Satsningarna på så kallad ”Grön Teknik” har nu nått enorma volymer. Du som svensk skattebetalare är med och satsar i projekt med extrema risker men nekas information om de projekt du har tvingats köpa in dig i.

I framförallt Norrland pågår en satsning av mycket stora proportioner på nya industrier. De mest kända är dels Hybrit, de statliga Vattenfall, LKAB och delstatliga SSABs stora satsning på ”grönt stål”. Bakom står alltså mest statliga bolag och därmed är det självklart att staten står för risken. Detta projekt har en privatägd tvilling som heter H2Green Steel (H2GS). Detta bolag har fått en kreditgaranti på 11 miljarder(!) från den Svenska Riksgälden.

Att Riksgälden, som enligt instruktionen ska fungera som ”statens centrala finansförvaltning” ställer ut garantier till oprövade högriskverksamheter kan tyckas märkligt. Men det är de faktiskt skyldiga att göra. Enligt en förordning från 2021 så ska de ge statliga garantier för ”gröna investeringar” upp till ett sammanlagt belopp av 80 miljarder för 2024. Det hela bär tydligt Miljöpartiets bomärke. Men tyvärr har inget ändrats av den nya regeringen.

Bolaget H2GS har alltså ensamma fått en garanti utställd om 11 miljarder kronor (80% av 1,2 miljarder euro) eller drygt 1000 kr per svensk eller 3000 kr per nettoskattebetalare.

Jag beslöt mig för att använda offentlighetsprincipen för att ta del av Riksgäldens utvärdering av bolaget. Hur stora trodde de att riskerna var? Efter 3 månaders väntan fick jag ett dokument som ser ut som bilden nedan. I stort sett så var allt överstruket och dokumentet närmast ett skämt. Som borgenär får jag alltså inget veta trots fagert tal om offentlighetsprincipen. Märkligt nog så skriver Riksgälden att man tar märknadsmässigt betalt för dessa garantier. Men vore det sant så kunde ju vilken bank som helst ställa ut dem. Och hur mycket riskpremien är får vi inte veta.

Riskerna med detta och många liknande affärer är helt enorma. Ett fåtal riskkapitalister har satt i system att använda regeringarnas vurm för och naivitet om ”gröna lösningar” för att starta företag med häpnadsväckande stora planer och (oftast) oprövade tekniker. I fallet H2GS så är det främst Vargas Holding som står bakom, ett företag som drivs av Carl-Erik Lagercrantz och Harald Mix. Men detta företag är också inblandat i flera andra högriskverksamheter med gigantiska offentliga lån eller garantier. Batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå har också sitt ursprung från Vargas Holding. De har nyligen fått 80% av 1,5 miljarder dollar garanterade av Riksgälden eller 12 miljarder kronor. Samma två personer är alltså centralfigurer för lån av 23 miljarder från svenska staten i två separata högriskverksamheter. Batteritillverkaren har dessutom nyligen visat exceptionellt dålig produktivitet i en rapport.

Den svindlande farten på de svenska planerna har börjat uppmärksammas internationellt. Wall Street Journal hade nyligen en stor artikel om Northvolt (se vinjettbilden). Förutom svenska statens garantier så har ännu större summor garanterats ifrån EU och Kanada. Man talar om ”tävlingen om subventioner”.

Mängder av kritik har publicerats om dessa satsningar. Affärsidén är i grunden densamma. Enorma offentliga lån och garantier beviljas med löften om ”gröna verksamheter” som lockbete. Ofta kryddas affärsplanen med uppgifter om att man räknar med att Sverige och/eller EU ska börja beskatta eller förbjuda konventionella konkurrerande tekniker. Skattebetalare och invånare blir alltså förlorare även om allt skulle gå bra eftersom dyrare produkter är en självklar följd. Med nya politiska majoriteteter kan dock allt ändras i ett slag och satsningarna bli värdelösa. Risken finns dock att politiken blir bakbunden av rädsla för ekonomisk kollaps vilket kanske var en avsikt av den gamla regeringen.

Helt bortsett ifrån alla företagsekonomiska invändningar så är roulettespelet med offentliga pengar hissnande. Och statens medverkan till koncentrationen av väldiga belopp på ett fåtal personer mycket anmärkningsvärd.

Det är inte utan att man kan tycks sig skönja bilden av tändstickskungen i bakgrunden. När verksamheter växer mot himlen så är de ofta för bra för att vara sanna.