Under lång tid har faran för en global uppvärmning varit en dominerade samhällsfråga. Svensk politik, myndigheter, akademia och media har engagerat sig på alla nivåer och oron har understundom legat på samma nivå som ett förväntat krigshot. Vanligt folk har ibland haft svårt att hänga med i svängarna eftersom få ser ett varmare väder som ett hot. Majoriteten ogillar snö, mörker och kyla och om de har råd försöker de resa till varmare och soligare delarna av världen vintertid.

Under den allra senaste tiden har dock ett nytt klimathot lanserats. Vissa forskare med oceanografisk bakgrund som kanske tyckt att meteorologerna fått för mycket uppmärksamhet har lanserat ett verkligt superhot nämligen att Golfströmmen skulle upphöra med temperatursänkningar på drygt 10°C! I våra trakter. Det är ett extra effektivt hot som det stora flertalet lätt kan föreställa sig, eftersom Golfströmmen som begrepp finns kvar i läroplanen för den svenska grundskolan. Skulle Golfströmmen upphöra blir även hårdhudade klimatskeptiker oroade.

Golfströmmens möjliga försvinnande är inte något nytt påfund utan en gammal idé. Den finns till och med i den äldre underhållningslitteraturen som i Axel Klinckowströms ”Skräck över Norden” från 1935. I detta fall hindrades Golfströmmen i sin färd norrut av en plötslig geologisk förkastning i Västindien söder om Florida. Konsekvenserna blev förödande i Sverige och i övriga Norden med arktiska förhållande. Emellertid, inte ens i romanen blev kölden bestående och Golfströmmen återkom. Spekulanter som utnyttjat insiderinformation om klimatändringen blev av med pengarna de snott ihop.

Åter till vetenskapen. Problemet med Golfströmmen hänger samman med egenartade egenskaper hos komplexa matematiska system som plötsligt kan ändra sitt beteende utan att återgå till ett tidigare tillstånd. Det kan inte uteslutas att även verkliga system kan ha sådana egenskaper. Gör man experiment med roterande vätskefyllt kärl som man tidigare använde som enkla symboliska klimatmodeller kan de uppföra sig på ett märkligt sätt. Under vissa betingelser uppstår ett typiskt mönster som påminner om en väderprocess med vandrande lågtryck. Små obetydliga temperaturskillnader i kärlets utsida kan ändra mönstret radikalt. Det gamla cirkulationsmönstret återkommer sedan inte även om temperaturen återställs. Man har fått en ”tipping point”. Tipping points har blivit den ultimativa skräcken även om det inte existerar några trovärdiga observationer. Mer realistisk beräkningar som IPCC:s klimatmodeller visar snarare att klimatet är robust. Ökar man växthusgaserna blir det varmare men minskar man dem återställs det tidigare klimatet.

När Golfströmmen kommer upp mot Grönland och norska havet kyls vattnet av och sjunker. Det förstärks ytterligare genom avdunstning som gör vattnet saltare och tyngre. Det kalla och saltare vattnet strömmar söderut på djup nivå och sluter så kretsloppet. Om nu Grönland på allvar sätter igång att smälta eller att det börjar regna alltmer i Nordatlanten sjunker salthalten. Forskarna befaras då att cirkulationen kan komma att avstanna och Norden kommer att förlora sin värmande ström. Något liknande skulle kunna ha inträffat under den senaste istiden slutfas. Under Yngre Dryas för cirka 12 000 år sedan inträffade en tillfällig tillbakagång som varade upptill tusen år och som dramatiskt påverkade klimatet i Norden. Detta är väl dokumenterat och berodde sannolikt på plötsliga tömningar av jättelika issjöar som uppstod när nedisningen i Nordamerika smälte undan. Nedisningen under istiden var så omfattande att stora delar av landytan hade ändrats sin form men inte ens Golfströmmen försvann. I stället bidrog den snarare till ökade snöfall under istiden.

Att något dylikt skulle inträffa nu är därför högst osannolik och har inget samband med Golfströmmen. Golfströmmen bestäms i första hand av jordrotationen och att Nordamerika råkar finnas där det nu finns. Det varma vädret i Norden beror främst på atmosfärcirkulationen och förstärks därtill av växthusgaserna. Att hävda att Norden riskerar en massiv avkylning saknar helt vetenskapligt stöd. Endast efterföljare till Axel Klinckowström, som Roland Emmerich i filmen ” The Day after Tomorrow” klarar av en sådan bedrift.

BILD: Golfströmmen. Illustration av Benjamin Franklin (1769).