Jag talade nyligen med en samhällsforskare som forskade om de sociala konsekvenserna av ett rejält genombrott för den artificiella intelligensen. Han sa att allraminst halva befolkningen skulle blir arbetslös.

Åh fan, sa jag. Varför tror du det?

Det är enkelt, svarade han. Det tillhör den mänskliga naturen att inte anstränga sig om man inte måste anstränga sig. AI kommer att göra en massa arbete som tidigare skötts av människor och därmed blir onödiggjort.

Det var en oväntad kommentar ty jag hade redan tidigare samma dag fått mig berättat ett illustrativt exempel. En kvinna skulle gifta sig och ville hålla ett tal till maken men ansåg sig oförmögen att hålla ett bra bröllops- och hyllningstal så hon anlitade AI och fick vips ett användbart manus. (Alla sådana där exempel som anförs till den konstgjorda begåvningens försvar förefaller mig alltid så andefattiga och meningslösa att jag tycker det måste vara snabbare och enklare att sätta ihop ett eget anförande, men det verkar betraktas som något slags fusk.)

Hm, sa jag eftertänksamt. Så himla mycket tid kan väl inte samhället lägga ned på brudhyllningar och andra, trots allt, enkla uppgifter att det skulle räcka till att pensionera halva arbetsstyrkan om man uppdrog jobbet åt en robot.

Men du, fortsatte jag, man kan lätt göra uppgiften fortsatt relevant men ändå oändligt komplicerad så att även den mest snabbtänkta robot skulle gå bet.

Min vän samhällsforskaren så ut som ”shoot, man!”.

Häromdagen läste jag i The Wall Street Journal, förklarade jag, att ukrainarnas pengar kommer att ta slut i mars och att de måste ha 40 miljarder dollar senast då för att klara sig undan ryssen.

Och? sa forskarvännen.

Den stora frågan, fortsatte jag, som jag inte tror att AI avser att närma sig, är om 40 miljarder är mycket eller litet.

Det är ungefär en tiondel av Sveriges bruttonationalprodukt, sa vännen.

Visst, instämde jag. Det vet du, ja. Och det vet förstås även AI om man frågar honom. Men kommer han av sig själv att hitta på en sådan i och för sig enkel jämförelsenorm för att illustrera argumentets relevans? Det vet inte jag. Ingen intelligens i hela världen kan räkna ut det. Så du ser.

Forskarvännen la pannan i veck och sa att frågan kanske var mer komplicerad än den verkar vid första anblicken. Allt beror på vad den just vid det här tillfället anlitade roboten har för attityder och föreställningar. Om han är en stridis som vill förgöra det mänskliga samhället kanske han försöker skrämma människorna genom att påpeka om man fördubblade antalet vetekorn man la på vardera av 40 miljoner schackrutor så skulle allt vetet gå åt och mänskligheten troligen svälta ihjäl om inte något hållbart och globalt inte dessförinnan hunnit genomföras.

Tror du att man skulle kunna gå tillbaka till robotbutiken och be att få byta stridisen till en mindre illasinnad variant så att mänskligheten slipper bli utraderad? Skulle inte tro det, va? Skulle vid närmare eftertanke inte tro att artificiella intelligenser kan göra så mycket nyttigt alls.