln av Jando (2023) beskriver denna studie. I denna artikel konstateras att ”Att blanda människor med olika bakgrund är inte tillräckligt för att skapa sammanhållning och integration”. Som en anledning till detta nämner den andra författaren till studien: ”Det finns fortfarande en tendens att umgås med dem som är mest lika en själv”.

4. Slutsatser

Invandringen från utomeuropeiska länder har skapat segregation och parallellsamhällen i de tidigare exceptionellt homogena och jämlika nordiska samhällena. Som den demografiska prognosen visar (Tarvainen 2023, se figur 3) kommer de nordiska länderna dessutom att bli muslimska majoritetsländer om den nuvarande invandringspolitiken fortsätter. Islam är dock en helt främmande ideologi för de nordiska folken, varför dessa aldrig kommer att acceptera islam som den ledande kulturen. Claphaminstitutets rapport (Pasbakhsh et al. 2022) studerar systematiskt skillnaderna mellan svenska och islamiska värderingar.

Invandringen av icke-européer till de nordiska länderna har huvudsakligen baserats på välvilja att hjälpa flyktingar. Politikerna har ägnat mycket liten uppmärksamhet åt invandringens demografiska konsekvenser. Men nu ser vi segregationen och att den muslimska befolkningen växer till en majoritet.

Därför har författaren tidigare beskrivit att bevarandet av de nordiska kulturerna kräver invandringsrestriktioner och att en del av människor med utländsk bakgrund återvänder till sina länder (Tarvainen 2020a, Tarvainen 2020b).

Eftersom det är de nordiska folkens fel att för många invandrare har tagits emot, måste de nordiska länderna ge dem som åter emigrerar mycket generösa bidrag som kan räcka resten av livet, om det behövs (Tarvainen 2021b).

Kyösti Tarvainen har avlagt en diplomingenjörsexamen i teknisk fysik från Helsingfors Tekniska Högskolan och en doktorsexamen i system- och styrteknik i USA. Han har specialiserat sig på matematisk modellering och har undervisat vid Helsingfors Tekniska Högskola och Helsingfors universitet som docent. 2009 märkte han den stora demografiska effekten av invandringen och började forska i ämnet.