”Allt tyder på att 2024 kan bli ett ödesår i svensk politik. Socialdemokraterna befinner sig mitt i en avgörande omprövningsprocess, som kan komma att förändra grundvalarna för det politiska spelet,”

Mauricio Rojas i Svd 6/1.

Enligt Rojas håller socialdemokratin på att gå tillbaka till den meningsgivande visionen, som tidigare, under framgångens många år, drivet partiet. Är det så?

(Från Uvell: Vad har hänt med Magdalena Andersson?).

Här en lång lista över Magdalena Anderssons eskapader.

Här en uppräkning av andra lögner.

Och här mina texter om henne på DGS.

Hon ljuger alltså i alla lägen, så fort den gamla ståndpunkten känns besvärande.

Hon bestämmer tydligen enväldigt i partiet. Hennes beteenden styr partiet.

Hur kan det vara möjligt?

Förklaringen är förstås att partiet är fullständigt förvirrat, utan möjlighet att orientera sig i nutiden. På allra senaste tid har det yttrat sig i en magnifik saltomortal: En av partiets studiegrupper har konstaterat att Sverigedemokraterna har och har länge haft en riktig samhällsanalys och politik.

Slutsatsen blir att Socialdemokraterna skall anamma SD:s politik samtidigt som de utnämner SD till huvudfiende.

Hur går det ihop? Det går inte ihop, men det passar kameleonten Magdalena Andersson bra.

Vad skall man kalla sådant beteende? Hon skadar sitt parti och sitt land bara för att få möjlighet att spela ut sina nycker.

Det är inte bara farligt för hennes parti och för landet. Det är också illasinnat därför att hon förstör oersättliga värden för sin egen bekvämlighets skull.

Jag håller alltså inte med Rojas. Det är inte något avgörande som skett. Magdalena Andersson och S fortsätter bara vinglandet.